Undvik de psykologiska fällorna

Av Johanna Kull

09 sep 16

Share

confirmation-bias(Johanna Kull) Bli en bättre investerare. Lär känna dina tankevurpor! Ja, psykologi påverkar våra investeringsbeslut minst lika mycket som fakta och siffror. Och tankevurporna roffar gärna åt sig av våra pengar… Här en lista och vad du kan göra för att navigera runt dem. 

I dagarna pågår hjärnfestivalen i Stockholm, som en del av Brain Awareness week. Syftet är att sprida information om hjärnforskningens fördelar och de forskningsframsteg som tas. I samband med det ska jag på söndag medverka vid ett seminarium i Kulturhuset. Vi ska diskutera hur hjärnan påverkar våra investeringsbeslut. Hur kul som helst tycker jag som länge har fascinerats av området Behavioral finance (finansiell beteendepsykologi).

Ofta får känslorna ta överhanden när vi ska investera. Vi är inte så där logiska och rationella som teoretiska modeller säger att vi är. Vi är känslomänniskor som agerar och reagerar med magkänslan. Det kostar oss gärna pengar när vi handlar fonder, aktier eller shoppar på stan. Steg 1 är att känna till de psykologiska fällorna. Lära sig se dem i den egna vardagen. Listan är lång; men här en introduktion till fyra vanliga tankevurpor och hur vi kan undvika dem:

Övertro på tidigare pris

Anchoring (förankring). En vanlig fälla är att tillskriva en aktie ett tidigare pris och ha detta som referenspunkt. Du köper en aktie som kostar 100 kr och tycker att bolaget borde ha goda utsikter framöver. Aktien faller sedan snabbt -30 % till 70 kr. Visst kan kursfallet vara en överreaktion, men lika ofta är det verkliga händelser, som ligger bakom. Försämrade framtidsutsikter, missade prognoser, felbeslut hos ledningen… Men eftersom du redan ”bestämt” dig för att aktien ska vara värd minst de 100 kr du betalt, låser du fast dig i din tro på att det rätta värdet är 100kr. Du ser bara ett köpläge. Din låsning vid det första priset får dig att missa den nya informationen.
Undvika anchoring gör du genom att söka andra perspektiv. Läs flera oberoende analyser. Välj inte ut den information som passar din uppfattning (läs ”seeing is believing”). Läs de som är emot och för en aktie, fundera på olika scenario kring aktien. Glöm inte att tänka själv; ”Igår var den värd 100, men idag kanske den faktiskt bara är värd 70?”

mental-accounting1 000 kr är inte alltid 1 000 kr

Mental accounting kallas fenomenet att vi gärna delar upp pengar i olika kategorier. Ett exempel är att vi ofta delar upp våra investeringar i en högriskportfölj och en annan i ”stabila bolag-portföljen”. Egentligen är det ju samma sak som om vi bara hade en stor portfölj med många olika bolag. Nu behöver just detta inte kosta oss något, men eftersom vi gör det för att det ”känns enklare”, kan det bli en ekonomisk fälla. Tänk hur stora summor vi sparar på sparkonto trots att vi har skulder. På sparkonto får du noll eller mycket låg ränta, medan du får betala ränta på ditt lån. Här vore det helt klart logiskt att betala av på lånet och ha mindre pengar på sparkontot.
Undvika Mental accounting gör du genom att påminna dig själv om att pengar är värt lika mycket, 1000 kr är 1000 kr, oberoende om det är lön, avkastning eller pensionssparande.

”Seeing is believing”

En vanlig fälla är att vara extra uppmärksamma mot sådant som bekräftar vår egna uppfattning och filtrera bort sådant som inte stödjer vår tes. Detta leder till vad som kallas confirmation bias och leder till en övertro på vår egna uppfattning. Tänk dig att du på ett aktieforum läser om en ”het” aktie som många och nu även du tror på ska ge guld. Du ger dig ut på nätet för att söka information, men ser nu bara bevis som bekräftar din bild. Du hittar mycket annan information också som går tvärtemot din tes, men det sopar du bort eftersom det inte stödjer din ursprungliga uppfattning.
Undvika confimation bias genom att aktivt söka information som motbevisar din tes. Sedan kan du ta dessa åsikter mot varandra och fatta ett mer välgrundat beslut.

herd-behaviour”Alla andra gör ju så”

Att vi människor älskar att följa strömmen är knappast någon nyhet. Det är en överlevnadsinstikt att reagera utifrån vad massorna säger och gör. Beteendet kallas för Herd behaviour (flockbeteende). En vanlig fälla bland aktieägare är topplistor,”mest köpta, mest populära”… Men att en aktie ligger på mest köpta-listan behöver inte betyda att den är köpvärd. Den säger bara att alla är påväg åt samma håll. På börsen handlar många kortsiktiga köpbeteenden om att leda flocken. Den som är sist i flocken riskerar också att hamna sist när flocken vänder åt andra hållet. Vi köper på toppen, och säljer på botten.
Undvika flockbeteende gör du genom att göra din hemläxa och läsa på innan du hoppar på den senaste trenden. Fråga dig själv, varför investerar jag i det här? Är det för att alla andra gör det, eller för att jag tror på bolaget?

Det här var fyra vanliga fällor. I nästa vecka kommer en uppdatering om andra, så som överdrivet självförtroende, förlusträdsla och ”spelarens felslut”.

Vilket beteende har du råkat ut för som du vill veta mer om? /Johanna

.

Tips för dig som är intresserad av behavioral conomics/behavioral finance:

Daniel Kahnemans bok Tänka snabbt och långsamt

Dan Ariely förklarar behavioral economics

Investopedia

Relaterade inlägg

Kommentarer