Med reservation för vissa bakslag så kan man säga att våren äntligen är kommen. I samband med detta vaknar utdelningsjägare upp ur sina iden, hungriga och på jakt efter saftig yield. Vilka bolag ger då saftigast utdelning, vilka skiftar ut större delen av vinsten och vilka har bjudit på efterrätt? Ja, alltså bjudit på fin utdelningstillväxt. Låt oss ta reda på det och lite mer.  Men framför allt, låt oss fundera kring varför just utdelning trollbinder så många investerare.

 

 

Våren är högsäsong för utdelningar

I samband med boksluten lägger styrelsen fram ett utdelningsförslag till årsstämman att besluta om. Efter att stämman ägt rum är det allt som oftast dags att skifta ut pengar till aktieägarna. April och maj är högsäsong för utdelningarna, då regnar det pengar på börsen. Av de 29 bolag som ingår i OMXS30 så har 8 bolag valt att dela upp sin utdelning på flera tillfällen. Hela 15 bolag eller strax över hälften skiftar ut pengar under april månad och 11 under maj.

Precis som Pavlovs hundar inom psykologin så har vi sedan ifjol skapat en egen form av betingelse. Vi har tagit fram ett katsching-ljud i mobilappen som ljuder på morgonkvisten när dina utdelningar trillar in på kontot, så se till att ha ljudet på, för en trevlig start på dagen.

Vilka bolag har då delat upp sin utdelning?

  • Autoliv
    mars, juni, september och december
  • Kinnevik
    maj och november
  • Atlas Copco
    maj och oktober
  • Investor B
    maj och november
  • Hennes & Mauritz
    maj och november
  • Tele2
    maj och oktober
  • Electrolux
    april och oktober
  • Telia Company
    april och oktober

Varför är det så populärt med utdelning?

Det är en fråga utan facit men sannolikt handlar det om att avkastningen i form av utdelning är mer konkret än förväntad kurstillväxt. Den totala avkastningen när du investerar i aktier kommer ju från kurstillväxt och utdelning och just utdelningen är en kvalitetsstämpel för många. Det visar helt enkelt att bolaget faktiskt tjänar pengar och kan skifta ut pengar till aktieägarna.

En seglivat myt på börsen är att man behöver stort kapital och mycket kunskap för att börja spara i aktier. Inget hade kunnat vara mer fel och förutsättningarna har aldrig varit bättre för att faktiskt komma igång. Att investera i utdelningsaktier är lite grann som att bygga en egen pengamaskin. I skrivande stund ger OMXS30 en direktavkastning på 4,3 procent. Det innebär att varje investerad tusenlapp ger dig en förväntad årlig utdelning på 43 kronor. För varje tusenlapp du investerar ökar du den årliga passiva inkomst som din pengamaskin ger dig. Låt oss anta att du sparar 2 000 kronor per månad. Efter första månaden kommer du ha skapat en årlig löpande utdelning på 86 kronor. Nästa månad investerar du ytterligare 2 000 kronor, vi antar att direktavkastningen fortsatt är 4,3 procent, då ökar din årliga förväntade utdelning till 172 kronor. Efter ett år har du investerat 24 000 kronor och har därmed byggt upp en passiv inkomst på 1 032 kronor.

År 2 har du sparat ihop 48 000 kronor och din årliga utdelning uppgår då till 2 064 kronor per år. Den utdelningen är hela 24 gånger högre än den årliga utdelningen du kan förvänta dig efter första månaden och första aktieköpet. Efter 14 år har du lyckats spara ihop 570 000 kronor givet en årlig avkastning på 7 procent. Det innebär också att den årliga utdelningen uppgår till 24 500 kronor. Den årliga passiva utdelningen från din pengamaskin är alltså högre än hela summan du sparade ihop under det första året. Efter 20 år kommer din årliga utdelning motsvara samma summa som det tog dig två år att spara ihop när du startade, pengamaskinen är då välsmord.

Ytterligare en poäng med utdelningsinvesterande är att du inte blir lika påverkad av börsens svängningar. Utdelningarna i portföljen svänger markant mindre än börskurserna. Historiskt har utdelningarna även tenderat att stiga 5-7 procent per år på global basis, löneförhöjningen i portföljen helt enkelt. Dessutom ger börsens svängningar möjligheter att investera i utdelningsaktier som i fallande börsklimat ser direktavkastningen stiga.

Om en aktie kostar 100 kronor och ger 4 kronor i utdelning så är ju direktavkastningen 4 procent. Ifjol sjönk börsen -17,9% som mest så hur hade man som utdelningsinvesterare kunnat tänka där? Låt oss för enkelhet skull anta att aktien sjunker från 100 kronor ned till 80 kronor. Det sura börsklimatet gör alltså att aktien sjunker i värde men om utdelningen bibehålls så ökar ju direktavkastningen i takt med att aktiekursen sjunker, och vice versa. 4 kronor i utdelning i relation till en aktiekurs på 80 kronor ger ju en direktavkastning på 5 procent. Det gör att din årliga förväntade utdelning stiger ännu snabbare. Just den stigande direktavkastningen som kommer som ett brev på posten när börsen och aktier faller brukar agera krockkudde. Om aktierna faller ”för mycket” och marknaden inte tror att det är fara för utdelningen så kommer det börja klia i köpfingrarna i takt med att direktavkastningen stiger. Därför brukar utdelningsaktier klara sig bättre i sämre tider.

