Elisabeth har mycket räntor

 

Elisabeths sparandeElisabeth närmar sig pension och har 350 000 kr på banken. Hon har lite kontanter och lite fonder. Hur ska hon få ut mer av pengarna frågar hon. Det är enkelt – ska jag visa.

Berömmet först Elisbeth. Dina fonder är alla lågprisfonderISK. Dubbelbra! Men balansen kan du jobba med. Första steget för att få ut mer är att ta reda på balansen mellan kort och lång sikt. Kort sikt är de pengar vi har i räntor (rött). Lång sikt är de pengar vi har i aktiefonder (grönt) eller aktier. (Enskilda aktier har Elisabeth inga).

För Elisabeths del blir balansen exakt 50/50. Är det bra eller dåligt? Det låter ju som en bra balans, när vi bara hör siffrorna.

Men i praktiken innebär det att Elisabeth sparar för att använda halva sitt sparkapital närmaste 1-2 åren. Ja, att spara en pott i räntor betyder att vi ger den ett ”bäst-föredatum” på 1-2 år. Medans aktiefonder har bäst föredatum ”bortom 3 år”.

Nu tror jag att Elisabeth som har många pensionsår framför sig, sannolikt 30 år. Ska hon använda hälften redan närmaste? Nej, hon har drabbats av räntefeber. I oron för att börsen varierar så bäddar vi ned närmast livlösa räntor. Men vi får ju inget av den. Banken tjänar pengar eftersom de kan låna vidare. Men vi som sparare får ofta ingenting.Elisabeths sparande 2016

Elisabeth förklarar att hon sparar i minst fem år. Det första ”fem år” säger till mig att här finns bättre tillväxt att hämta.

Och hon har mycket kontanter för att hon har liten inkomst. Men att ha 150 000 kronor i kontanter, utan nämnvärd ränta, kostar väldigt mycket pengar.

Sitt gamla sparande ger idag Elisabeth en tillväxt på cirka 11 000 kr varje år. Mindre räntor och mer aktiefonder skulle ge 19 000 kr per år. Vi talar om 8 000 kr i skillnad. Och säg att Elisabeth nu ska vänta i 5 år innan pengarna ska börja användas. 40 000 kronor går till spillo, för Räntetunga-Elisbeth jämfört med Aktiefondfokus-Elisabeth.

Elisabeths kontanter ger idag ca 0,1% ränta per år. Så är det för kontanter i dagens Sverige. Blandfonden ger i snitt 4%, Globalfonden 5% och Sverigefonden 8%. Inte varje år men i snitt. Det är utifrån det perspektivet Elisabeth behöver städa och planera om.

Så ändrar Elisabeth balansen. Bara 30 000 kronor i räntor. 20 000 i blandfond och resten i 2/3 i globalfond och 1/3 Sverigefond, så ökar hennes tillväxt varje år från gamla 3% till framgent ca 5,5%.

Det kanske inte låter som någon dramatisk skillnad, men över 20 år så talar vi om: att hennes pengar växer till 600 000 kr eller 1 miljon. Ja, med mer aktiefonder får hon sannolikt ut inte 71%, utan 186% över två årtionden.

Hur startar Elisabeth bäst den här förändringen? I steg: Flytta 1/10 av räntepengarna varje kvartal till globalfonden. Till dess att du har 200 000 kr där. Sedan samma steg men till Sverigefonden.

Hur ska hon agera när hon ska använda pengarna? Ta i första hand ur kontanthögen. När den känns liten så flytta över från blandfondpotten. När den känns liten ta ifrån någon av aktiefond-potterna. Så du håller balansen och har 30 000-50000 kronor redo att konsumera, om reselusten, överraskningar eller annat faller på.

Behöver hon egentligen två globalfonder? Nej, det ger sannolikt ingen påtaglig skillnad, eftersom hon väljer lågprisfonder (som följer ett index).

Ska hon inte välja aktivt förvaltade fonder. De kan ju ge mer? Nej, Elisabeth är inte intresserad av att bevaka sina fonder varje år. Hon vill hellre spara med låg avgift och mer stabilt.

Ps, nu har jag inte hela Elisabeths världsbild; lön, boende, pensioner, familj mm. Men lite inspiration kan jag ändå att ge!

Lågprisfonder         ISK ger låg skatt            Blandfonder

Hur skulle du rådge Elisabeth?/claes hemberg

Relaterade inlägg

Kommentarer