Vad är skillnaden på A- och B-aktier?

Igår såg vi något ovanligt på börsen, ett och samma bolag vars A-aktie toppade vinnarlistan medan B-aktien toppade förlorarlistan. Många bolag har olika aktieslag och de vanligaste är A- och B-aktier men vad innebär det egentligen och hur ska man tänka?

Vad är det för skillnad på A- och B-aktier?

I aktiebolagslagen framgår att det att ett bolag får ha olika aktieslag med olika rätt i bolaget så länge det framgår i bolagsordningen. Just bolagsordningen kan liknas vid det specifika bolagets regelverk förutom de lagar och regler som allmänt finns att förhålla sig till.

Skillnaden mellan en A-aktie och en B-aktie handlar om rösträtten i bolaget. Årsstämman är ett aktiebolags högst beslutande organ som tillsätter styrelse och röstar i, för bolaget, viktiga frågor. En A-aktie ger 1 röst medan en B-aktie ger 1/10-dels röst vilket innebär att du behöver 10 B-aktier för att ha samma inflytande/bestämmande i ett bolag som 1 A-aktie.

Det innebär att huvudägare oftast vill ha röststarka A-aktier. Därför kan man ofta se att de inte behöver ha störst andel av kapitalet (antal aktier) så länge de har störst del av inflytandet (röster). Som vi sagt innan behövs ju bara 1 A-aktie för att uppnå samma inflytande som 10 B-aktier så ofta kan storägare ha lite mindre andel av kapitalet trots en stor andel av rösterna.

Psst. Det finns fler aktieslag än de två traditionella. Både SEB och Hufvudstaden är två bolag med C-aktier där just denna motsvarar 1/1000-dels aktie gentemot A-aktien. Det behövs alltså 1000 C-aktier för att ha samma rösträtt som 1 A-aktie. Nuförtiden får den maximala skillnaden i rösträtt dock vara just 10 gånger. Fastighetsbolaget Sagax har nyligen gett ut (emitterat) en D-aktie och sist men inte minst är preferensaktier (preffar) ett populärt aktieslag med begränsad rätt till bolagets framtida vinst.

Annons

Ska man köpa A- eller B-aktien?

Det är såklart en individuell fråga men är man en privatsparare som inte har någon ambition om att bygga upp en maktposition i ett bolag så brukar de flesta att tendera att utgå från två faktorer:

  • Vilken aktie är billigast?
  • Vilken aktie har mest omsättning?

Normalt sett brukar de flesta handla den aktie som har bäst likviditet (där det omsätts mest aktier), speciellt om priset på de olika aktieslagen är snarlika. Köper du en aktie med låg omsättning finns risken att du sen sitter fast med just denna aktie, som du sen kanske vill sälja men där handeln är mycket tunn och försvårar det hela, eller där du i så fall tvingas sälja till en låg kurs då mellanskillnaden (spreaden) mellan vad köparna är beredd att betala och vad säljarna är beredd att erbjuda vanligtvis är stor.

En stor spread i orderdjupet kan vara en risk
I orderdjupet ovanför vill säljarna som kan tänka sig att acceptera lägst pris nöja sig med 21 kr per aktie men köparna är som mest beredd att betala 19,40 kr per aktie. Om du som säljare måste sälja dina aktier för att ex. betala en handpenning på en bostad och därför tvingas acceptera köparnas högsta pris, så säljer du till en kurs som är -7,6% lägre än vad du från början ville ha. Normalt är denna spread mycket liten men i vissa (vanligtvis mindre) bolag kan den vara så här stor.

Varför stiger A-aktier kraftigt ibland?

A-aktier är röststarka aktier som oftast innehas av storägarna i ett bolag. Inte sällan är det så att man sitter på händerna utan att sälja de här aktierna på daglig basis, man kanske äger dem i åratal eller till och med årtionden. Då blir handeln på daglig basis tunn. Men om det seglar upp en maktstrid mellan två större ägare så är det ju röststarka A-aktier man vill åt, de ger mer inflytande. Om en A-aktie kostar 100 kr och en B-aktie också kostar 100 kr så ger ju den förstnämnda en röst för 100 kr medan B-aktien som bara har 1/10-delsröst kräver att du köper 10 aktier för 100 kr styck, alltså totalt 1000 kr för samma inflytande.

Det är allt som oftast den tunna handeln i kombination med en uppseglande maktstrid som brukar driva kurserna ordentligt i A-aktier. När marknaden ser det så kan ju även förväntninger eller förhoppningar om vad som är på väg att hända göra att även privatsparare köper aktier för att spekulera kring vad som eventuellt är på väg att hända, allt detta påverkar såklart aktiekursen och brukar leda till ordentliga uppgångar.

Detta går självklart inte att veta i förhand och förmodligen därför som de allra flesta köper den mest omsatta aktien istället.

Sist men inte minst kan det ibland vara så att daytraders tar tillfället i akt att utnyttja prisrörelserna i ett bolag för att följa med upp eller ned, något som förstärker effekten likt en jojo.

Lycka till med dina investeringar!

Relaterade inlägg