Så sparar du i räntefonder

Ett kortsiktigt sparande där stabilitet prioriteras framför möjlighet till hög avkastning. Det är ofta vad vi tänker på när vi pratar om räntefonder. Skillnaden mellan räntefond och räntefond är dock stor och det finns i huvudsak 3 olika typer av räntefonder, alla med sina olika karaktäristiska. Här mer om vilka de tre olika typerna är, när respektive fondtyp passar och vad de gett för avkastning senaste 10 åren.

Räntefonder är ett samlingsbegrepp för alla fonder som placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis statsskuldväxlar, statsobligationer eller kreditobligationer. Variation är dock stor och olika fonder har olika risk beroende på vilka räntepapper de placerar i. Något som i sin tur leder till att skillnaden i förväntad avkastning också är stor.

Tre typer av räntefonder

Korträntefonder – ”garanterad” minusavkastning

Korta räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med löptid kortare än ett år och kallas även för penningmarknads- eller likviditetsfonder. Fonderna är i princip riskfria och jämförs ofta med ett sparkonto. Den låga risken innebär också att den förväntade avkastningen är låg, vilket man ser om man tittar på fondernas utveckling senaste 10 åren. En korträntefond har i snitt gett en årlig avkastning på 0,59 %. Den fonden som gett mest är AMF Räntefond Kort med sina 1,2% per år, medan den fonden som gett minst har haft en årlig avkastning på i snitt 0,1% per år. I dagsläget kan man dock vänta sig ännu mindre av korträntefonderna. På grund av Sveriges minusränta, är de faktiskt en ren minusaffär. Har du ett kortsiktigt sparande just nu, är det med andra ord sannolikt bättre att placera pengarna på ett sparkonto. Det ger i alla fall någon, om än låg, ränta.

Långa räntefonder – för den som tror på sjunkande räntor

Långräntefonder även kallade obligationsfonder placerar i räntepapper som löper längre än ett år. Att löptiden är längre, innebär att fonden påverkas mer av ränteförändringar. Den så kallade ränterisken är högre och till skillnad från vad man kan tro så gynnas inte fonderna, i alla fall inte direkt, av högre ränta. Nej här är det ett lite tvärtom-förhållande som gäller. När räntorna sjunker, stiger en obligationsfond i värde, allt annat lika. Och vice versa, när räntorna sjunker stiger fonden i värde allt annat lika. Denna initiala effekten och den här räntekänsligheten gör att obligationsfonder är förenad med något högre risk och man bör därför ha en sparhorisont på minst 3-4 år.

Tittar man på de obligationsfonder som finns tillgängliga för svenska privatsparare, ser man att fonderna i snitt haft en årlig avkastning på 2,7 % senaste 10 åren. Bäst har det gått för AMF Räntefond Lång som avkastat 3,7% per år, medan den sämst presterande obligationsfonden gett 1,4% per år i snitt.

Företagsobligationsfonder – viktigt att välja rätt

Företagsobligationsfonder placerar, som namnet beskriver, i obligationer utgivna av företag. Fondtypen är bred och när man placerar i en företagsobligationsfond är det viktigt att titta på vad det är för typ av företagsobligationer som fonden placerar i. Är det bara i stora stabila bolag eller är det i väldigt små bolag? Skillnaden i risk och avkastning kan vara mycket stor. Vissa fonder investerar i obligationer utgivna av bolag med låg kreditrisk, d.v.s. där sannolikheten att bolaget kommer kunna betala tillbaka lånet är hög. Dessa obligationer ges betyget investment grade. Andra fonder investerar i obligationer utgivna av bolag där kreditrisken är högre och dessa obligationer kallas high yield. En företagsobligationsfond som investerar i high yield obligationer förväntas alltså ge en högre avkastning över tid, men risken är också avsevärt högre. Sett till risknivå har High yield obligationsfonder snarare mer likheter med en aktiefond än med andra räntefonder och som sparare bör man alltså inte placera de stabila buffertpengarna här. En företagsobligationsfond som placerar i investment grade är betydligt säkrare. Minst risk är det i fonder som har en stor del placerat i investment grade och till rörlig ränta, så kallade FRN (floating rate notes). Då är både ränterisk och kreditrisk låg.

Företagsobligationsfonder som grupp har gett en årlig avkastning på i snitt 3,35% de senaste 10 åren. Av förklarliga skäl är dock skillnaden inom gruppen stor och bäst har det gått för en av de mer riskfyllda, Nordea European High Yield som gett i snitt 12,2% i årlig avkastning. Fonden som haft lägst avkastning har i snitt gett 0,6% per år.

Håll koll på avgifterna…

En fonds avgift är alltid viktig, men kanske är det extra viktig när det kommer till just räntefonder. Framför allt korträntefonder samt försiktigare företagsobligationsfonder har ju en låg förväntad avkastning. En avkastning som snabbt äts upp av en hög avgift. Jag skulle säga att en korträntefond inte bör kosta mer än 0,1%, absolut mest 0,2%. För obligations- och företagsobligationsfonder kan det vara berättigat med en något högre avgift, med betoning på något. Snittavgiften för en obligationsfond på 0,64% och för en företagsobligationsfond på 0,76%.

…och på valutan

Om man placerar i fonder som investerar i andra valutor ska man vara medveten om att risken ökar väsentligt. Detta eftersom räntefonder som placerar utomlands även påverkas av vad som händer med valutakurserna och det är inte ovanligt att valutakurser förändras med flera procentenheter på kort tid. En fond som till exempel placerar i USA minskar i värde när dollarn tappar i värde i förhållande till kronan. Och de omvända, ökar i värde om dollarn stärks gentemot kronan.

Låt ränteförvaltaren lära dig mer

Med 30 år i branschen finns det få som kan lika mycket om räntor och ränteförvaltning som Lars Lönnqvist, förvaltare av Spiltan räntefond och Spiltan högräntefond. Jag och Nicklas intervjuade honom i ett avsnitt av Avanzapodden. Han gav oss konkreta tips på vad vad man bör titta på när man väljer räntefond. Varför durationen är så viktigt, vad som är en hög och låg duration och vad som egentligen är en rimlig avkastning. Vi diskuterade också den eviga frågan om huruvida man ska ha sina räntefonder på ISK eller inte.

//Johanna

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.