Trots turbulensen i oktober bjöd börsen på en trevlig återhämtning i slutet av månaden. Det blev faktiskt den bästa börsveckan sedan återhämtningen efter Brexitfallet 2016. I skrivande stund har vi äntrat årets sista börsmånad och vi befinner oss i korrektionsfas men.. hur länge brukar finansiell halsfluss hålla i sig då? Låt oss titta på det.

Sur novembermånad

En korrektion innebär att börsen sjunkit minst 10 procent sedan toppen, oftast mätt som senaste året. Börsen toppade den 29:e augusti och föll som mest -13,8 procent innan vi fick en liten återhämtning. Nu har börsen backat strax över 8 procent exklusive utdelning och det ser faktiskt ut som att vi går mot det första negativa året sedan 2015 där OMXS30 föll -1,21 procent. Tittar vi på det bredare indexet OMXSPI där samtliga aktier på Stockholmsbörsen ingår så får vi gå tillbaka ända till 2011 där indexet slutade året på -16,7 procent.

Det känns som att jag den senaste tiden skrivit en del om börsfall och hur man ska tänka i oroliga tider. Nästan så pass att det känns tjatigt men man blir väl en produkt av den kontext man lever i och just nu är många lite oroliga och rådvilla, hur ska man egentligen agera? Börsen svänger, det är normaltillståndet och en korrektion har den amerikanska börsen bjudit på i snitt var annat år de senaste årtiondena, så det är inget utöver det vanliga egentligen. Högst personligen så köper jag hellre aktier när de blivit lite mer svala än när börsen stiger kraftigt, men klyschan om att ett löpande sparande är bäst gäller för de allra flesta. Det beror såklart på investeringsfilosofi och tidshorisont men ett löpande sparande minimerar ju faktiskt risken att gå in i marknaden vid fel tillfälle.

November brukar faktiskt vara en ganska munter börsmånad men nu oroar vi oss för konjunkturens vigör, handelskonflikten, brexit, räntan, techfrossan och så mycket mer. Om vi tittar på snittet för månaden sedan 1998 så har börsen faktiskt stigit +2,67 procent jämfört med årets facit på -2,47 procent men skam den som ger sig, månaden är inte över ännu. Snittet för december är ungeför en procent upp.

En intressant reflektion från min investerarresa i Asien är att många analytiker tycker att marknaden inte riktigt prisar in en lösning på varken handelskonflikten eller Brexitförhandlingarna för den delen. Marknaden ogillar ju starkt osäkerhet och detta har ju de facto legat som en våt filt över marknaden och varit en snackis under större delen av året.

Börsen har blivit billigare

Senaste rapportsäsongen levererade ändå stabil försäljning, lönsamhet och resultat för många bolag trots att marknaden darrat på manschetten. Nu råder negativt tolkningsföreträde och marknaden väger varje ord från bolaget på guldvåg, både kring vad man säger om årets sista kvartal och vad bolaget tror när de blickar in i nästa år. Snart vänder vi blad och en anomali som finns i marknaden är att året faktiskt brukar börja bra. Det beror delvis på att analytikerkåren brukar vara optimistisk för att sedan få skruva ned estimaten vartefter året lider och bolagen visar korten när det vankas rapportsäsong. Men nu är det faktiskt så att börsen blivit billigare, vilket kan agera en viss krockkudde. Givet den förväntansbild som finns i marknaden så handlas OMXS30 på ungefär 13,5 gång nästa års förväntade vinst och direktavkastningen är några tiondelar under 5 procent, i en tid där vår svenska tioåring ligger på en halv procent.

För den som är långsiktig så brukar tider av högre volatilitet snarare skapa bra lägen att fortsätta köpa aktier i de bolag man redan äger. Vartåt börsen ska är det ingen som vet, allra minst jag. Lutar vi oss mot historien så kan vi se att sämre tider brukar hålla i sig någon eller några månader, medan stora börsfall brukar hålla i sig i ungefär 12-15 månader, det är den tid som det brukar ta för börsen på dess långsiktiga intervallträning för att hitta energi och orka hoppa på löpbandet igen. Tittar vi på krascher snarare än korrektioner så ser vi att IT-kraschen höll i sig i 947 dagar och finanskrisen i 473 dito, men vände faktiskt 43 dagar efter Lehman Brothers kollaps.

