Hur stor buffert ska jag ha? En fråga som intresserar många och som inte sällan väcker debatt. En buffert, en reservpott eller vad vi än vill kalla det är kort och gott en summa pengar som ska finnas lättillgängliga vid oförutsedda händelser och kostnader. Oavsett om det är händelser av enklare karaktär som att tvättmaskinen går sönder eller av större kaliber som långvarig sjukdom och inkomstbortfall. Men hur stor buffert behöver vi egentligen?

När sover du gott?

En fråga som är bra att ställa sig är hur mycket pengar just du behöver ha lättillgängligt, för att du ska sova gott om natten och inte oroa dig för oförutsedda utgifter. Du som lätt får ont i magen av blotta tanken på att inte ha pengar när en större räkning trillar in behöver sannolikt en större buffert än du som snarare är en fri själ med ”det löser sig”-mentalitet. På samma sätt om du som har barn och hus i regel behöver en större buffert än den som bor lägenhet utan barn. Störst buffert behöver den typiska ”Villa, Volvo, Vovve”-familjen ha. Här finns det ju så många oförutsedda kostnader som lurar i vassen.

När man pratar om storlek på buffert, pratar man ofta om antal månadslöner. När jag själv funderar på hur stor buffert jag behöver, vänder jag på resonemanget lite. Jag fokuserar istället på vilka utgifter jag har en typisk månad. Har jag 20 000 kronor i fasta och rörliga kostnader om jag drar ned på allt onödigt då skulle jag, med en buffert på 60 000 kronor, klara mig utan inkomst i tre månader. En buffert på två eller tre månaders utgifter bör räcka mer än väl för de flesta. Det täcker med relativt god marginal de flesta oförutsedda utgifter av mindre karaktär och i ärlighetens namn är det i princip omöjligt att gå ned till noll i inkomst.

Har hushållet lite större ekonomi med ett permanentboende, ett fritidsboende, två barn och två bilar kan det behövas mer än två-tre månaders utgifter i bufferttunnan. Vanligtvis minst 100 000 kronor. Men få nu inte panik om ni saknar det i dagsläget. 100 000 kronor är mycket pengar, men likväl ett bra mål som det är långtifrån omöjligt att nå, bara ni har en medveten sparstrategi.

Placera pengarna tryggt

Syftet med din buffert är just att klara av tillfälliga ekonomiska smällar. Viktigast är därför att den är placerad i en sparform som både är lättillgänglig och framför allt trygg. Börsen är alltså ett big no no. Det blir för riskfyllt. Nej här är sparkonto med insättningsgaranti det naturliga valet.

Lås heller inte in dina buffertpengar på ett konto med uttagsavgift. Även om du får marginellt bättre ränta. Noll, en halv eller en procents ränta på bufferten spelar i ärlighetens namn ingen större roll. Får du en procents ränta på en buffert som uppgår till 50 000 kronor, innebär det 500 kronor om året i ränta. Och efter att skatten är betald får du behålla 350 kronor. Skillnaden mot ett nollräntekonto är alltså bara 29 kronor i månaden. En ganska billig slant för den trygghet som en lättillgänglig buffert ger.

Ha inte för stor budget

Den låga räntan på våra buffertpengar är dock ett skäl till varför vi inte ska ha för stor buffert. Ja du kan faktiskt ha för mycket pengar i din buffert. Upp till en viss nivå skapar en buffert både nytta och en god magkänsla, men när den gränsen är nådd bör vi istället investera våra pengar i breda aktiefonder så att de får möjlighet att växa och ge oss god avkastning över tid. För om vår buffert står för trygghet, står det långsiktiga sparande för frihet och möjliggörande av drömmar!

Vad tycker du är en rimlig buffert?

Johanna
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.