Fika med Allras vd

Allras vd, Alexander Ernstberger, skulle bli börs-vd. Men efter en våg av kritik fick hans PPM-fondbolag i fredags sin dödsattest. Alexander är ändå inte bitter, vad han visar. Timmen efter beskedet hörde han av sig och vi tog vår första fika; om avkastning, avgifter, moral, säljteknik, interna affärer, juridik, styrelseledamöter, myndigheter och det rättsliga efterspelet.

Om bara några månader skulle Allra fira 10 år. Bolaget skulle samtidigt till börsen, köpa bolag, anställa och påbörja ny tillväxt. Men vid elvasnåret i fredags kom beskedet som satte punkt för PPM-bolaget Allra. Bolaget med 180 000 kunder, största säljbolaget i PPM, kastar in handduken. De säljer bolaget. Antagligen för 1 krona.

Strax efter beskedet sms:ar Alexander mig och frågar om vi inte borde ses. Timmen senare träffas vi på ett kafé mitt emellan oss.

Han har förlorat sitt livsverk skulle en kunna säga, men det syns inte på honom. Kanske är det hans unga ålder, bara 31 år, som får honom inte se särskilt berörd ut. Jag som väntade mig en kantstött och mediemanglad vd. Men Alexander visar ingen sur min utan talar redan om nästa bolag. Jag är samtidigt uppriktigt nyfiken på hur en vd på ett PPM-säljbolag resonerar kring avgifter, säljmetoder, PPM-systemet och gott uppsåt…

Dyrt och dåligt

Alexander skjuter först: ”Varför började du egentligen skriva om Allra?” Det var Alexanders villaköp för 50 miljoner som väckte sparares fråga till mig. När jag titta närmare på fonderna slogs jag av att Allra-fonderna var dyra och riktigt dåliga om vi jämför med PPM-snittet. Dessutom var Allras fakta på hemsidan direkt vilseledande och otydliga”.

Alexander håller inte med. ”Vår avkastning på 8 procent per år senaste åren är inte dåligt och vi har haft lägre svängningar än börsen.” Hans sätt att räkna håller jag inte med om. Börsen har senaste fem åren givit dubbelt bättre än Allras fonder. Och ”låga svängningar” är för mig nonsens, eftersom PPM-pengar ska växa många årtionden. Då är billig tillväxt i fokus.

Alexander byter kritik mot mig: ”Du talade om mitt hus. Det har väl inte med spararna att göra. Det är privat. Jag tycker det förstör förtroende för finansbranschen med sådana argument?” Jag förstår hans privata perspektiv, men att spararna hugger förvånar mig inte. Vanligt folk kanske inte förstår fondavgifter, men de tycker att en 31-åring som köper ett hus 50 miljoner är ett bevis om att något inte står rätt till. I min text var ju fokuset sedan på höga avgifter, dåliga avkastning, låtsasprodukten börsfallsskydd, efterlevandeskydd och vilseledande grafer.

Lag eller moral

Alexander Ernstberger håller inte med om min kritik mot deras PPM-försäljning. ”Vi har följt lagar och regler. Det är upp till spararna att bedöma om vi är värda prislappen.” Nja, där håller inte polisanmälan riktigt med. (Pensionsmyndigheten säger att 170 msek eller 70% av Allras vinster kommer från intern handel i Dubai, som spararna fått betala). Lägg till kritik om kundklagomål till myndigheten som pekar på en rad regelöverträdelser.

Alexander håller inte med om att de lurat sparare. ”Alla som läst matematik i sjunde klass kan förstå fondavgifter”. Jag vet att forskningen visar motsatsen. Endast 1/4 svenskar begriper sin ekonomi närmast fullt ut. Att då sälja pensioner via telefon med vinklad retorik om att byta från en billig tillväxt i PPM-soffan till dyra och sämre fonder, är för mig direkt omoraliskt. Även om det inte är olagligt.

