De l\u00e4ngre r\u00e4ntorna p\u00e5 statsobligationer, tio-\u00e5r och upp\u00e5t, har under \u00e5ret sjunkit kraftigt. R\u00e4nteutvecklingen tog fart i februari i samband med Covid19-utbrottet, d\u00e4r bland andra den amerikanska centralbanken, FED, hann s\u00e4nka r\u00e4ntan tillbaka till nollstrecket, lansera \u201dunlimited QE\u201d samtidigt som man \u00e5terlanserade hela verktygsl\u00e5dan fr\u00e5n 2008 -fast i \u00e4nnu h\u00f6gre utr\u00e4ckning.<\/p>\n
F\u00f6r obligationsinvesterare i statspapper har det h\u00e4r inneburit goda tider d\u00e5 l\u00e4gre r\u00e4ntor inneb\u00e4r h\u00f6gre pris och d\u00e4rmed kapitalvinster p\u00e5 obligationer. \u00a0Dagens r\u00e4nteniv\u00e5er i v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r historiskt sett p\u00e5 l\u00e5ga niv\u00e5er och till och med negativa i ett par l\u00e4nder \u2013 inklusive Sverige. Bilden \u00e4r delvis en annan i Emerging markets men \u00e4ven d\u00e4r \u00e4r r\u00e4ntor l\u00e5ga i j\u00e4mf\u00f6relse med vad de varit. (Nedan tabell visar nuvarande niv\u00e5er p\u00e5 marknadsr\u00e4ntor)<\/p>\n Emellertid hade avkastningskurvan, den kurva som visar avkastningen f\u00f6r olika f\u00f6rfall, redan inverterat l\u00e5ngt tidigare i USA \u2013 d\u00e5 korta r\u00e4ntor avkastade mer \u00e4n l\u00e5nga till f\u00f6rfall. Historiskt har det h\u00e4r varit \u00e4n god indikator p\u00e5 att recessionen varit i ant\u00e5gande. S\u00e5 blev det \u00e4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen. (Nedan visas en graf -mellan korta & l\u00e5nga r\u00e4ntor\u00a0 f\u00f6r att illustrera sambandet – d\u00e4r den bl\u00e5 linjen belyser skillnaden i r\u00e4nta mellan en 10-\u00e5rig vs en 2-\u00e5rig obligation)<\/p>\n En annan observation som g\u00e5r att g\u00f6ra utifr\u00e5n historiken \u00e4r att kurvan efter eller redan under en recession b\u00f6rjar luta kraftigare. St\u00f6rsta anledningen till det \u00e4r fr\u00e4mst kortr\u00e4ntans drastiska tapp i samband med de r\u00e4ntes\u00e4nkningarna som gjordes i v\u00e5ras. Dagens kurva, som visas nedan, illustrerar just denna brantning som skett.<\/p>\n Den l\u00e5nga r\u00e4ntan, 10-\u00e5r och upp\u00e5t, har f\u00f6rsiktigt b\u00f6rjat r\u00f6ra sig upp\u00e5t senaste tiden i takt med att investerare prisar in en b\u00e4ttre tillv\u00e4xt och potentiell inflationsbild. \u00c4ven om det r\u00f6r sig om sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge kan man fr\u00e5ga sig om det \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 en ny uth\u00e5llig trend eller en kort rekyl p\u00e5 den strukturellt l\u00e5nga trenden med fallande r\u00e4ntor vi haft i 40-\u00e5r?<\/p>\n Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en knepig fr\u00e5ga som f\u00f6rutom inflations- och tillv\u00e4xtf\u00f6rv\u00e4ntningarna m\u00e5ste ta med det utbud av obligationer som marknaden f\u00f6rv\u00e4ntas se. P\u00e5 utbudsfronten vet vi att i sp\u00e5ren av pandemin har stater \u00f6ver hela v\u00e4rlden tvingats ta stora budgetunderskott och d\u00e4rmed kraftigt \u00f6ka sin skuldstock.Normalt sett ska det h\u00e4r leda till h\u00f6gre marknadsr\u00e4ntor men n\u00e4r akt\u00f6rerna p\u00e5 marknaden \u00e4r oroliga f\u00f6redras \u00e4nd\u00e5 l\u00e4ngre statspapper.<\/p>\n Vad g\u00e4ller inflationsbilden f\u00f6ljer att vi under l\u00e5ng tid haft en period med en inflation som \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n m\u00e5let \u2013 s\u00e5 \u00e4ven idag. Det h\u00e4r trots att vi p\u00e5 en global niv\u00e5 har ut\u00f6kat penningm\u00e4ngden kraftigt \u2013 antalet pengar i systemet. Det har historiskt sett \u00a0f\u00e5tt utslag i allt h\u00f6gre inflation d\u00e5 priser p\u00e5 varor och tj\u00e4nster justeras upp.<\/p>\n Det som dock parallellt verkar ske \u00e4r att dessa pengar som i stor utstr\u00e4ckning sm\u00f6rjer banksystemets likviditet och storbolagens finansieringsm\u00f6jligheter inte kommer ut till sm\u00e5f\u00f6retag och konsumenter d\u00e4r majoriteten av h\u00e4vst\u00e5ngen till en h\u00f6gre inflationstakt finns. Det avspeglar sig i kraftigt fallande oms\u00e4ttningshastighet p\u00e5 pengar. Utan att de nya pengarna oms\u00e4tts tillr\u00e4ckligt snabbt uteblir prisstegringar. (Nedan graf illustrerar just detta d\u00e4r den r\u00f6da visar penningm\u00e4ngdens tillv\u00e4xt \u00c5\/\u00c5 och den bl\u00e5 oms\u00e4ttningshastigheten p\u00e5 pengar i USA)<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2020\/11\/rnteutveckling-4.png\")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Infront<\/h6>\n
Vad s\u00e4ger avkastningskurvan?<\/strong><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Fred – St Louis FED<\/h6>\n
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Infront<\/h6>\n
Hur blir det nu? <\/strong><\/h3>\n