Jakten på den riskfria räntan – ett nollsummespel?

Av Magnus Lilja

04 feb 20

Share

År 2020 har börjat relativt bra för många investerare trots geopolitisk oro i Mellanöstern som inledningsvis överraskade marknaden följt av högre volatilitet i takt med spridningen av Coronaviruset och dess möjliga påverkan på världsekonomin. Investeringsbesluten blir nu svårare när riskpremierna sett över en längre tidsperiod sjunkit och efter att skulduppbyggnaden samtidigt fortsatt.

Stockholmsbörsen (OMXS30) har inlett året med en uppgång på 2,78% YTD

 

Den genomsnittliga skuldkvoten i världen uppgår enligt IMF till hisnande 230% om man summerar offentliga skulder och privata skulder i förhållande till BNP. Skuldkvoten för offentlig skuld i förhållande till BNP är högre nu än före 2008 för 90% av den utvecklade delen av världen. Sårbarheten i det finansiella eko-systemet har helt enkelt ökat.

Räntans påverkan på tillgångspriser

I efterdyningarna av den svenska fastighetskrisen införde Sverige inflationsmålspolitik som började gälla år 1995. På penningmarknaden handlades statsskuldsväxlar och obligationer då till räntor över 10%. Riksbanken, under ledning av Urban Bäckström experimenterade med penningpolitiken genom att sänka räntan med 8–15 punkter, följt av 25 eller till och med 50 punkter för att sedan landa i att 25 punkter i taget var lagom och ett bra sätt att kommunicera till marknadens aktörer och samtidigt skapa förutsättningar för en väl fungerande andrahandsmarknad.

En bekant till mig berättade att de köpte hus då, för höga 1,5 miljoner kronor och med en låneränta på 15%. Huset såldes för ett par år sedan för över 15 miljoner och då var räntan 1,5%. Tänk vad räntor kan göra med tillgångspriser.

Tilltagande deflationsrisker

I början av 2000-talet, talade marknaden om risken för deflation i USA. Investerare köpte då skydd utifall att korta amerikanska marknadsräntor skulle gå ner under 0%. Det kändes helt otänkbart och var helt enkelt svårt att ta in.

Samma händelseförlopp har vi sett den senaste veckan på marknaden där aktörer köpt skydd mot att korta räntor skall gå ner under 0% nästa år. 10-åriga amerikanska realränteobligationer handlar nu till negativa nivåer som inte skådats sedan 2013 mitt under pågående skuldkris i Europa. Samtidigt har marknaden skickat ned 10-åriga amerikanska nominella obligationsräntor mer än 2-åriga dito och skillnaden mellan dessa två börjar närma sig noll igen, ytterligare ett tecken på en möjlig ekonomisk avmattning om det inte bara är kortsiktig riskaversion vill säga. Historiskt har en lågkonjunktur följt efter att 10-åringen handlat under 2-åringen men denna gången är annorlunda eller?

Centralbankerna på andrahandsmarknaden

Centralbankerna runtom i världen med FED i spetsen har bidragit till att driva upp tillgångspriser till historiskt höga nivåer genom köp av värdepapper i andrahandsmarknaden och därmed exempelvis trycka ned långa obligationsräntor till artificiellt låga nivåer, under nollan, som i sin tur påverkar flödet av pengar till mer riskfyllda tillgångar såsom krediter, fastigheter och aktier som alla nu handlas till historiskt låga avkastningskrav som om allt vore riskfritt och självklart kommer att ge god avkastning även framöver.

Riskbilden kvarstår

Osäkerheten i världen kvarstår dock och har om något ökat de senaste veckorna även om just fokus på Brexit och Fas 1 i handelsavtalet mellan Kina och USA nu kulminerat. Kanske är det just dessa två faktorer i kombination med en hel del bra bolagsrapporter som ger stöd åt aktiemarknaderna?

Riskbilden kring fas två i handelsavtalet mellan Kina och USA, möjliga handelsbarriärer mellan USA och Europa samt spänningarna i Mellanöstern kan oväntat blossa upp igen och skapa störningar på de finansiella marknaderna. Allt detta är förstås utöver den osäkerhet kring global tillväxt som Coronaviruset nu skapar. Kinas centralbank har just injicerat mer likviditet för att lugna marknaden.

Penningpolitiken lär sannolikt få svårare att verka i händelse av en ny skuld- eller likviditetskris. Tanken hos en del är att det då blir finanspolitiken som skall hjälpa till att stabilisera tillväxten där så är möjligt.

VIX och marknadens syn på volatilitet

Aktiemarknadens implicita volatilitet, mätt genom VIX eller skräckindex som det också kallas, har ökat de senaste veckorna från låga nivåer men kanske nu är på väg att minska igen för att signalera att det inte med någon större sannolikhet kommer någon negativ överraskning inom en snar framtid. Dagens nivåer är trots allt inte särskilt höga i ett historiskt perspektiv.

När jag blickar framåt och funderar hur årets fortsatta resa på de finansiella marknaderna kan komma att se ut, är jag inte lika säker på att det är så lugn färden kommer att bli.

Jakten på den riskfria räntan även med möjlig nollavkastning som följd kan då fortsätta ett tag framöver för dem som vill sova gott. Samma plan kan även fungera för den mer riskfyllde investeraren som får möjlighet att jaga avkastning bland risktillgångar av olika slag när ökad volatilitet och dramatik också kan skapa investeringsmöjligheter för den riktigt kortsiktige respektive den riktigt långsiktiga investeraren.

 

Sist men inte minst…

Som ny chef för Avanza Private Banking känns det roligt att kunna bidra med mina personliga tankar om det penningpolitiska landskapet genom tiderna och hur världen kan komma att se ut för dig som investerare på de finansiella marknaderna. Visst är det en spännande tid vi går till mötes om än mer osäker än på länge men som sagt, det skapar också möjligheter. Lycka till därute.

 

Bästa Hälsningar,

Magnus Lilja
Chef Avanza Private Banking & Pro

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer