Strunta lite i världsekonomin

SpegelnVärldsekonomin bromsar in säger allt fler analytiker. Men jag gör inga drastiska ändringar. Våra pengar gillar mjuka förändringar. Titta i inte i den globala spåkulan för mycket, utan fråga hen i spegeln, ”när pengarna ska användas?”.

Visst är nyheter om världsekonomin kittlande och ibland inspirerande. Men vi lockas lätt till andras val, snarare än våra egna. Så var lite mer egosparcentrisk…

Lugnare tider märks både Kina och USA, uttrycker rader av ekonomer. Det märks i tillväxtländer, som västerländska investerare vänt ryggen i år. Europa däremot tycks fortfarande mest återhämta sig. Det borde ge Sverige hygglig medvind. USAs ekonomi är stark men växer inte så mycket mer. Kina minskar tillväxten till kanske 5-6%… Det låter som hyfsat stabila tider. Men för dig som väntade stark återhämtning i exportbolagen så kan detta vara en liten handbroms vi ser. I rapporterna från bolagen, som nu väntar får vi mer fakta.

Här lär vi får höra både positiva siffror och trista prognoser blandas i något börsens egen pyttipanna. För bilden är inte enkel. Då väljer några de positiva spåret och andra det lite mer gråa.

Det är som att vi i Sverige har tre slags sparare idag.

Optimistfällan är tydlig: Här är det lätt att kasta sig in och tro på senaste häftiga fonden eller aktien. Men då kastar vi pil. Vi behöver en idé som inte bygger på morgonens nyhet, utan på vilka pengar vi behöver. Nyfikna sparare chansar. Högrisksparare förköper sig…

Balanserade sparare: fokuserar på breda billiga fonder, som ger pengarna tillväxt i många år framöver. Och lite pengar i reserv på ett räntekonto för om spis går söner eller om ni tar den där påskresan i vår.

Pessimistfällan: har vi sett enormt mycket av senast åren. Svenskarna har rekordsparat i räntor. Trots att den är nära noll. Återigen behöver spararna fundera över NÄR ska du använda dina pengar. Det lär ge helt andra val.

Spara eller spekulera

MITT RÅD: strunta i världsekonomin närmaste månaderna och kvartalen. Att ha världskartan som vägledning för att ta sig till nya blomsteraffären fungerar dåligt. Vi måste utgå ifrån oss själva, vår lilla värld och vårt behov, av pengar, trygghet och tillväxt.

Räntetunga: (sparar idag mest i räntor, sparkonto och räntefonder) Du behöver inse att räntan blir låg under många år framöver. Och du lär inte behöva alla pengar näramste åren. Börja kvartalsspara 1/5-1/10 av dina gamla räntepengar i blandfonder som en start. Gärna på ISK-konto.

Blandfondtunga: (har mest i blandfonder) Du har ofta dyra blandfonder fulla med räntor. Det fungerar över 2-3 år. Men på lång sikt är det dyrt och trubbigt. Flytta varje kvartal 1/5-1/10 till globalfonder. Gärna på ISK-konto.pension

Globaltunga: Att vara globaltung är rätt för 9 av 10 svenskar. Det ger 4-6% tillväxt. Ha gärna 50-80% här. Gärna på ISK-konto.

Sverigetunga: Det fungerar för unga att ha 50% Sverigefonder. Är du plus 60 år så kan 30% räcka gott. Gärna på ISK-konto.

Aktietunga: Ha en bred portfölj som tål stora kast. Färre än 6-7 aktier är att chansa. En enkel genväg är en bas i breda billiga fonder.

Tillväxtung: här är slagen stora. 30% tillväxt är taket för en vanlig sparare. Titta på globaltunga spararen.

Högrisktung: du ska knappast kalla dig sparare, utan snarare spekulant. Hoppas du inte har satsat familjens pengar i den där leken. Lär om. Du cyklar på bakhjulet. Det håller sällan en längre sträcka.

De heta siffrorna från världens ekonomin kan egga och inspirera. Men detaljerna passar bara för sparare som är mycket aktiva: granskar fonder, byter, säljer och väljer. Alla andra behöver en lugnare värld på kontot. Vill du pröva det aktiva sparlivet, så använd bara småpengar. Det liknar att lära sig att cykla. Börja med många stödhjul…

Vilken tonvikt har du idag?/claes hemberg

Relaterade inlägg

Kommentarer