Spararen Fredrik frågar om varför Sverigefonder anses ha bättre avkastning än exempelvis globalfonder? En verklig basfråga för att förstå vår personliga och gemen samma ekonomi. Här finns många svar till varför vi iSvenska börsennte ska spara så mycket i räntor – där banken visserligen agerar mellanhand.

Att svenska börsens bolag växer så mycket mer än världssnittet har vi sett senaste 100 åren. Andra i toppen är bland andra Australien och USA. Senaste 95 åren har Stockholmsbörsen gått upp 60 år och ned 35 år. Och börsen går upp 18% i snitt, de åren den går upp. Och ned 13% i snitt, de åren de går ned.

Frågan om varför svenska bolag lyckas så bra, har jag själv ventilerat och prövat många gånger då jag talat med svenska företagsledare här hemma och utomlands. Deras svar handlar om marknad, förändringsvilja och tolerans.

Att svenska bolag är så exportorienterade känner vi till. Bristen på egen marknad här hemma gör att våra bolag letar över hela världen för att få avsättning för sina ofta nydanande produkter. Vi letar kunder överallt och väljer de som betalar bäst. Det gör att en lilla Husqvarna, Laval eller Autoliv har utvecklas till världsledare i sina nischer. Imponerande!

Men det har inte alltid gått bra för svenska bolag. När en industri krisat har vi som land inte haft råd att rädda eller hålla en industri under armarna, utan de har snabbt dukat under. Textil, varv, stål, bil, fastighetskris… tvingade fram stora förändringar. Vi har inte hållit fast vid gamla sanningar allt för länge.börsen 100 år

Svenskarna har också en unik nyfikenhet vilja pröva nytt och utveckla. Återigen har det nog med vår litenhet att skaffa. Vi har inte så mycket val. Det spännande finns sällan här hemma. Vi ser det i allt från intresset för mobiler, datorer, dataspel och musik. Trots eller tack vare vår litenhet så har vi öppnat oss för världens bästa idéer och anammat dem. Det är också en del av vår förändringsvilja.

Sedan något extra häftigt. Vi har gång på gång sett svenska företag som köper utländska företag. De köper företag och lyfter in dem i den egna verksamheten och förädlar dem. De kan köpa in ett bolag som har 5 % vinstmarginal och förädla det till 15 %. Det skapar enorma värden. Här gör många av våra företag lyckosamma affärer gång på gång. Hur lyckas just de? Jag har talat med Trelleborgs vd Nilsson, SKFs Kinachef Pavlov eller Hexagons vd Rollén. De säger samma sak: vi är duktiga på att möta främmande organisationer och värden, ta oss ann nya förutsättningar och göra det absoluta bästa i situationen. En form av affärsmässig tolerans. SKFs Kinaanställda jag träffade i Shanghai sa spontant till mig: ”Jag kan nog aldrig jobba i ett kinesiskt bolag igen. Det måste vara åtminstone västerländskt”.

Vad allt detta beror på kan vi närmast filosofera om. Har det med bondesamhället, klimatet bruksorterna, stark stat, våra stolta verk och myndigheter, allmän skolplikt, den långa tiden med demokrati… Jag vet inte. Jag tror alltsammans spelar in.

Jag inser att det kan kännas bra att vara ett stort land i en global värld. Men titta på svenskarna. Vi kanske inte är patriotiska att vi jublar över nationaldagen, men vi har en vilja att förändra, bygga och skapa nytt. Som få andra.

Därför blir jag förvånad när jag möter svenskar som vill bromsa utbytet med omvärlden och stänga gränserna. Det är ju tvärt om bara genom att intensifiera utbytet vi kan utvecklas. Genom att öppna våra gränser för fler affärer, kunskapsutbyte, lärdomar, kulturer…. Visst kan det i första sekunden vara tufft att möta och förstå en annan människa med en annan historia. Men det är bara så vi kan lära nytt och få vårt exportland att växa vidare. Det är ju fru Sing, herr Xio, fröken Mundoba som är vår kund närmaste årtiondena och knappast Carl-Petter i Svenljunga. Därför behöver vi bli bäst på attrahera och utveckla människor så lär vårt lands ekonomi växa vidare. Läget har aldrig varit mer spännande.

Vi kan visst vara stolta över vår historia, men vi kan inte leva på den. Nej, det går inte att äta Morahästar eller majstången för den delen. Men framgent är det nya och okända idéer och människor som sannolikt finns utanför våra landsgränser, som är vår framtid.

Varför lyckas svenska bolag så bra?/claes hemberg