Kan man verkligen slå börsen?

En evigt aktuell fråga är om man verkligen kan slå börsen över tid. En naturlig följdfråga är om det är rimligt att lägga ned tid och energi på att försöka överprestera börsen. Eller ska man helt sonika bara placera sparandet i en indexfond och därefter glömma bort placeringen?

Jag anser att billiga indexfonder är ett fenomenalt bra sätt att demokratisera sparandet till fler. Skillnaden mellan att ha ett sparande som ligger och dammar på ett sparkonto och ett som är investerat på börsen blir monumental över tid.

Finanslegendarerna visar vägen

Jag är dock övertygad om att det är möjligt att slå börsen, även över långa tidsperioder. Har du intresset och viljan så har du goda förutsättningar att bygga en framgångsrik portfölj. Det bästa och tillika kanske mest klassiska exemplet är legendaren Warren Buffett. Han har lyckats generera en avkastning på 20,5 procent per år under perioden 1965 – 2018, jämfört med amerikanska indexet S&P 500 som avkastat 9,7 procent per år i snitt under samma period. Tid och avkastning är de två mest kraftfulla faktorerna som tillsammans skapar finansiella underverk. Den årliga avkastningen har varit ungefär dubbelt så hög för Buffett och slutresultatet fram till idag är imponerande 2,5 miljoner procent jämfört med börsens 15 000 procent, alltså 164 gånger mer.

Det gäller självfallet också aktivt förvaltade fonder. Det finns oerhört duktiga fondförvaltare som levererar god överavkastning jämfört med börsen. Ett problem är dock att det i förväg är svårt att veta vilka som kommer att lyckas bäst, samtidigt som kostnaden betalas löpande. Här är dock historiken till hjälp. Även om det i branschen brukar sägas att historiken inte är någon garanti för framtiden så är den i alla fall en vägledning.

Ytterligare ett exempel är Peter Lynch som är en av vår tids mest hyllade fondförvaltare. Han förvaltade fonden Fidelity Magellan under 13 år och lyckades generera en avkastning på 29 procent om året i snitt. Det är en aktningsvärd siffra som förräntar 100 000 kronor till närmare 2,7 miljoner kronor under den trettonårsperioden. Under dessa år gick fonden från att förvalta 20 miljoner dollar till 14 miljarder dollar och en miljon fondandelsägare, vilket gjorde att den snabbt blev världens största fond. En rolig men likväl relevant och tänkvärd kuriosa är att han faktiskt hade över 1 400 innehav i fonden, något som i teorin torde göra det omöjligt att generera en sådan överavkastning.

Vad menar vi med ”börsen” egentligen?

Så med de två exemplen som grund så kan vi dra slutsatsen att det faktiskt går att slå börsen. Men är det möjligt för oss vanliga dödliga att göra samma reptrick? Först måste vi reflektera lite grann kring vad vi faktiskt menar när vi i folkmun säger ”börsen”. På Stockholmsbörsen huserar 384 aktier från lite färre bolag på grund av flera aktieslag. OMXS30 är dock det index som ofta avses när man pratar om Stockholmbörsen. Det kanske inte är så konstigt eftersom dessa 30 mest omsatta aktierna från 29 olika bolag utgör ungefär 60 procent av hela Stockholmsbörsens totala marknadsvärde. Problemet här är att indexet är värdeviktat, vilket förvisso är normalt. Det innebär att det största bolaget får mest påverkan på indexutvecklingen och det minsta får minst påverkan. Förvisso innebär det ju att de mindre bolagen får mer påverkan på index i takt med att de blir större, men då är ju en stor del av värdeskapandet förpassat till backspegeln.

Investera på gamla meriter?

Många av bolagen som ingår i OMXS30 indexet är mycket gamla, inte sällan grundades de kring industrialiseringen i mitten på 1800-talet eller början på 1900-talet. Missförstå mig rätt, det är bolag som vi kollektivt har oerhört mycket att tacka för avseende var Sverige är idag, men är det verkligen dessa, i relativa termer, mogna bolag som kommer att springa snabbast härifrån och framåt?

Låt mig uttrycka mig lite annorlunda, kan man leva på en gammal badbild med tvättbräda från en strand i Grekland på 80-talet idag 2019?

Rimligtvis är svaret på den frågan nej. Mindre bolag brukar inte sällan tillskrivas högre risk men frågan är om den risken faktiskt inte är lägre än hos storbolagen över tid? Dagens storbolag har ju också varit mindre och inte sällan är det där och då det stora värdeskapandet faktiskt genererats. De mindre bolagen har mer ogjort och kan därigenom i större utsträckning agera sina egna lyckas smeder.

Skulle du skicka ett ”lagom” bra lag till OS?

Sverige är landet lagom men vi skulle väl knappast skicka ett ”lagom bra lag” till OS? Det är ju dock just det vi gör när det kommer till börsen. I OMXS30 ingår de bolagen som omsätts mest och som oftast även är de största, men skulle du verkligen våga ta gift på att det, av den anledningen, innebär att de kommer vara de bolagen som ger dig högst avkastning härifrån och framåt?

Precis som i skolan så kan en skolklass delas upp i de genomsnittliga, de skoltrötta och de extremt drivna. Varför ska du nöja dig med en medelmåttig exponering i ditt sparande. Vissa bolag verkar i branscher som mognat och där bolaget vill försvara sina höga marknadsandelar. Dessutom vill man hålla aktieägarna nöjda genom att ge en god direktavkastning, finansierat av en hög utdelningsandel. Men vad talar för att dessa ska bli goda investeringar med hög totalavkastning? Låt mig påminna om att dit vinsten går tenderar även aktien att gå. De bolag som lyckas öka vinsten mest över tid bör därmed även ge högst totalavkastning, är det verkligen gamla PRO-ligan på börsen?

Nu kanske du tänker att det även finns indexprodukter där man får exponering mot hela Stockholmsbörsen. Så är det, men då får du också snittet. Faktum är att de 10 mest ägda aktierna i Sverige, folkaktieportföljen, består till 100% av bolag som återfinns i just OMXS30. De senaste 5 åren har Stockholmsbörsen gett en avkastning på 10,3 procent per år. Tar du bort de 5 sämsta aktierna under perioden så stiger avkastningen nästan 20 procent till 12,3%. Tar vi bort de 10 sämsta aktierna så stiger avkastningen 40 procent och tar vi bort den sämre halvan av de totalt 30 aktierna som ingår i OMXS30 så stiger avkastningen 63 procent till 16,8 procent per år. Det innebär att ditt kapital fördubblas på 4,3 år istället för börsens 7 år. Men hur enkelt är det egentligen att hitta vinnarna i förväg då?

Istället för att välja ut aktier baserat på hur mycket de handlas på börsen eller hur stort börsvärde de har så bör du hitta aktier som har framtiden för sig. Kom ihåg att en aktie inte bara är ett finansiellt instrument på en skärm, det är faktiskt ett företag.

Några tips på vägen är att undvika de klassiska misstagen. Riskspridningen är central – vi har 3,9 aktier i portföljen i snitt i Sverige och varannan person nöjer sig med blott en enda aktie. Det är under all kritik och en risknivå som inte är försvarbar om du vill bli långsiktigt framgångsrik. Ingen aktie är så pass bra att den förtjänar exklusivitet i portföljen. Ett annat misstag är att vi köper efter uppgång och säljer efter nedgång samtidigt som vi svär över att tipset vi fick var dåligt. Köp när det är som ondast och börsen är sur, det är ofta då de bästa affärerna görs. Sist men inte minst är det inte sällan så att vi fokuserar för mycket på en akties direktavkastning istället för att försöka bedöma framtida totalavkastning. Bolag som växer lär knappast vara de bolag som delar ut mest pengar och därigenom bli de aktierna med högst direktavkastning. Kom ihåg att en aktie tenderar att gå dit vinsten går. Hur var det nu med mogna bolag, där vinsttillväxten stagnerat och bolaget håller aktieägarna under armarna med saftig utdelning?

Vad bör vi då istället fokusera på?

Världen växer och oavsett om ekonomer säger att de förväntar sig att ekonomin nu saktar in eller kanske till och med bjuder på en lågkonjunktur så finns alltid fickor av tillväxt. Har du tur så blir den tillväxten också billigare om börsen skulle sjunka.

För att bli långsiktigt framgångsrik och ha goda möjligheter att överprestera börsen så bör du fokusera på megatrender och strukturell tillväxt. Alltså där marknaderna växer kraftigt och helst då i bolag som växer snabbare än marknaden. Försök hitta de bolag som är bäst i klassen med goda konkurrensfördelar som ger en hög lönsamhet.

För att ge en idé om vad dessa megatrender eller strukturell tillväxt skulle kunna vara så ser du några intressanta trender här:

  • Urbanisering
  • Smarta städer
  • Gaming
  • Cybersäkerhet
  • Robotkirurgi
  • Automation
  • Digitalisering
  • Smart jordbruk
  • Åldrande befolkning och hälsovård
  • Hållbarhet
  • E-handel
  • Förnybar energi
  • Ökad global fetma

Se bortom Sveriges gränser

Ett sätt att slå börsen är att faktiskt även hitta bolag utomlands. I Sverige utgörs OMXS30 av ca 50% bank och verkstad medan USA är meckat för techbolag, Norge har sin energi, försäkringsbolag och lax och Danmark har sina läkemedelsbolag. Hur stor är sannolikheten att alla guldkorn finns på den svenska börsen? Försök hitta bolagen som gynnas av hur världen kommer se ut imorgon och bortse från var dessa är noterade. Hela världen är noterad och du har ett smörgåsbord framför dig för att hitta just dina guldkorn och slå börsen. Det är både roligt och lärorikt!

Så åter till frågan, kan man verkligen slå index? Jag är övertygad om att du har mer att vinna på att försöka hitta framtidens bolag än att investera i ett godtyckligt utvalt knippe aktier som råkar ingå i ett index. Men med det sagt så är indexinvesteringar inte fy skam det heller. Det beror helt enkelt på vad som passar dig bäst.

Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg