Branscherna läkemedel och bioteknik har sett en stark börs senaste årtiondet. Sista året har det varit stökigare. Nu är kurserna tillbaka. Men inte i Sverige. Det fattas pengar och kompetens. Det menar Henrik Rhenman, svensk nestor i djungeln av hälsovårdsbolagen, när vi tar en kopp kaffe.

Henrik har jobbat i branschen i 25 år. Sedan åtta år med sin egen fond. Hur duktig är han då? Hans fond har senaste åtta åren givit nära 300 procent. Snittet för hälsovårdsbolagen är ungefär hälften.

Rhenman tajmade starten för den egna fonden mer än väl. Senaste årtiondet har biotekniken gjort revolution i hälsovården. Begreppet bioteknik syftar här på läkemedel där inte kemiska reaktioner blockerar eller frigör, utan stora biologiska molekyler som själva gör jobbet att linda och läka.

”Biotekniken har satt fart på både forskningen och lönsamheten på ett helt nytt sätt. Förr var det mycket ovanligt med läkemedel som sålde för över 1 miljard dollar. Idag är det vardagsmat.”

Men vägen till framgångarna är samtidigt mycket mer krokig. Forskningen slår oftast fel. Det låter helt tokigt för en investerare. Men bland gruskornen finns guldkornen, som gör helheten mycket mer lönsam än snittet på världens börser. Knepet är att välja rätt korn.

Se guldkorn i gruset

”Förstås måste jag lägga mycket tid på att leta. Vad som extra tydligt i bioteknikvärlden är att du måste tåla förluster. Och lägga dem bakom dig. Varje månad när jag möter mina sparare har jag en plump i protokollet. Så har det alltid varit, men jag har ofta fler bolag som får spararna att le”.

Kruxet med biotekniken är att den slukar pengar och är svårförutsägbar. Det gör att inte alla investerare passar in. Du måste ha pengar, kunskaper och stålmage, enkelt uttryckt. För i ett forskningsintensivt bolag kommer kallsuparna ofta.

”Under mina två årtionden har jag sett 250 bolag misslyckats och därefter kollapsat på börsen. Men jag har också sett många bolag gå väldigt bra. Min lärdom är att aldrig ha mer än 1 procent i mer chansartade bolag. Jag vill aldrig på grund av ett bolag förlora mer än 1 procent av portföljen en under samma dag…”

Sedan har Henrik förstås en rad bolag med större andel än 1 procent i sin portfölj, men det är ofta bredare mer tåliga bolag, som inte är beroende av ett forskningsresultat.

Jätten Celgene är ett bra exempel. För 20-talet år sedan var kursen 30 cent. Då var de konkursfärdiga. De satt på ett patent för skamfilade Neurosedyn som skadat tusentals människor. Men sedan bolaget upptäckte hur de kunde använda medlet i cancerbehandling, är kursen upp 400 gånger. Idag är den 120 dollar.

Fallhöjd i tech

De största biotechbolagen kostar i dagsläget p/e 13. Det är billigt på en börs som annars kostar 17-18. Även om bioteknik och läkemedel har gått starkt senaste åren finns ändå fallhöjd. Biotech lever lite i skuggan av de vanliga teknikbolagen senaste året. Facebook och Google har stigit kraftigt. Teknikindex är upp tre gånger mer än den amerikanska börsen. Det har lockat investerare att jaga mer avkastning. Här finns en tydlig oro.

”För två år sedan var tio procent avkastning per år något som gjorde de flesta nöjda. Just nu förväntar sig många betydligt mer. Detta kan förstås slå tillbaka. Då har vi möjlighet att skydda oss i läkemedelsbolag som tål mer och även genom att blanka aktier (som tjänar på kursfall)”

Henrik Rhenman har i sin fond mest just biotech. Traditionella läkemedelsbolag får ge vika. Även medicinteknik finns där, men det är bara en mindre del.

”För att få mer tillväxt i fonden så behövs mer biotech. Och vi har även möjligheter att blanka, de stunder vi väntar oss motvind. Vi har sett biotechbolagen falla hårt tre gånger senaste året. Politiska uttalanden har på olika sätt ryckt undan mattan. Det kan ske igen.”

Just nu har han två läkemedels-ETF:er som största innehav i portföljen. Det är korta positioner, som tjänar pengar när börsen faller. De brukar vara hela 25-30 procent av fonden. Där de också är idag. Om börsen blir övervärderad ökar han andelen korta positioner mer.

Två behåll-aktier

De två svenska läkemedelsbolag som svenskarna köpt allra mest, har han däremot inte mycket för. ”Danska Novo Nordisk har vuxit till enorm storlek har svårt att växa snabbt. Som mest kanske 10 procent per år. Ett behåll.”

Även AstraZeneca tvekar han kring. ”Det kommer att ta minst ett år, kanske flera innan bolaget ömsat skinn och vinsttillväxten är tillbaka. I dagsläget tjänar de mest på att sälja forskning som de själva inte längre vill ha kvar. Nej, aktien har ingen uppsida närmaste åren. Inget köp. Bara behåll. ”

Vi talar om vanliga misstag bland småägare som väljer att köpa bioteknikbolag.
”De köper för få bolag. Du behöver minst ett 20-tal om du ska ha en portfölj med bioteknikbolag. Annars chansar du för mycket.” 

Svensk bioteknikmiss

Det är samtidigt så lätt att vi blandar ihop köpvärd och lovvärd. Det finns över 500 bolag som ägnar sig åt cancer. Självklart kommer inte alla dessa att lyckas.

Svenska bioteknikvärlden har samtidigt påtagliga problem. Av 11 bolag som noterats i år är 10 på minus. Det är inget snyggt facit. Det saknas pengar och kompetens för att ha rum för så många bolag som idémakarna bjuder på. Det lär sluta med svältdöden i många fall. Svältfödda på både pengar och kunskaper.

Rhenman är oroade för det svenska bioteknikundret. ”Politikerna förstår inte att här behövs statligt intresse och pengar. AP-fonderna borde investera betydligt mer här. De har långsiktigheten och tåligheten. Det skulle ge både jobb och väcka fler investerare.”

Mitt råd: Eftersom bioteknik och läkemedel är så beroende av stämningen på hela börsen, så köp små portioner åt gången. Oavsett om du väljer enskilda bolag eller en fond. Och var beredd på att det svänger även i fortsättningen.

Sparar du i hälsovård?/Claes Hemberg