Stigande boräntor och sjunkande bopriser. En giftig kompott, men något som alla vi bolånetagare ändå bör vara rustade för. Här kontrollfrågorna som jag ställde mig innan mitt bostadsköp.  

Riksbanken lämnade i förra veckan reporäntan oförändrad på -0,50 procent samtidigt som de sköt nästa räntehöjning längre på framtiden. Först i december får vi sen en första höjning enligt prognosen. Ett besked som indikerar att räntorna kommer vara låga ännu ett tag och allt fler journalister frågar nu mig? ”Borde inte beskedet om låg ränta länge, ge en skjuts till bopriserna”?

Visst, allt annat lika är låga räntor ”bra” för bostadspriserna. Det vittnar inte minst de senaste 10 åren om, då kombinationen bostadsbrist och kraftigt sjunkande räntor eldat på en ohållbar prisrusning. Men låga räntor är verkligen inte allt. Vore det så, skulle vi inte haft senaste årets boprisfall på drygt 10 procent. Bostadspriserna styrs av flera faktorer och psykologi och förväntningar om framtiden är minst lika viktiga beståndsdelar som dagens ränta. Riksbankens räntebesked är därför på inget sett en given signal på att bostadspriserna ska vända uppåt igen.

”Ok, men om det nu är så låg ränta, är det då inte läge att binda bolånet?” Nja, det ärliga svaret är att ingen vet. Det vi däremot vet är att det historiskt i princip aldrig varit lönsamt att binda sina bolån. Bunden ränta innebär dessutom att du lovar du bort dig till banken och du får svårare att byta bank om du inte är nöjd.  Så nej, jag är tveksam till att binda räntan.

Rusta oss för högre räntor eller sjunkande bopriser kan vi göra på annat sätt. Här de kontrollfrågorna som jag ställde mig själv innan jag köpte ny bostad för två månader sen:

1. Har jag tillräckliga marginaler? Både för fallande bopriser och stigande räntor. Det här bör inte vara ett problem. Vi har ett bolånetak på 85 procent och bankerna räknar i sina kalkyler på att du ska klara av ca 7 procents ränta. Att klara av en viss räntekostnad på pappret, är dock inte detsamma som att göra det i praktiken. Så stresstesta din ekonomi genom att i kronor räkna ut vad en dubbelt så hög ränta skulle innebära. Faktiska kronor ger oss en mycket bättre bild än procent. Själv testade jag vad 5 procents ränta skulle innebära och mellanskillnaden mellan min faktiska ränta och denna exempelränta sparar och amorterar jag. Stiger sedan räntorna, kan jag hålla mig kvar på min ”fasta” boendeutgift genom att minska på amorteringen. Ett enkelt sätt att planera ekonomin på.

2. Köper jag ett hem? Det här kanske låter banalt, men är ändå en viktig fråga att ställa sig. För en bostad är i första hand ett hem, inte en investering. Det har varit lätt att glömma efter senaste årens prisuppgång. De har spritts orealistiska förväntningar om prisutvecklingen och allt fler har låtit bostadsköpet bli kortsiktig spekulation. Det är en våghalsig strategi och inget som jag skulle rekommendera någon. Du skulle knappast låna pengar till att köpa aktier för summor motsvarande flera årslöner, speciellt inte med en så snäv tidshorisont som ett/två år. Då ska du heller inte ta den risken när du köper en bostad.

Är du rustad för en räntehöjning/prisnedgång?

//Johanna