Men Alexander Ernstberger är mer digital. Han ser det svart eller vitt. Så länge ett bolag inte bryter mot lagen så är det bara att köra, resonerar han. Jag ser det annorlunda. Finansbranschen har ett kunskapsövertag och gör livsavgörande pengar i pensioner och PPM onödigt krångligt och svårt. Titta bara på Allras hemsida, full med allvarliga brister och mörkade fondernas dåliga avkastning. Utan vettiga jämförelser. Jag menar att myndigheterna inte ska behöva jaga bolag in i minsta detalj. Banker och pensionsbolag måste själva vilja förklara och delta i ett rent spela.

”Hur ska skulle du vilja förändra PPM?” frågar Alexander mig. Obligatoriska omval var 3 år: den som inte bekräftar sitt val ska tillbaka till soffan (AP7 Aktiefond). Då skulle förledda PPM-sparare hitta tillbaka till ett bra billigt sparande i PPM-soffan. Då får vi ett PPM som anpassar sig till spararnas engagemang och emot giriga säljare.

Alexander flyttar fokus. ”Det finns större bovar än oss, i livbolagen (pensionsbolagen)”. Allra hade under tio år samlat på sig 19 mdr i PPM-pengar och 4 mdr hos Skandia och Folksam. Nu är allt borta. ”Livbolagen Folksam och Skandia la vantarna på 4 mdr när vi spärrades hos Pensionsmyndigheten. Det kostar hemska 1,3% att ens få vara på deras plattform. Så klart det blir dyra fonder”.

Efter börsnoteringen var Alexanders plan att bredda verksamheten. Starta just ett livbolag, erbjuda ISK, institutionell handel mm…

Men att han ”sålde” sitt bolag är ett stort ord. Alexander vill inte säga vad han fått betalt. Han vill inte ens berätta om hur många andra banker de förhandlade med. Eller hur länge förhandlingarna pågick. Vi talar ändå om över 100 000 sparare och många miljarder i värde. När stressade affärer får den inramningen brukar prislappen vara 1 krona… Alexander säger inte emot.

Kris och mediedrev

Alexander menar att hela Allra-skandalen är ett luftslott, uppbyggt av media och Pensionsmyndigheten. ”Det började när jag köpte huset, plötsligt kritiserades vi för att tjäna för mycket pengar. Rena jantelagen…”

”När minister Bolund stämde upp i den tomma kritiken, ökade det i sin tur myndigheternas iver att jaga oss”, menar Ernstberger. ”Men jag har inte fått ett papper på konkret kritik, utan bara möten där myndigheten pratat och pratat.” Den vassaste kritiken Allra fått menar han är ”Ni tjänar för mycket pengar.” Det tycker han är absurt. ”Vi är inget Falcon. Vi har inte stulit”. Där tycker Pensionsmyndigheten tvärt om och pekar på ”stölder” om 170 miljoner kronor.

”Det var kritiken från media som knäckte bolaget inifrån”, beskriver Alexander. ”Styrelsen var feg. Har du satt dig i båten får du ro den i land.” Alexander hade tagit in en ny styrelse för att förstärka bolaget inför börsnoteringen. Tidigare ministern Thomas Bodström beskriver han som påläst. Ordförande Ebba Lindsö får etiketten ”medieparanoid”. ”När styrelsen avgick som i boken tio små negerpojkarna, så gick kritiken inte att hejda.”

Enligt Alexander kostade deras interna handel, som sparare också fick betala utöver 0,27% i fondavgift ytterligare 0,15%. ”Det är lågt. Det finns de som är betydligt värre med 3-4 gånger dyrare interna kostnader”. Han pekar på pensionssäljarna Söderberg & Partner som enligt honom har en intern kostnad på 0,5% utöver fondavgifter och kontoavgifter. Avgifter som spararna inte känner till.

Men varför sålde Alexander då kundstocken när han uppfattade kritiken så osaklig och luftig? ”Den juridiska processen skulle kunna bli hur lång som helst och under tiden skulle antagligen antalet kunder rinna ut i sanden.” Jag hör argumentet men tycker ändå inte bilden går ihop. Den som har torrt om fötterna borde inte ha något att frukta. Men Alexander Ernstberger beskriver rena Kafka-romanen, som han vill lämna bakom sig.

Mattesnille eller misstänkt

Allras satsning i Dubai är värd att nämna. Alexander menar att kritiken om ”skatteplanering” bara är tomma ord. ”Vi skulle ha samma skatt där. Vi skulle starta egen handel i obligationer mm. Vi hittade inte rätt människor i Stockholm. Istället öppnade vi i Dubai för anställa folk från London.” Varför han inte kunde flytta samma London-handlare till Stockholm framgår inte.

Alexander Ernstberger som är så säker på att Allras fonder var väl värda att spara i, har inte sina egna sparpengar i varken aktier eller fonder. Han sparar i ”företagsobligationer som ger 4-10% avkastning per år. ”Där kan jag hitta många nära riskfria med bra avkastning.” Han syftar på att han kan räkna fram och förutse utfallet. Det är nog en bra bild av Alexander. Han gillar att räkna. Det är bara det att många andra räknar på ett annat sätt.

Kanske var det mattesnillet Alexander som både byggde och sänkte Allra. Han kunde reglerna i minsta detalj och trodde sig hitta ett spelrum. Alexander pratar gärna siffror, fakta och perspektiv som stärker hans tes, hans affär, tolkningen av regler och utrymme för intjäning. Men han får uppenbarligen inte myndigheternas samförstånd. Och han förstår uppenbarligen inte heller myndighetens kritik. Nu blir den juridiska processen viktig. Vi måste få se en seriös utredning. Det är viktigt för både spararna, myndigheter och pensionsbranschen.

”Ingen från polisen eller någon utredare har ringt mig och uppgivit några konkreta misstankar” Han tycks inte tro att det blir någon utredning, utan han utgår ifrån att hela Allra-skandalen rinner ut i sanden. Alexander vägrar samtidigt vara bitter över att förlorat sitt tioåriga livsverk. Istället försvarar han sina fonder igen: ”Jag är nöjd med våra fonder. Jag har själv haft dem i både PPM-pengar och tjänstepensionen.”

Alexanders nya bolag

Redan nu när Allra-fonderna försvinner till Ålandsbanken har han nya tankar. ”Om jag skulle starta ett fondbolag idag så vore det med en robot med indexfonder (lågprisfonder).” Att detta står i raka motsats till hans Allra-verk, tycks han inte inse. Eller så har han undermedvetet lärt sig en läxa.

Inte en gång under vårt samtal talar Alexander om att ge spararna nytta, värde eller avkastning. Han ser inte heller ett enda eget misstag. Däremot pratar han gärna om regler och bevisbörda. Men kunde hans bolag hjälpa sparare till 2-3 års extra betald pension? Nej, Alexander talar hellre om ”riskjusterad avkastning” där han jämför med fonder som han själv noga valt ut.

Vilken är din drivkraft? frågar jag mot slutet. ”Först var det monetära (pengar) drivkrafter. Idag vill jag bygga bolag och se människor samarbeta.”

Nu ska Allra och Ernstberger däremot inte ta upp fond- och pensionssparande i första hand, utan fokuserar det egna bolaget på vårdförsäkringar och kreditlån. Ett livbolag ligger i korten. Hur han utvecklar bolaget därifrån har inga klara planer för. Alexander ser att jag tvekar. ”Du kan gärna komma och lyssna på säljsamtalen. Det är mycket seriösa.”

En inte vild gissning är att Allra snart byter namn, igen. Ungefär som Carema idag heter Ambea. Alexander började med att sälja försäkringar per telefon. 2008 fick bolaget namnet Svensk Fondservice. Men när de fick mycket kritik och anmälningar hos Konsumentverket samtidigt som han hade planer på att gå till börsen så bytte de namn till Allra. Men nu ska han istället återigen sälja försäkringar och lån per telefon. Alexander Ernstberger är tillbaka där han började. Han har redan börjat rekryteringen av nya säljare. Så kanske ett nytt namn återigen är på sin plats.

Hur som helst måste polisutredningen mot Allra nu komma i mål. Allt annat vore en riktigt allvarlig skandal. Spararna behöver upprättelse. Var de lurade? Myndigheterna behöver fakta på bordet. Vad är lagligt och olagligt? Det kan bara en domstol avgöra. Särskilt när moralen kan se så olika ut. Sanningen behöver svenska sparare.

Vad säger du om Allra-historien?/Claes Hemberg

Relaterade inlägg

Kommentarer