![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2022\/02\/germany-bond.png\")
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Infront<\/h6>\n
Man skall komma ih\u00e5g att n\u00e4r centralbankerna uttalar sig s\u00e5 \u00e4r penningpolitiken alltid v\u00e4l avv\u00e4gd och r\u00e4ntan lagom, f\u00f6r i annat fall hade r\u00e4ntan justerats.<\/p>\n
De penningpolitiska stimulanserna best\u00e5ende b\u00e5de av nollr\u00e4nta (till och med minusr\u00e4nta) och k\u00f6p av v\u00e4rdepapper i prim\u00e4r- och sekund\u00e4rmarknaden har drivit upp priset p\u00e5 de flesta investeringstillg\u00e5ngar. Detta har nu skett till den grad att TINA (There Is No Alternative) som uttryck f\u00f6r att k\u00f6pa b\u00f6rsen, skulle kvalificera f\u00f6r Nyordslistan i Svenska Akademien. Pengar har helt enkelt varit gratis under en (alltf\u00f6r) l\u00e5ng period med samtidig f\u00f6rekomst av inflation, om \u00e4n relativt l\u00e5g s\u00e5dan fram till nyligen.<\/p>\n
Denna reala (verkliga) kullerbytta k\u00e4nns egentligen ganska overklig (o-real) n\u00e4r man tittar i ett l\u00e4ngre perspektiv.<\/p>\n
Varf\u00f6r skall den reala l\u00e5nga r\u00e4ntan vara negativ \u00f6ver tid? <\/strong><\/h3>\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2022\/02\/linkers-och-be.png\")
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Federal Reserve Bank of Saint Louis<\/h6>\n
I grafen ovan visas r\u00e4ntan p\u00e5 10 \u00e5riga amerikanska realobligationer (bl\u00e5 linje). Under en period efter finanskrisen och nu senast som f\u00f6ljd av centralbankernas policyrespons i k\u00f6lvattnet av pandemin \u00e4r den l\u00e5nga reala obligationsr\u00e4ntan negativ och ligger p\u00e5 -0,6%. Investerare \u00e4r helt enkelt villiga att betala 0,6% realt f\u00f6r att f\u00e5 kompensation f\u00f6r inflationen.<\/p>\n
Den nominella 10-\u00e5riga obligationsr\u00e4ntan handlas samtidigt till 1,8% (lila linje). Break-even-inflationen handlas d\u00e4rmed till 2,4% vilket helt enkelt \u00e4r skillnaden mellan nominell och real r\u00e4nta (orange linje).<\/p>\n
Med full syssels\u00e4ttning och ett pristryck \u00e4ven p\u00e5 l\u00f6nesidan \u00e4r det troligt att FED str\u00e4var efter att f\u00e5 se reala r\u00e4ntor \u00e5tminstone kring 0% eller strax d\u00e4r\u00f6ver. F\u00f6r att det skall ske kommer vi beh\u00f6va se h\u00f6gre nominella r\u00e4ntor, s\u00e5v\u00e4l korta som l\u00e5nga. Marknaden priss\u00e4tter nu fem h\u00f6jningar fr\u00e5n FED i \u00e5r. Fr\u00e5gan \u00e4r vad som h\u00e4nder d\u00e4refter?<\/p>\n
Med kommande h\u00f6jningar fr\u00e5n FED i kombination med att FED ocks\u00e5 minskar sin balansr\u00e4kning l\u00e4r r\u00e4ntor sannolikt forts\u00e4tta upp. FED kan antingen l\u00e5ta innehav f\u00f6rfalla eller att g\u00f6ra det i kombination med f\u00f6rs\u00e4ljning av innehav p\u00e5 interbankmarknaden. B\u00e5da leder till ett efterfr\u00e5gebortfall och h\u00f6gre r\u00e4ntor. Rimligt \u00e4r d\u00e5 att reala och nominella l\u00e5ngr\u00e4ntor stiger cirka 60-70 punkter ytterligare. D\u00e5 skulle 10-\u00e5ringen i USA kunna handla kring 2,5%, en uppg\u00e5ng med 70 punkter fr\u00e5n dagens niv\u00e5 p\u00e5 1,8% nominell r\u00e4nta.<\/p>\n
Riskpremier fortfarande l\u00e5ga<\/strong><\/h3>\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2022\/02\/corp-bonds-och-erp.png\")
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Federal Reserve Bank of Saint Louis<\/h6>\n
Riskpremierna har pressats ned\u00e5t under pandemin som f\u00f6ljd av jakten p\u00e5 avkastning under centralbanksledda st\u00f6dk\u00f6p av risktillg\u00e5ngar, framf\u00f6r allt stats- och bostadsobligationer men \u00e4ven f\u00f6retagsobligationer i viss utstr\u00e4ckning.<\/p>\n
I grafen ovan visas kredit-spreaden f\u00f6r \u201dInvestment grade\u201d f\u00f6retagsobligationer med kreditbetyg BBB i USA (bl\u00e5) j\u00e4mf\u00f6rt med aktiemarknadens riskpremie f\u00f6r S&P 500 (gr\u00f6n). F\u00f6rra g\u00e5ngen FED h\u00f6jde r\u00e4ntorna \u00f6kade riskpremierna f\u00f6r b\u00e5de obligationer och aktier vilket \u00e4r naturligt (r\u00f6d cirkel till v\u00e4nster). Det \u00e4r troligt med en liknande utveckling denna g\u00e5ng och kanske att dagens riskpremie f\u00f6r aktier som ligger kring 3,3% skulle beh\u00f6va justeras upp mot niv\u00e5er som r\u00e5dde f\u00f6re pandemin kring 3,75% (r\u00f6d cirkel till h\u00f6ger).<\/p>\n
Aktiemarknaden har vant sig vid h\u00f6ga P\/E-tal<\/strong><\/h3>\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.avanza.se\/app\/uploads\/sites\/4\/2022\/02\/pe-tal.png\")
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Macrobond<\/h6>\n
Den senaste tidens geopolitiska os\u00e4kerhet i kombination med att FED \u00e4r t\u00e4mligen h\u00f6kaktig, har gjort avtryck \u00e4ven p\u00e5 hur mycket vi betalar f\u00f6r en vinstkrona p\u00e5 b\u00f6rsen. De fram\u00e5tblickande P\/E-talen har kommit ned en bit vilket visas f\u00f6r S&P 500 (bl\u00e5tt) och Stockholmsb\u00f6rsen (r\u00f6tt) ovan. Det \u00e4r fortfarande relativt h\u00f6ga niv\u00e5er om cirka 19,5 f\u00f6r S&P 500 och 18,5 f\u00f6r Stockholmsb\u00f6rsen. F\u00f6re pandemin handlade vi snarare mellan 15 och 17 i fram\u00e5tblickanden P\/E-tal.<\/p>\n
Volatiliteten l\u00e4gger i h\u00f6gre v\u00e4xel<\/strong><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Federal Reserve Bank of Saint Louis<\/h6>\n
I grafen ovan visas r\u00e4ntan p\u00e5 10 \u00e5riga amerikanska realobligationer (bl\u00e5 linje). Under en period efter finanskrisen och nu senast som f\u00f6ljd av centralbankernas policyrespons i k\u00f6lvattnet av pandemin \u00e4r den l\u00e5nga reala obligationsr\u00e4ntan negativ och ligger p\u00e5 -0,6%. Investerare \u00e4r helt enkelt villiga att betala 0,6% realt f\u00f6r att f\u00e5 kompensation f\u00f6r inflationen.<\/p>\n
