Våga vara långsiktig trots rådande börsoro

Världen har på rekordtid hamnat i ett globalt krisläge till följd av coronavirusets framfart. Börserna faller och svenskarna hamstrar toapapper, havregryn och pasta så butikshyllorna här och var gapar tomma. I ett sådant läge är det klokt att påminna sig själv om vad långsiktighet på börsen faktiskt betyder. Nedan blogginlägg publicerades först via Connoisseur men har anpassats för vad som har hänt de senaste två veckorna sedan jag fattade pennan, andemeningen är dock densamma.

Stockholmsbörsen nådde en ny rekordnivå så sent som 20:e februari, för att måndagen efter bjuda på det största börsfallet sedan Brexit 2016. Sedan dess har börsen på mindre än en månad fallit med närmare 34 procent som mest. Som kronan på verket har denna nedgångsperiod även bjudit på det enskilt största börsfallet i Sverige under en handelsdag någonsin. Faktum är att den nedgång vi fick under de första 12 börsdagarna tog hela 98 dagar under finanskrisen. Dramatiska tider.

Det råder panik på marknaden och volatiliteten är på högsta nivån sedan finanskrisen. Det innebär konkret att det piskar upp till storm på börshaven, med stora svängningar på börsen som följd. Den amerikanska analysfirman LPL Research noterar att USA nyligen såg den första veckan sedan 1929 där varje börsdag under veckan bjöd på en rörelse om minst 4% upp eller ned, hög osäkerhet var ordet.

När panik råder lyser ofta de rationella besluten med sin frånvaro. Mentaliteten blir snarare ”rädda det som räddas kan, till vilket pris som helst” eller mer klassiska ”hellre fly än illa fäkta”. Lyssnar man till vissa sällsamt negativa dysterkvistar på medieredaktionerna så är undergången nära.

Men faktum är att vi kommer klara den här utmaningen också, det ligger i människans natur. Även om magen skriker ”sälj allt” nu när värdet på ens sparande till synes förångas iväg, likt vattnet i en kastrull som stormkokar, så görs faktiskt de bästa affärerna i de sämsta av tider. Så länge man har tillräckligt med tid och is i magen för att tänka långsiktigt.

Björnmarknad – men vad innebär det?

Stockholmsbörsen befinner sig nu i en björnmarknad, vilket definitionsmässigt definieras som en nedgång på minst -20% från toppen senaste året. Sedan 1984 har Sverige genomlevt 14 björnmarknader. Under dessa har nedgången i snitt varit -34% och varat under 186 dagar, om än återhämtningen till forna toppar tagit längre tid.

Senaste 20 åren har vi två undantag, IT-kraschen och finanskrisen. IT-kraschen varade under 947 dagar och sänkte börsen -73%. Men det kan vara värt att notera att Ericsson då stod för 48% av index och att börsvärderingen var skyhög. Finanskrisen sänkte börsen -58% under 473 dagar. Båda är exklusive utdelningar och karaktäriserar långa nedgångar som snarare är undantag än regel.

USA har haft 12 björnmarknader sedan andra världskriget och under dessa har börsen fallit -32,5% i snitt under 14 månader.

Hur utvecklades börsen under förra pandemin?

Förra pandemin var svininfluensan (H1N1) som slog till med full kraft strax efter finanskrisen under våren 2009. Bara i USA uppskattades antalet smittade uppgå till 43 – 89 miljoner människor. Totalt bedömer amerikanska folkhälsomyndigheten CDC att mellan 151 000 – 575 000 människor dog över världen under denna pandemi som härjade fram till hösten 2010.

WHO utlyste svininfluensan som en pandemi 11 juni 2009 och sa att den var över 10 augusti 2010. Den utbröt precis efter att börsen bottnat i samband med finanskrisen och kan därför antas ha varit lite immun mot negativa nyheter. Från dess att WHO utlyste pandemin till dess att de blåste faran över steg börsen +142%. Om vi backar tillbaka till april 2009 när de första fallen började rapporteras så steg börsen +275%. I andra vågskålen ligger det faktum att vi stänger ned länder, inför lockdowns och rekommenderar social distancing på ett sätt världen aldrig skådat tidigare.

Hur bör man agera under en börskrasch?

Vi kan varken veta hur stor spridningen kommer bli av coronaviruset eller hur börsen kommer att utvecklas under denna period. Det vi däremot kan påverka är vår egen reaktion och hur vi agerar i det nya finansiella landskapet, för att vända detta till vår fördel.

De bästa affärerna görs som bekant i de sämsta av tider. Ju mer börsen faller desto större blir potentialen framåt, för någon gång vänder det, det vågar jag lova. Istället för att borra ned huvudet i sanden och tänka att du återupptar sparandet när börsen hämtat igen fallet så kan det vara klokt att åtminstone bibehålla sitt sparande, eller till och med öka det om ekonomin tillåter och bufferten redan är på plats.

Investor är den mest ägda svenska aktien hos oss på Avanza. Den som köpte aktien på botten under finanskrisen, närmare bestämt 27 oktober 2008, såg investeringen ge en avkastning på 726% eller 20,5% om året i snitt. Men sån tur är det nog orimligt att ha, så om du köpte aktien efter halva börsnedgången i maj 2008 så fick du ändå goda 15,5% per år i snitt inklusive utdelning fram till senaste toppen. En siffra som fördubblar kapitalet vart femte år.

Det ska jämföras med att börsen de senaste 20 åren gett en årlig genomsnittlig avkastning på 0,69% plus utdelning. De senaste 10 åren uppgår siffran till 4,9% plus utdelning. Men att investera i sämre tider är självfallet inte enkom Investor förunnat. Den som köpte på botten efter IT-kraschen lyckades med en avkastning på +30,9% per år i snitt inklusive utdelning under nästan fem år till nästa topp. Vid botten på finanskrisen lyckades du få +23,4% per år i snitt under 6,5 år. Nu är det knappast rimligt att träffa botten, varken med hela sitt befintliga kapital om man är likvid, eller med sitt nysparande. Men låt det bli en påminnelse om att ju längre börsen sjunker desto större framtida potential på dina köp.

Det ger ett tydligt signalvärde, de bästa köpen görs i sämre tider när få andra vill äga aktier. Att då bibehålla sitt sparande och fortsätta spara under sämre tider är klokt, trots att vi inte vet när börsnedgången är över.

Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder

Det kommer alltid finnas bolag som är sina egna lyckas smeder och kan skapa stora värden. Apple var värt 74 miljarder dollar 2009 och har fram till 2020 växt till hela 1 400 miljarder dollar, alltså 18 gånger mer. Amazon var värt 26 miljarder dollar och nådde 1 100 miljarder dollar i år. Förutom dessa så finns det fler bolag som kommer fortsätta förändra våra liv och skapa stora värden längs vägen. Dessutom förväntas de svenska bolagen skifta ut 226 miljarder kronor i utdelningar i år och räntemarknaden är på historiskt låga nivåer, det talar för aktier när coronadimman lagt sig. Nu är det dock så att vi sett slopade utdelningar i en takt som vi aldrig tidigare skådat. Coronaviruset medför stor osäkerhet och många bolag tar alldeles uppenbarligen det säkra före det osäkra genom att helt enkelt inte ge utdelning just nu. Men tror man att bolagen kommer fortsätta tjäna pengar i framtiden när dimman lagt sig, ja då är det rimligt att anta en utdelning också. Vi ska trots allt komma ihåg att utdelning ju är en andel av vinsten, när vinstnivåerna återhämtar sig från denna chock så lär också utdelningarna göra just det.

Avslutningsvis vill jag bjuda på ett tänkvärt citat som jag snubblade över från författaren Morgan Housel nyligen.

”Every past market crash looks like an opportunity, but every future market crash looks like a risk”.

Lycka till med dina investeringar,
Nicklas

Denna blogg publicerades först för Connoisseur och är återgiven i detta blogginlägg, med justering för aktuella siffror. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer