Andel prutare ökar igen

Bolåneprutarna betalar nu 1,44% i boränta. Och antalet prutare ökar igen. Det visar Sifosiffror med 1 123 svarande i september. Vårens svalare prutintresse berodde antagligen på att räntehöjningarna kändes långt borta. Nu däremot är frågan allt hetare och då är det hög tid att börja träna på att pruta.

Andelen som prutar på sin bolåneränta återhämtar sig lite, efter en nedgång på vårkanten. 46 procent av bolånarna anger nu att de prutat. Det är en stor grupp, men en bit ifrån toppnoteringen. Prutarna tar idag hem i snitt 0,43% på boräntan, eller 8 522 kr per år, utifrån snittlånet på nära 2 miljoner kronor i Sverige.

Bland de som väl prutar är det vanligast att vi pruta 0,3–0,5 procent. De som prutar mer är betydligt färre. Endast 1 av 20 bolånare prutar mer än 0,7%.

Hela 1 av 5 prutare misslyckas med sin prutning. Det är en ökning senaste året. Flera sparare säger att alla banker inte är intresserade. Det enkla rådet är här: gå till flera banker.

De framgångsrika prutarna nöjer sig samtidigt kanske för lättvinnligt. Att pruta 0,3-0,5% är en bra start. Men att pruta är en skola där vi blir lite bättre varje år. Den som idag har prutat 0,4% borde nästa gång sikta på att pruta ytterligare 0,2-0,3%. Varje litet extra steg kan ge 4 000 kr i semesterkassan, hos snittsvensken.

De som prutar mest är idag medelålders, de i åldrarna 35-55 år. Det är inte konstigt. De medelålders är tvugna. För att få ihop ekonomin måste de pruta. Över hela linjen prutar de bättre än snittsvensken. Unga däremot är mindre vana och äldre har ofta mycket mindre lån. Många unga lever dessutom fortfarande utan bolån.

Utbildningsbakgrund tycks inte påverka nämnvärt prutvanorna. Även om vi kan tycka att räntor, budget och amorteringar är ibland komplicerad matematik, så tycks majoriteten klara det riktigt bra.

Klart störst inverkan på vår prutvilja märks beroende på lönenivå. De med högre lön har ett tydligt högre prutintresse än de med lägre lön. De med hög lön prutar dubbelt oftare än de med låga löner. Det är direkt motsägelsefullt. Egentligen borde det vara tvärt om: att de med lägre löner är mer beroende av att pruta bolånet, för att få bättre hushållsekonomin. Här har konsumentverket och finansinspektionen en bit kvar att folkbilda.

Klart är att bankernas vinstmarginaler (som redovisas av Finansinspektionen) inte har pressats den senaste tiden. Istället har vinstnivån nått nya toppnivåer. Det finns utrymme för att pruta. Som längst var bolånemarginalen nere runt 0,2% eller 20-punkter för att citera en bankir. Nu är marginalen, dvs den vinst som bankerna tar ut i procent, upp i 1,73%.

Sedan prutdebatten började år 2012 så har intresset för att bolånepruta ökat i vågor. Senaste åren har däremot intresset pendlat mellan 40–50 procent, utan att lyfta över det magiska 50-sträcket. Kanske en räntehöjning i vår kan få fler engagerade. Men för att tala statistik-språk; topparna har blivit högre, men bottnarna är stabila. Vilket inte ger någon tydlig prognos för framtiden. Men stigande räntor borde lyfta intresset ytterligare.

Det finns med andra ord gott om utrymme för att pruta. Det gäller bara att lyfta luren, visar de prutare jag pratar med. Ju fler samtalet desto lägre blir boräntan.
Vilka prutråd har du?/claes hemberg

Tips för att pruta:

  • Jämför 3-4 banker mot varandra. De som talar med fler lyckas bättre. En enkel koll på snitträntorna för augusti ger att SBAB, Danske och Skandiabanken ligger i topp. Ring alla tre.
  • Visa upp hur din ekonomi tål dyrare räntor, dina planer för amortering mm. Den med koll får ofta bättre ränta.
  • Sikta på att pruta om vartannat eller var tredje år.

///

Relaterade inlägg

Kommentarer