1. Avskaffa extrem fattigdom
\n2. Minska oj\u00e4mlikheter och or\u00e4ttvisor i v\u00e4rlden
\n3. Fr\u00e4mja fred och r\u00e4ttvisa
\n4. L\u00f6sa klimatkrisen<\/p>\n
F\u00f6r att uppn\u00e5 dessa framsteg finns 17 m\u00e5l vilka \u00e4r integrerade och odelbara. Det betyder att \u00e4ven om m\u00e5len \u00e4r numrerade s\u00e5 har de inte olika prioritet, utan f\u00f6r att m\u00e5len ska uppn\u00e5s beh\u00f6vs framg\u00e5ng inom samtliga omr\u00e5den. N\u00e4r vi n\u00e5r framg\u00e5ng inom ett omr\u00e5de s\u00e5 kommer det att underl\u00e4tta f\u00f6r framg\u00e5ng inom n\u00e4sta. Med h\u00e4nsyn till detta har man f\u00f6r att konkretisera vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras delat upp \u00f6verenskommelsen inom 17 \u00f6vergripande m\u00e5l med 169 tillh\u00f6rande delm\u00e5l. \u00c4ven om m\u00e5len \u00e4r integrerade och g\u00e5r hand i hand, kan man se att de har olika teman. L\u00e5t oss dyka ner i ett par av de globala m\u00e5len f\u00f6r att se vad de inneb\u00e4r, och samtidigt fundera \u00f6ver om det finns exempel p\u00e5 f\u00f6retag med verksamhet som bidrar till m\u00e5len p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/p>\n
M\u00e5l 7 \u2013 H\u00e5llbar energi f\u00f6r alla Sol, vind och vattenkraft utg\u00f6r f\u00f6rnyelsebara k\u00e4llor f\u00f6r elproduktion. I Norden har vi m\u00e5nga f\u00f6retag som verkar inom dessa omr\u00e5den. Inom omr\u00e5det vindkraft finns det b\u00e5de st\u00f6rre akt\u00f6rer s\u00e5som danska \u00d8rsted och Vestas Wind Systems, till mindre svenska bolag s\u00e5som SeaTwirl, Eolus Vind och Arise. Solkraft \u00e4r ett annat stort omr\u00e5de d\u00e4r det finns m\u00e5nga internationella spelare. H\u00e4r \u00e5terfinns amerikanska bolag s\u00e5som First Solar och SunPower Corp, men \u00e4ven svenska Etrion och SolTech Energy Sweden, b\u00e5da de senare med stor del av sin verksamhet i Asien. Ser vi ist\u00e4llet till utvinning av energi fr\u00e5n vatten s\u00e5 hittar vi bland annat Minesto och Eco Wave Power.<\/p>\n M\u00e5l 12 – H\u00e5llbar konsumtion och produktion<\/strong><\/p>\n Om hela v\u00e4rlden skulle leva som vi g\u00f6r i Sverige idag skulle det beh\u00f6vas n\u00e4stan 4 jordklot. Sverige anv\u00e4nder f\u00f6ljaktligen naturens resurser n\u00e4stan 4 g\u00e5nger snabbare \u00e4n vad planetens ekosystem kan regenerera. Ser vi till motsvarande konsumtionsniv\u00e5 f\u00f6r hela m\u00e4nskligheten s\u00e5 landar den p\u00e5 1,6 jordklot. Detta \u00e4r givetvis inte rimligt och m\u00e5let om h\u00e5llbar konsumtion och produktion \u00e4r satt f\u00f6r att vi inte ska leva \u00f6ver naturens resurser. F\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5let m\u00e5ste vi tillsammans \u00e4ndra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser f\u00f6r att minska det ekologiska fotavtrycket.<\/p>\n En stor utmaning inom omr\u00e5det \u00e4r att kraftigt minska m\u00e4ngden producerad mat som sl\u00e4ngs och h\u00e4r finns det m\u00e5nga olika v\u00e4gar att g\u00e5. Norska Tomra systems arbetar ut\u00f6ver sin tillverkning av pantautomater, med att utveckla produkter som minskar matsvinnet. Amerikanska Xylem arbetar bland annat med tekniker f\u00f6r att minska m\u00e4ngden konsumtion av vatten i samband med matproduktion. Ett svenskt bolag som ist\u00e4llet lagt fokus p\u00e5 kretsloppsodling av tomater och fisk \u00e4r Peckas Naturodlingar. Ser vi till behovet att minska k\u00f6ttkonsumtionen \u00e5terfinns flera internationella akt\u00f6rer som erbjuder v\u00e4xtbaserade alternativ till k\u00f6tt, s\u00e5som Beyond Meat, Modern Meat och Very Good Food Company. I Sverige hittar vi exempelvis Midsona som bland annat \u00e4ger varum\u00e4rket Kung Markatta och AAK som \u00e4r en producent av vegetabiliska oljor och fetter.<\/p>\n Kikar vi ist\u00e4llet p\u00e5 kl\u00e4dindustrin \u00e5terfinns p\u00e5 svenska marknaden bolaget Re:Newcell, som \u00e4r verksamma inom textil\u00e5tervinning. Ett annat exempel \u00e4r Yaytrade d\u00e4r du kan k\u00f6pa och s\u00e4lja begagnade kl\u00e4der.<\/p>\n M\u00e5l 14 \u2013 Hav och marina resurser En alltf\u00f6r stor del av plasten vi tillverkar \u00e5tervinns inte utan hamnar ist\u00e4llet i v\u00e5ra hav. En del av dessa \u00e4r dryckesf\u00f6rpackningar som vi ist\u00e4llet kan ta vara p\u00e5 och \u00e5tervinna. \u00c5tervinningen leder till mindre utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, d\u00e5 det kr\u00e4vs resurser s\u00e5som energi och r\u00e5olja f\u00f6r att tillverka plastf\u00f6rpackningar. H\u00e4r \u00e5terfinns \u00e5terigen Tomra Systems som tillhandah\u00e5ller returhantering av dryckesf\u00f6rpackningar, b\u00e5de pet-flaskor och aluminiumburkar. Ett annat bolag som tar tillvara plasten \u00e4r finska Neste som producerar br\u00e4nsle av plastavfall. P\u00e5 tal om \u00e5tervinning finns det flera stora amerikanska bolag som arbetar med just detta, s\u00e5som Waste Management, Republic Services och Waste Connections.<\/p>\n F\u00f6r de som tror p\u00e5 minskad anv\u00e4ndning av plast kan diverse olika cellulosa-baserade produkter utg\u00f6ra ett substitut. Sverige \u00e4r stora producenter av skog och varor kopplat till skogsindustrin. Det finns stora skogs\u00e4gare i bolagen SCA och Holmen, d\u00e4r det f\u00f6rstn\u00e4mnda innehar norra Europas st\u00f6rsta privata skogsinnehav. I en annan del av kedjan finns bolag som till stor del producerar f\u00f6rpackningsmaterial. H\u00e4r finns tydliga exempel i svenska BillerudKorsn\u00e4s samt finska Stora Enso och Huhtam\u00e4ki.<\/p>\n Vad \u00e4r h\u00e5llbart f\u00f6r dig?<\/strong><\/p>\n Det finns m\u00e5nga olika omr\u00e5den att investera inom kopplat till m\u00e5len i Agenda 2030. L\u00e5t inl\u00e4gget prim\u00e4rt fungera som inspiration. Det \u00e4r viktigt att du f\u00f6rst st\u00e4ller dig fr\u00e5gan om vad du anser vara h\u00e5llbart. D\u00e4refter kan du hitta och analysera bolag inom det omr\u00e5de du \u00e4r mest intresserad av. Observera att ett bolag kan bidra positivt till ett m\u00e5l samtidigt som det bidrar negativt till ett annat. F\u00f6rhoppningsvis kan EU-Taxonomin ge oss bra verktyg framgent.<\/p>\n F\u00f6rhoppningsvis har vi lyckats bidra med inspiration om hur man kan t\u00e4nka kring bolag som l\u00e5ngsiktigt kan gynnas av det globala arbetet mot en h\u00e5llbar v\u00e4rld – f\u00f6r alla.<\/p>\n Ps. F\u00f6r dig som \u00e4r intresserad av att investera h\u00e5llbart vill vi sl\u00e5 ett slag f\u00f6r v\u00e5r fondlista<\/a>. H\u00e4r kan du sortera fram fonder anpassade efter dina \u00f6nskem\u00e5l. Bland annat kan du sortera fram listor utifr\u00e5n bransch och h\u00e5llbarhetsbetyg. Du kan \u00e4ven enkelt exkludera de fonder som g\u00f6r investeringar som inte g\u00e5r i linje med dina \u00f6nskem\u00e5l f\u00f6r h\u00e5llbarhet.<\/em><\/p>\n Nedan listar vi de 15 mest \u00e4gda fonderna bland v\u00e5ra Private Banking-kunder inom de fonder vi kategoriserar ”Milj\u00f6” och ”Ny energi”.<\/p>\n
\n<\/strong>F\u00f6r oss i v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r el n\u00e5got som ofta tas f\u00f6r givet, n\u00e5gonting vi alltid har tillg\u00e5ng till. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r elen slocknar som vi m\u00e4rker hur beroende vi \u00e4r av den. Helt pl\u00f6tsligt kan man inte l\u00e4ngre anv\u00e4nda internet, ladda elektronik, tv\u00e4tta kl\u00e4der eller laga mat p\u00e5 spisen. \u00c4ven f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6retag \u00e4r elen helt vital. Utan tillg\u00e5ng till el st\u00e5r fabrikerna still och kan inte producera. V\u00e4rlden har l\u00e4nge varit beroende av el fr\u00e5n fossila k\u00e4llor s\u00e5som olja och kol. N\u00e4r vi anv\u00e4nder fossila br\u00e4nslen uts\u00e4tter vi f\u00e5r planet f\u00f6r stor skada genom utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Vi beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ndra v\u00e5rt s\u00e4tt att producera el. Detta p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00f6jligg\u00f6r god tillg\u00e5ng till el, samtidigt som planeten inte tar skada.<\/p>\n
\n<\/strong>Fler \u00e4n 3 miljarder m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver \u00e4r p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt beroende av haven f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning. Ungef\u00e4r 70% av planeten t\u00e4cks av hav, som \u00e4r en viktig komponent i det som g\u00f6r v\u00e5r jord m\u00f6jlig att leva p\u00e5. I m\u00e5l 14 ligger d\u00e4rf\u00f6r fokus p\u00e5 att skydda haven och s\u00e4kerst\u00e4lla ett h\u00e5llbart ekosystem.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2021\/03\/fonder.jpg\")
<\/a><\/p>\n