Skolboken: Att trycka pengar

(Henrik Senestad) Riksbanken valde att låta reporäntan vara kvar på -0,5% i december. Men under 2018 ligger en räntehöjning i prognosen och fler ska därefter följa. Vi går här igenom varför det pratats så länge om höjda räntor trots att de legat kvar på minus de senaste åren.

Stefan Ingves och hans kollegor runt om i världen har haft en digert jobb sedan finanskrisen 2008. Utmaningen har varit att få upp inflationen utan att gasa för mycket. Gasar du för mycket leder det till för hög inflation, gaser du för lite kan det bli deflation.

Ett problem som alla riksbankschefer brottas med är att effekten av deras räntehöjningar eller tillgångsköp är fördröjda. Tumregeln säger 1,5 år. Det betyder att allt Ingves & Co gör i december 2017 får effekt först i mitten av 2019. Därför försöker riksbankerna röra sig likt sengångare för att göra effekterna så tydliga som möjligt.

Det betyder samtidigt att inflationen vanligtvis fortsätter upp även efter att priset på fastighet och aktier har toppat. Och, om inflationen fortsätter upp brukar även räntorna göra det. Det är därför viktigt att komma ihåg att även om fastighetsmarknaden och börsen börjar röra sig neråt, så betyder det inte per automatik att räntan sänks direkt. Utan det kan dröja minst ett 1 år efter.

Vad tror du kommer hända när riksbanken börja höja räntan igen? / henrik senestad

 

Relaterade inlägg

Kommentarer