En nyckel för att lyckas på börsen långsiktigt är att ha tålamod, is i magen i oroliga tider och kontinuitet. Att ha investeringsregler att luta dig mot kan hjälpa dig att hålla fokus när det piskar upp till storm på börshaven eller när motivationen tryter. Låt oss titta lite närmare på hur såna investeringsregler kan se ut.

Varför bör man ha investeringsregler?

Att sätta sig ned i lugn och ro och fundera kring hur man bör förhålla sig till börsen och sitt sparande är klokt. När jag tittar på statistik för de senaste årtiondena är reflektionen glasklar, som ett aggregat köper vi aktier när börsen är dyr och säljer när den är billig. Vi är ett flockdjur och har alltid varit. I sämre börstider under press tenderar vi att ta betydligt sämre beslut än om vi är utvilade och inte befinner oss under press. Att ha investeringsregler där du funderat kring hur du ska förhålla dig till ditt sparande och dina investeringar, utformat när du var vid dina sinnes fulla bruk, är ett bra vaccin mot att ta dåliga beslut som straffar dig i längden. I det här inlägget vill jag ge lite inspiration kring vilka olika faktorer du kan fundera kring när du upprättar dina egna investeringsregler. Kom ihåg att det förmodligen finns lika många investeringsfilosofier som investerare så hitta just det sättet som passar dig allra bäst, det är det viktigaste.

Rent krasst räcker det om du skriver ned dem på en servett eller bara skänker dem en tanke. Det finns inget krav på att man måste ha regler men det är helt enkelt lättare att förhålla sig till börsen och sparandet om man har det. Fondförvaltare har sina placeringsmandat för hur de får placera fondens pengar och nu är det dags att se om det även kan vara någonting för dig.

14 investeringsregler att inspireras av

  • Syfte och sparhorisont
    Bestäm syftet och sparhorisonten för ditt sparande. Vet du med dig att sparandet är långsiktigt så har du råd att ta risk och behöver inte heller ha ont i magen när börsen bjuder på fartgupp. Den mentala inställningen och ens mindset är viktigare än man tror. Annars är det lätt hänt att ”långsiktiga investeringar” blir kortsiktiga över en natt beroende på hur börsen utvecklas och hur ont man får i magen. Pengar med ett givet syfte och kort placeringshorisont såsom en kontantinsats om ett halvår eller några år bör rimligtvis inte placeras på börsen.
  • Riskspridning
    Hur många aktier ska du minst ha och hur stor vikt får varje enskilt bolag utgöra? Aktiespararnas 7 gyllene regler säger bland annat att man bör köpa minst 10-15 aktier i 5-6 olika branscher för att minimera den bolagsspecifika risken. Vi svenskar älskar aktiesparande och nära på var femte person äger aktier enligt Euroclear. Dessvärre har vi 3,8 aktier i portföljen i snitt och närmare varannan person nöjer sig med en enda aktie. Det är en undermålig riskspridning. Fundera även kring hur stor vikt ett bolag får utgöra. Om du har 10 bolag men där ett bolag utgör 90 % av värdet i portföljen så urvattnas lite nyttan med riskspridningen. Försök undvik att ha en sumobrottare på relingen på en liten eka.
  • Mix av stora och små bolag
    Stora och små bolag brukar traditionellt sett dra växelvis på börsen även om det varit fördel småbolag den senaste tiden. Generellt kan nog sägas att både risken och avkastningen är lite högre i de mindre bolagen. Dessutom är likviditeten ofta sämre i aktierna varpå det i oroliga börstider kan bli lite större rörelser i dessa. Fundera kring om det är stora eller små bolag du vill äga, eller en mix av dem. Hur stor andel av portföljen bör då vara större kontra mindre bolag? Finns det någon eller några börslistor du inte får handla på?
  • När ska du omplacera?
    Det klassiska uttrycket ”Cut your losses short and let your profits run” är klokt men vad händer om du lyckas träffa en raket i portföljen varpå värdet stiger kraftigt och viktningen blir skev? Då får du den där sumobrottaren på relingen på ekan. Det innehavet som nu kanske utgör en oproportionerligt stor andel portföljen får en, i risktermer, onödigt stor påverkan på portföljen. Så frågan är, när bör du omplacera? Fundera på det innan du sitter i den sitsen och då riskerar att slira på den punkten.
  • Måste bolaget tjäna pengar?
    Alla börsbolag tjänar faktiskt inte pengar, men det innebär inte att det är fel att investera i de bolagen. När jag säger tjänar pengar så menar jag på sista raden, alltså bottom line. Topline är en annan femma. Bolagen kan ju ha intäkter men fortfarande gå med förlust. Forskningsbolag är ett exempel på bolag som har en ”burn rate” där de använder pengarna för att forska, betala löner och studier men där uppsidan vid ett genombrott är stort. Så fundera kring om alla bolag du investerar i måste tjäna pengar eller inte. Personligen ser jag det som ”maten först och lördagsgodiset därefter” vilket innebär att basen i portföljen nog borde bestå av stabilitet för att sedan krydda på med bolag där risken är högre, om man så vill.
  • Tajma marknaden och bygga kassa?
    Att köpa aktier billigt och sälja dem dyrt för att sedan köpa tillbaka dem billigt igen är ett säkert recept för att bygga en förmögenhet. Men dessvärre är det enklare sagt än gjort att hoppa från tuva till tuva. Personligen föredrar jag Time in Market istället för Market Timing. Men det betyder ju inte att det behöver vara fel att helt eller delvis gå ur marknaden från tillfälle till annat om du vill det. Men fundera kring om du ska försöka tajma marknaden och hur stor andel kassa du kan tillåta dig att hålla periodvis.
  • Måste dina aktier ge utdelning?
    Alla bolag ger inte utdelning, vilka behåller pengarna för att växa vidare och tillvarata möjligheter medan andra täcker en läckande båt. Fundera kring om din portfölj måste ge utdelning eller om totalavkastning är viktigare. Du kan ju faktiskt byta fot senare i livet, om du vill använda en del av utdelningen för att få en guldkant på tillvaron. Men om du ändå vill ha utdelning i portföljen, har du någon miniminivå på direktavkastningen som varje aktie ger eller på portföljen som helhet?
  • Får du investera i utländska bolag?
    Det finns ungefär 1000 aktier i Sverige på samtliga listor och 380 stycken på Stockholmsbörsen medan det globalt finns närmare 70 000. Även om det inte är självklart att gå över ån efter vatten för riskspridningens skull så finns det många spännande bolag på utländska marknader som du inte kommer åt i Sverige. Fundera kring om du får ha utländska innehav och ungefär hur stor del av portföljen. Glöm inte valutadimensionen när du äger tillgångar som är noterade och handlas i en annan valuta.
  • Hur bygger du upp en position i ett bolag?
    Köper du in dig i ett bolag vid ett enskilt tillfälle eller köper du en position i bolaget som du sedan skalar upp? Att köpa vid ett tillfälle kräver ju att timingen blir perfekt medan ”buy to build” inte är lika beroende av kursen vid första köptillfället.
  • Vilken typ av finansiella instrument får du köpa?
    Är det enbart aktier du ska spara i eller får du ha andra intrument såsom räntebärande papper eller derivat? Just derivat brukar Warren Buffett definiera som finansiella massförstörelsevapen. Men rätt utnyttjat kan de faktiskt minska risken i portföljen. Det viktiga är att ha en god förståelse för hur de fungerar och vilka risker som är förknippade med instrumenten. Gör din hemläxa först helt enkelt.
  • Får du använda belåning?
    Får du använda belåning i portföljen och i så fall hur hög belåningsgrad får du ha? Ska du belåna dig efter en stor uppgång eller ska du istället använda belåning efter att börsen gått ned ett visst antal procent? Kom ihåg att en belåning på 30 % stiger till 60 % om börsen och din portfölj skulle halveras. Belåning är långt ifrån ett verktyg som passar alla, men fundera kring om det är något för dig.
  • Vilken strategi passar dig?
    Det finns olika strategier på börsen och vissa gillar tillväxtbolag, andra värdebolag eller lockas av potentialen i ett turn around-case. Eller varför inte en utdelningsstrategi med utdelningar i portföljen på löpande band. Försök hitta en strategi som fungerar för just dig.
  • Vilka kostnader får du exponera portföljen mot?
    Det finns olika kostnader såsom skalavgifter för depå (se upp med detta), courtagekostnader vid handel av aktier, fondavgifter med mera. Hur stora kostnader får du exponera portföljen mot? Den som sparar 3 000 kronor i månaden till 7 procents avkastning under 45 år tappar närmare 2 miljoner kronor i avgifter om depån har en klassisk skalavgift på 0,6 procent. På Avanza har vi inte denna typ av avgifter men har du ditt sparande någon annanstans, speciellt inom en kapitalförsäkring, så kan det vara klokt att stämma av just detta.
  • Hur aktiv ska du vara?
    Hur aktiv är du i ditt sparande och hur mycket affärer gör du? Genererar det en meravkastning eller blir det bara mer kostnader i form av courtage? Fundera kring om din aktivitet är för hög eller låg och ställ den i relation till din avkastning.

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.