3 faktorer talar för pengamaskinen

Det finns tre klassiska faktorer som gör att utdelningen stiger över tid i en utdelningsportfölj

  • Du köper fler aktier löpande som leder till fler utdelande aktier i portföljen
  • Du återinvesterar den utdelning du får och köper fler aktier som i sin tur kommer ge utdelning
  • Bolaget höjer utdelningen per aktie – utdelningstillväxt eller löneförhöjning i portföljen

Vilka risker finns det med utdelningsinvestering?

En uppenbar risk är att man fokuserar alldeles för mycket på direktavkastningen och enbart köper aktier där den är hög. Om något ser ut att vara för bra för att vara sant så brukar det ju som bekant vara det. Det finns ju faktiskt en risk att bolaget sänker utdelningen och då har du köpt aktien till en betydligt lägre direktavkastning än vad du från början trodde. Att bolag slopar utdelningen är ovanligt och brukar vara temporärt. Bankerna SEB och Swedbank likväl som Electrolux slopade utdelningen under finanskrisen men återupptog den snart därpå.

Klassiska faktorer att ha koll på:

  • Leta inte enbart aktier med hög direktavkastning
  • Se upp med extrautdelningar som får direktavkastningen att se hög ut
  • Kolla upp bolagets utdelningshistorik, har den varit stabil?
  • Har bolaget en utdelningspolicy? Hur stor andel av vinsten säger de att de ska dela ut?
  • Hur hög utdelningsandel har bolaget?
  • Glöm inte bort att återinvestera utdelningen. Ratos ger ett talande exempel på varför det är viktigt:

Sist men inte minst kan sägas att utdelningen är en konkret avkastning men ju yngre du är och desto längre sparhorisont du har desto mer bör du generellt fokusera på totalavkastning. Utdelningen är en andel av vinsten och stigande vinst är den enskilt viktigaste faktorn som driver kurstillväxt över tid. En stigande vinst leder sannolikt till utdelningstillväxt. Om du köper en aktie för 100 kronor som ger 5 kronor i utdelning så har ju aktien en direktavkastning på 5 procent. Låt oss vidare anta att vinsten fördubblar inom några år. Om utdelningen skall vara samma andel av vinsten så fördubblas ju även utdelningen. Den som köper aktien i framtiden kanske betalar 200 kronor för aktien som gå ger 10 kronor i utdelning. Den personen får en direktavkastning på 5 procent men du har ju köpt aktien för 100 kronor och får nu alltså en utdelning på 10 kronor. Den utdelningen i förhållande till vad du betalade för aktien ger dig en direktavkastning på 10 procent. En vanlig värdefälla är att man köper en aktie idag som har hög direktavkastning men där försäljning och vinst inte stiger så mycket och där bolaget delar ut en stor del av vinsten. Sannolikheten är då hög att den totala avkastningen över tid inte blir så mycket bättre än just direktavkastningen vid köptillfället.

Här kan du läsa mer mer om tipsen ovan!

 

Börsens direktavkastning och utdelningsandel

Just nu har börsen som tidigare sagt en direktavkastning på 4,3 procent, en nivå som är relativt hög i ett historiskt perspektiv. Som grädde på moset är börsens utdelningsandel 75 procent, även den är hög, men förväntas minska kommande år.

Vilka bolag har högst direktavkastning?

OMXS30 utgörs till nästan 50% av bank och verkstad och just nu ger bankerna en mycket hög direktavkastning. Storbankernas genomsnittliga direktavkastning ligger på 7,9% med Swedbank i topp efter den senaste tidens oro kring banken. Om vi exkluderar bank från börsens genomsnittliga direktavkastning på 4,3% så faller den ned till 3,2%. Det säger oss att bankerna axlar en rätt stor del av den ovanligt höga direktavkastningen. Verkstad som är den andra blytunga sektorn i indexet har en genomsnittlig direktavkastning på 3,3% och en genomsnittlig utdelningsandel på 48% mot banksektorns 72%. Bolagen med lägst direktavkastning är Getinge, Ericsson och mätteknikbolaget Hexagon.

Vilka bolag förväntas bjuda på högst utdelningstillväxt?

Om bolagens vinst stiger bör det rimligen leda till ökad utdelning. Men bolagen kan höja utdelningen trots att vinsten inte stiger, då stiger dock utdelningsandelen. Vilka bolag förväntas bjuda på högst utdelningstillväxt till nästa år? Alltså högst löneförhöjning i portföljen. Låt oss titta närmare på det. I sammanhanget skall sägas att Volvo förväntas bibehålla årets utdelning men däremot inte ge någon bonusutdelning. I år var bonusutdelningen lika hög som den ordinarie utdelningen, därför hamnar den i botten på denna lista.

 

Sist men inte minst… här kan du läsa om börsens utdelningsmästare.

 

/ Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.