Rättvist arv efter ålder

Karin 65 år, har sex barnbarn mellan 12 och 25 år. Nu vill hon skänka pengar till dem och funderar på bästa sätt. ”Att det är rättvist, är självklart”. Att de har så olika åldrar gör det ju inte helt enkelt. Samma summa till alla kanske inte alls är jämlikt. För olika åldrar har också ett slags värde. Här mina tankar.

Karin, att tänka på barnbarnen borde fler göra. De egna vuxna barn behöver ju sällan mer pengar. De är ju fullvuxna har sitt på de torra. Istället har antagligen barnbarnen mycket större behov längre fram. När de är på väg in i vuxenlivet, så finns en utgift som är livets största. Samtidigt har de ofta inte på fötterna för att ta just det steget för egen maskin.

Den dagen jag själv inför pension, tänker jag mina pengar i två potter: a) Den senioren själv vill använda och b) Den som barnbarnen kan få del av längre fram.

a) Pengarna du själv vill använda:

  • Välj 70/30. Detta är starten: 70% skulle jag spara i Spiltan räntefond som ger 2-3% per år. Resterande 30% skulle jag spara i billiga och breda Länsförsäkringars global indexnära. Spara alltihopa på ett ISK-konto så får du lägsta möjliga sparskatt.

Detta första val kan låta väl för siktigt. Men titta på börserna just nu. De är skakiga och vi kan få en lågkonjunktur runt hörnet. Då vill jag inte att den som sålt huset stoppar in alla pengar på börsen. Utan börja med 70/30 och portionera över till 60/40 om ett år och kanske 50/50 om två-tre år osv. Ta det i fler steg desto mer pengar vi talar om. Så att inte börsens dagshumör sätter sig på ditt eget humör.

b) Pengarna till barnbarnen behöver en liten annan plan. Först måste vi tala om målet för barnbarnens sparande. Jag ser bara ett självklart mål. De dagliga utgifterna får de unga vuxna klara själva. Däremot kan de behöva ett bidrag till första lägenheten. Det är i mina ögon det självklara målet. Det är viktigt. Det är dyrt. Och många lär behöva det. Sätt det som en ambition: ”en lite den av insatsen vid 25 års ålder”. Sedan får de självklart välja själva när och hur de ska köpa. Och lika naturligt måste den ungvuxne själv jobba och kämpa ihop en del av insatsen. Att bara leva på gratisgåvor tror jag gör ungvuxna mindre lyckliga och stolta.

Och den som skänker behöver räkna fram hur det yngsta barnbarnet faktiskt ska få mindre pengar idag, för att få ungefär lika mycket i handen vid 25-årsdagen. Jag ska ge ett enkelt exempel:

Sparvalet för barnbarns-pengarna:

  • Spara under tiden barnbarns-pengarna i en stor pott i en Länsförsäkringars globala indexnära på ett ISK-konto. Men flytta in pengarna där med 1/10 per kvartal, eftersom det gäller så stora pengar. Under väntetiden kan du välja Spiltan räntefond för pengarna, på samma ISK-konto.
  • Informera dina barn vid 15 års ålder om planerna att skänka direkt till barnbarnen, vid deras 25 årsdag. Diskutera stegvis allt mer komplext: summan, tillväxt, bostäders pris och även varför syftet insats till lägenheten kommer att bli så viktigt. Så att de börjar förstå det ansvar och den möjlighet som väntar.
  • Storleken på gåvorna till barnbarnen borde bero på barnbarnets åldern. Jag menar att de barnbarnen borde få ungefär samma pott vid 25 års ålder, men eftersom de är födda olika år så behöver vi göra en uppskattning. När första barnbarnet fyller 25 år så dela upp pengarna 6 lika stora potter. Kompensera sedan 5% plus eller minus förhållande till snittåldern. Här 18 år. Då borde alla få ungefär samma pott vid 25-årsdagen. (5% kan någon tycka är för lite, men vi har ingen aning om tillväxten närmaste årtiondena så hellre lågt än för högt, tänker jag).
  • Vill du ge alla barnbarn exakt på öret samma peng så spara del av barnsbarns-potten för att i efterhand kompensera. Men det tycker jag är överkurs, lite stökigt och även där finns
  • Kom ihåg att diskutera potten varje år med barnbarnet och involvera dem i sparvalet så att de förstå vägvalet.

Hur sparar du till barnbarnen? / claes hemberg

Relaterade inlägg

Kommentarer