Vi hade faktiskt en del stök 2011 också då vi oroade oss för EU, EMU, USA:s kreditbetyg och Kinas avmattning, då föll börsen som mest -29,5 % och likaså från toppen 2015 till brexitdagen 2016, då föll börsen -28%.

Hur länge brukar en korrektion hålla i sig?

Nåväl, vi befinner oss i en korrektion och i min värld finns inga dåliga kläder, bara dåliga väder. Det lär man sig om man är från Norrbotten där sommaren är sval och vintern becksvart. Det kommer alltid finnas bolag som frodas i alla börsklimat. Faktum kvarstår att om nu konjunkturen toppat och tillikaså även vinsterna så lär vi få se billigare aktiekurser. Om både värderingen av vinsten och själva vinsten krymper så blir det dubbeleffekt och press nedåt. Men ponera att det nu blir så… det behagliga är att det inte varar för evigt men ett klimat där jag gärna cherrypickar aktier. Under min investerarresa i Asien träffade jag Fidelitys investeringschef som sa något tänkvärt, om du skadar dig så väntar du på att kroppen läker men om börsen går ned så kommer förr eller senare fundamenta och plockar upp den igen. Vi ska komma ihåg att Asien i allmänhet och Kina i synnerhet haft ett motigt år där de fallit ned i björntrend, alltså en nedgång på minst 20 procent från senaste toppen.

För något år sedan läste jag ett annat citat där man menade att bullmarknad är börsens normaltillstånd. Det känns såklart positivt att komma ihåg och tänka på när det är lite allmän oro men betyder inte att man bör springa till börsen för det. Andemeningen med detta inlägg blir snarare att man  nog varken bör få panik eller springa till börsen med alla pengar man har för att köpa fler aktier. Börsen kan fortsätta ned men det enda vi vet med all säkerhet är att börsen över tid stigit och att de bästa affärer gjorts när det gör ont i magen.

Den amerikanska sajten Fool.com skriver i en artikel att den genomsnittliga korrektionen har inneburit en nedgång på -13,3 procent och varat i 71,6 handelsdagar eller 14 veckor. Stockholmsbörsen balanserar på korrektionsstrecket i skrivande stund med en nedgång på -13,7 procent och är inne på dag 100, oaktat helgdagar och att vi för en kort stund faktiskt lämnade korrektionsfasen för några dagar sedan.

Hur vanligt är det med korrektioner på Stockholmsbörsen?

Jag har tittat på hur stora intraårsrörelser vi haft historiskt, från toppen till botten under ett enskilt år. Än så länge har jag bara hunnit knacka siffror från 2006 och framåt men resultatet är ganska intressant. OMXS30 har bjudit på en korrektion varje år sedan 2006 fram till ifjol då rörelsen ”enbart” var -8,5% som mest. Detta till trots har det inte varit en given indikation att börsen ska sluta ned för helåret. Låt mig dela med mig av mitt alster.

Korrektioner på börsen tillhör vanligheten (klicka för att förstora) Källa: Avanza

Nästa relevanta fråga är då självfallet hur lång duration nedgången haft. Alltså hur många dagar det har gått från dess att börsen toppade och hela vägen ned till botten, låt oss titta på det också.

Antal dagar som varje års nedgång varat historiskt (klicka för att förstora) Källa: Avanza

Psst.. sist men inte minst så har jag spelat in ett dedikerat poddavsnitt om just korrektioner och snöat ned mig i historisk data. Även om historien inte är någon garanti för framtiden så tycker jag ändå att den ger vägledning, det är ju trots allt det vi har att förhålla oss till. Historien brukar ju knappast upprepa sig men däremot rimma, som man brukar säga. Trevlig lyssning!

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.