Så kan Riksbanken påverka kreditmarknaden

Av Magnus Lilja

02 apr 20

Share

Den 20 mars inledde Riksbanken ett program om totalt 500 miljarder kronor för att stödja företagsutlåningen via banker. Den första auktionen på 100 miljarder, med ett intresse från bankerna för cirka 60 miljarder, har följts av en andra auktion som visade på minskad efterfrågan. Riksbanken fick in fem bud om sammanlagt 39 miljarder kronor. Auktionen kommer att följas av ytterligare tre anbudstillfällen om sammanlagt 300 miljarder kronor fram till 17 april.

Bredare obligationsköp

Riksbanken har också påbörjat köp av obligationer inom ramen för ett program med ett totalt nominellt belopp på 300 miljarder kronor under perioden mars-december 2020. Obligationer som omfattas är statsobligationer, obligationer utgivna av kommuner och Kommuninvest i Sverige AB samt säkerställda obligationer (bostadsobligationer) utgivna av svenska institut.

Köp av certifikat på andrahandsmarknaden

Nu går nu man vidare med att köpa obligationer och certifikat utgivna av svenska icke-finansiella företag och köper upp till 4 miljarder kronor i andrahandsmarknaden den 2 april genom ett omvänt anbudsförfarande.

De första köpen inriktas mot löptider upp till tre månader med icke finansiella företag som emittententer. Kravet är att företagen har ett kreditbetyg från Moodys eller Standard & Poor´s med lägst investment grade (Baa3/BBB-).

Förbättrad prisbild för företagsobligationsfonder

Riksbankens agerande kommer att vara still stor hjälp för såväl företag och banker som investerare. När Riksbanken sedan går vidare med att köpa företagsobligationer med längre löptider kommer det att förbättra prisbilden för hela marknaden för företagsobligationer och inte minst för alla som investerat i en företagsobligationsfond. High-yield -fonder kan eventuellt få se prisbilden förbättras något men kan inte räkna med någon större förändring därför att Riksbankens köp inte omfattar den kreditrisk som high yield representerar utan endast omfattar investment grade.

Ökade kreditspreadar i USA – High Yield på10%

Källa: ICE Data Indices, Federal Reserve Bank of St. Louis

För att få en överblick av det som händer på den globala kreditmarknaden just nu och som även påverkar den svenska marknaden, skall vi kika på hur det ser ut på den amerikanska företagsobligationsmarknaden. Den amerikanska marknaden har en relativt lång historia av inte minst high-yield-obligationer. Från årsskiftet fram till och med mars har företagsobligationer med rating BBB som därmed är investment grade, gått från cirka 130 punkter (1,3%) i spread över riskfria statspapper till 415 punkter i spread (blå kurva). Om vi jämför med företag med lägre kreditvärdighet, high yield, så har dessa gått från cirka 360 punkter till cirka 1000 punkter eller till hela 10 procentenheter över riskfria räntor med motsvarande löptid (grön kurva) för att falla tillbaka till 900 punkter de senaste dagarna . Allt detta är ju en spegling av såväl likviditetsrisk som risken för default för dessa grupper av emittenter. Det är fortfarande en bit kvar till de extrema nivåer som rådde i samband med finanskrisen 2008.

Källa: Macroeconomicblogs.org

Företagsobligationer fortsatt intressanta på sikt

Marknaden för företagsobligationer i USA har vuxit kraftigt sedan finanskrisen och de företag som framförallt tagit upp lån på marknaden återfinns just inom BBB-segmentet respektive A-segmentet (graf ovan). Risken är att vi får se nedgraderingar som kommer att trycka ut risk från BBB som då hamnar i high-yield segmentet istället. Det riskerar att påverka de redan höga spreadarna i detta segment ytterligare.

FED kommunicerade till marknaden för en dryg vecka sedan att de kommer att köpa företagsobligationer, både i primär-och sekundärmarknaden. De kommer att begränsa sina köp till Investement grade och då med löptider om minst fem år, sannolikt delvis för att ta höjd för omstruktureringar om så skulle behövas. De kommer initialt att få eget kapital-back-up från staten om 10 miljarder dollar för att kunna ta på sig företagsrisk och kommer att köpa cirka 100 miljarder dollar i  primärmarknaden och 100 miljarder dollar i andrahandsmarknaden.

Sammanfattningsvis kommer FED och Riksbankens entré på andrahandsmarknaden för företagsobligationer att förbättra såväl likviditet som prisbild. Över tid kommer marknaden också att normaliseras, precis på samma vis som skedde efter finanskrisen 2008. Dock kommer det att ta tid. Företagsobligationer som investeringsalternativ kommer fortsatt att vara intressant på lite längre sikt. Möjligheterna att kunna köpa på attraktiva nivåer kommer sannolikt att öka inom det närmaste halvåret så det kan vara värt att fundera igenom vilken risknivå som passar dig. Vill du få inspiration kring företagsobligationsfonder, klicka här.

Lycka till med investeringarna.

/Magnus

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. 

Relaterade inlägg