Den nominella 10-\u00e5riga obligationsr\u00e4ntan handlas samtidigt till 1,8% (lila linje). Break-even-inflationen handlas d\u00e4rmed till 2,4% vilket helt enkelt \u00e4r skillnaden mellan nominell och real r\u00e4nta (orange linje).<\/p>\n
Med full syssels\u00e4ttning och ett pristryck \u00e4ven p\u00e5 l\u00f6nesidan \u00e4r det troligt att FED str\u00e4var efter att f\u00e5 se reala r\u00e4ntor \u00e5tminstone kring 0% eller strax d\u00e4r\u00f6ver. F\u00f6r att det skall ske kommer vi beh\u00f6va se h\u00f6gre nominella r\u00e4ntor, s\u00e5v\u00e4l korta som l\u00e5nga. Marknaden priss\u00e4tter nu fem h\u00f6jningar fr\u00e5n FED i \u00e5r. Fr\u00e5gan \u00e4r vad som h\u00e4nder d\u00e4refter?<\/p>\n
Med kommande h\u00f6jningar fr\u00e5n FED i kombination med att FED ocks\u00e5 minskar sin balansr\u00e4kning l\u00e4r r\u00e4ntor sannolikt forts\u00e4tta upp. FED kan antingen l\u00e5ta innehav f\u00f6rfalla eller att g\u00f6ra det i kombination med f\u00f6rs\u00e4ljning av innehav p\u00e5 interbankmarknaden. B\u00e5da leder till ett efterfr\u00e5gebortfall och h\u00f6gre r\u00e4ntor. Rimligt \u00e4r d\u00e5 att reala och nominella l\u00e5ngr\u00e4ntor stiger cirka 60-70 punkter ytterligare. D\u00e5 skulle 10-\u00e5ringen i USA kunna handla kring 2,5%, en uppg\u00e5ng med 70 punkter fr\u00e5n dagens niv\u00e5 p\u00e5 1,8% nominell r\u00e4nta.<\/p>\n
Riskpremier fortfarande l\u00e5ga<\/strong><\/h3>\n<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Federal Reserve Bank of Saint Louis<\/h6>\n
Riskpremierna har pressats ned\u00e5t under pandemin som f\u00f6ljd av jakten p\u00e5 avkastning under centralbanksledda st\u00f6dk\u00f6p av risktillg\u00e5ngar, framf\u00f6r allt stats- och bostadsobligationer men \u00e4ven f\u00f6retagsobligationer i viss utstr\u00e4ckning.<\/p>\n
I grafen ovan visas kredit-spreaden f\u00f6r \u201dInvestment grade\u201d f\u00f6retagsobligationer med kreditbetyg BBB i USA (bl\u00e5) j\u00e4mf\u00f6rt med aktiemarknadens riskpremie f\u00f6r S&P 500 (gr\u00f6n). F\u00f6rra g\u00e5ngen FED h\u00f6jde r\u00e4ntorna \u00f6kade riskpremierna f\u00f6r b\u00e5de obligationer och aktier vilket \u00e4r naturligt (r\u00f6d cirkel till v\u00e4nster). Det \u00e4r troligt med en liknande utveckling denna g\u00e5ng och kanske att dagens riskpremie f\u00f6r aktier som ligger kring 3,3% skulle beh\u00f6va justeras upp mot niv\u00e5er som r\u00e5dde f\u00f6re pandemin kring 3,75% (r\u00f6d cirkel till h\u00f6ger).<\/p>\n
Aktiemarknaden har vant sig vid h\u00f6ga P\/E-tal<\/strong><\/h3>\n<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Macrobond<\/h6>\n
Den senaste tidens geopolitiska os\u00e4kerhet i kombination med att FED \u00e4r t\u00e4mligen h\u00f6kaktig, har gjort avtryck \u00e4ven p\u00e5 hur mycket vi betalar f\u00f6r en vinstkrona p\u00e5 b\u00f6rsen. De fram\u00e5tblickande P\/E-talen har kommit ned en bit vilket visas f\u00f6r S&P 500 (bl\u00e5tt) och Stockholmsb\u00f6rsen (r\u00f6tt) ovan. Det \u00e4r fortfarande relativt h\u00f6ga niv\u00e5er om cirka 19,5 f\u00f6r S&P 500 och 18,5 f\u00f6r Stockholmsb\u00f6rsen. F\u00f6re pandemin handlade vi snarare mellan 15 och 17 i fram\u00e5tblickanden P\/E-tal.<\/p>\n
Volatiliteten l\u00e4gger i h\u00f6gre v\u00e4xel<\/strong><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Federal Reserve Bank of Saint Louis<\/h6>\n
Riskpremierna har pressats ned\u00e5t under pandemin som f\u00f6ljd av jakten p\u00e5 avkastning under centralbanksledda st\u00f6dk\u00f6p av risktillg\u00e5ngar, framf\u00f6r allt stats- och bostadsobligationer men \u00e4ven f\u00f6retagsobligationer i viss utstr\u00e4ckning.<\/p>\n
I grafen ovan visas kredit-spreaden f\u00f6r \u201dInvestment grade\u201d f\u00f6retagsobligationer med kreditbetyg BBB i USA (bl\u00e5) j\u00e4mf\u00f6rt med aktiemarknadens riskpremie f\u00f6r S&P 500 (gr\u00f6n). F\u00f6rra g\u00e5ngen FED h\u00f6jde r\u00e4ntorna \u00f6kade riskpremierna f\u00f6r b\u00e5de obligationer och aktier vilket \u00e4r naturligt (r\u00f6d cirkel till v\u00e4nster). Det \u00e4r troligt med en liknande utveckling denna g\u00e5ng och kanske att dagens riskpremie f\u00f6r aktier som ligger kring 3,3% skulle beh\u00f6va justeras upp mot niv\u00e5er som r\u00e5dde f\u00f6re pandemin kring 3,75% (r\u00f6d cirkel till h\u00f6ger).<\/p>\n
Aktiemarknaden har vant sig vid h\u00f6ga P\/E-tal<\/strong><\/h3>\n<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Macrobond<\/h6>\n
Den senaste tidens geopolitiska os\u00e4kerhet i kombination med att FED \u00e4r t\u00e4mligen h\u00f6kaktig, har gjort avtryck \u00e4ven p\u00e5 hur mycket vi betalar f\u00f6r en vinstkrona p\u00e5 b\u00f6rsen. De fram\u00e5tblickande P\/E-talen har kommit ned en bit vilket visas f\u00f6r S&P 500 (bl\u00e5tt) och Stockholmsb\u00f6rsen (r\u00f6tt) ovan. Det \u00e4r fortfarande relativt h\u00f6ga niv\u00e5er om cirka 19,5 f\u00f6r S&P 500 och 18,5 f\u00f6r Stockholmsb\u00f6rsen. F\u00f6re pandemin handlade vi snarare mellan 15 och 17 i fram\u00e5tblickanden P\/E-tal.<\/p>\n
Volatiliteten l\u00e4gger i h\u00f6gre v\u00e4xel<\/strong><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nK\u00e4lla: Macrobond<\/h6>\n
Den senaste tidens geopolitiska os\u00e4kerhet i kombination med att FED \u00e4r t\u00e4mligen h\u00f6kaktig, har gjort avtryck \u00e4ven p\u00e5 hur mycket vi betalar f\u00f6r en vinstkrona p\u00e5 b\u00f6rsen. De fram\u00e5tblickande P\/E-talen har kommit ned en bit vilket visas f\u00f6r S&P 500 (bl\u00e5tt) och Stockholmsb\u00f6rsen (r\u00f6tt) ovan. Det \u00e4r fortfarande relativt h\u00f6ga niv\u00e5er om cirka 19,5 f\u00f6r S&P 500 och 18,5 f\u00f6r Stockholmsb\u00f6rsen. F\u00f6re pandemin handlade vi snarare mellan 15 och 17 i fram\u00e5tblickanden P\/E-tal.<\/p>\n