{"id":2776,"date":"2023-05-04T07:44:06","date_gmt":"2023-05-04T05:44:06","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/?p=2776"},"modified":"2023-05-04T14:37:15","modified_gmt":"2023-05-04T12:37:15","slug":"kan-man-utnyttja-sasongsmonster-pa-aktiemarknaden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/kan-man-utnyttja-sasongsmonster-pa-aktiemarknaden\/","title":{"rendered":"Kan man utnyttja s\u00e4songsm\u00f6nster p\u00e5 aktiemarknaden?"},"content":{"rendered":"

Man brukar prata om att aktier \u00e4r en vintersport, att sommaren \u00e4r en lugnare period och att b\u00f6rsen historiskt inte har presterat lika bra d\u00e5. Det finns flera uttryck f\u00f6r det h\u00e4r: \u201dSell in May and Go Away\u201d eller \u201dThe Halloween Effect\u201d. Men finns det ett m\u00f6nster \u00e4ven p\u00e5 den svenska marknaden och kan man is\u00e5fall utnyttja det som investerare?<\/strong><\/p>\n

G\u00e5r b\u00f6rsen s\u00e4mre p\u00e5 sommaren?<\/h2>\n

Den vanligaste teorin \u00e4r att man delar in \u00e5ret i tv\u00e5 perioder, november \u2013 april (vinterperioden) och maj \u2013 oktober (sommarperioden). Statistiska studier har historiskt visat starka indikationer p\u00e5 att det faktiskt finns ett s\u00e4songsm\u00f6nster i aktiemarknaden. Man brukar prata om att marknaden \u00e4r effektiv,<\/em> vilket inneb\u00e4r att priset p\u00e5 en aktie avspeglar all tillg\u00e4nglig information och alla investerares gemensamma analys. Om det existerar ett s\u00e4songsm\u00f6nster som upprepar sig \u00f6ver tid kan man argumentera f\u00f6r att marknaden inte \u00e4r helt effektiv. Priset p\u00e5 en aktie ska ju \u00e5terspegla all tillg\u00e4nglig information, och d\u00e5 borde inte tiden p\u00e5 \u00e5ret p\u00e5verka priset i marknaden.<\/p>\n

Hur ser det ur historiskt p\u00e5 OMXS30?<\/h2>\n

\"\"<\/p>\n

K\u00e4lla Infront: OMX Stockholm 30 Index \u2013 Seasonality Matrix 2006 \u2013 2022<\/em><\/p>\n

I tabellen ovanf\u00f6r ser du snittavkastningen f\u00f6r varje m\u00e5nad mellan 2006 och 2022. Om man summerar m\u00e5nadsavkastningen f\u00f6r sommar- och vinterperioderna och st\u00e4ller dem mot varandra blir trenden tydlig.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En median p\u00e5 avkastningen och den genomsnittliga handelsvolymen \u00e4r inkluderad.<\/p>\n

Som du ser \u00e4r det stor skillnad p\u00e5 b\u00e5de snittavkastning och total avkastning mellan sommarperioden och vinterperioden. Om du bara hade investerat mellan november och april under de senaste 17 \u00e5ren skulle du n\u00e4stan uppn\u00e5tt samma avkastning som om du hade haft en passiv placering (buy and hold) under samma period. Vi kan ocks\u00e5 se att den genomsnittliga volymen \u00e4r h\u00f6gre under vinterperioden j\u00e4mf\u00f6rt med sommaren. En l\u00e4gre handelsvolym skulle kunna vara en f\u00f6rklaring till att avkastningen skiljer sig \u00e4ven fast det inte helt g\u00e5r att fastst\u00e4lla. D\u00e4remot \u00e4r skillnaden i medianavkastning inte lika stor vilket indikerar att stora upp- och nedg\u00e5ngar i index har en stor effekt p\u00e5 snittet \u00f6ver tid.<\/p>\n

S\u00e5 vilka slutsatser kan vi dra av det h\u00e4r?<\/h2>\n

Historiskt har sommaren kraftigt underpresterat vintern p\u00e5 indexniv\u00e5 i Sverige. Eftersom oms\u00e4ttningen \u00e4r l\u00e4gre s\u00e5 blir standardavvikelsen h\u00f6gre \u2013 vilket \u00e4ven inneb\u00e4r en s\u00e4mre riskjusterad avkastning. Under m\u00e4tperioden har det dock skett h\u00e4ndelser p\u00e5 marknaden som har stor effekt p\u00e5 utfallet. De v\u00e4rsta nedg\u00e5ngarna under finanskrisen skedde under sommarm\u00e5naderna vilket drar ner snittet. Samtidigt skedde Coronakraschen under mars 2020 vilket p\u00e5verkar det totala resultat f\u00f6r vinterperioden. Jag tycker att medianavkastningen ger ett mer r\u00e4ttvist resultat d\u00e5 stora r\u00f6relser p\u00e5 b\u00f6rsen inte alls har samma effekt. Det \u00e4r dock v\u00e4rt att n\u00e4mna att man hade uppn\u00e5tt den b\u00e4sta avkastningen om man varit investerat under hela tidsperioden vilket hade resulterat i en avkastning p\u00e5 110,01%.<\/p>\n

Att det finns ett tydligt s\u00e4songsm\u00f6nster p\u00e5 aktiemarknaden \u00e4r v\u00e4ldigt intressant d\u00e5 det egentligen inte borde finnas om marknaden vore helt effektiv. Nu n\u00e4r r\u00e4ntorna dessutom har kommit tillbaka kan du f\u00e5 avkastning p\u00e5 pengarna utan att ta n\u00e5gon risk. \u00c4ven fast snittet historiskt talar f\u00f6r vinterm\u00e5naderna s\u00e5 finns det \u00e4ven \u00e5r d\u00e4r sommaren g\u00e5tt starkare. Gl\u00f6m inte att den h\u00f6gsta avkastningen \u00e4r p\u00e5 hel\u00e5ret, forts\u00e4tt m\u00e5nadsspara och var l\u00e5ngsiktigt p\u00e5 b\u00f6rsen s\u00e5 kommer resultatet att bli v\u00e4ldigt bra i slut\u00e4ndan.<\/p>\n

\/\/ Oliver Benjaminsson, Kundansvarig Private Banking.<\/p>\n

Historisk avkastning \u00e4r ingen garanti f\u00f6r framtida avkastning. En investering i v\u00e4rdepapper\/fonder kan b\u00e5de \u00f6ka och minska i v\u00e4rde och det \u00e4r inte s\u00e4kert att du f\u00e5r tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss f\u00f6r eventuella fel i aktie- och fondinformationen som l\u00e4mnas p\u00e5 denna sida. \u00c5sikter och slutsatser som framkommer i bloggen \u00e4r skribentens egna och skall inte ses som investeringsr\u00e5d och\/eller \u00e5sikter fr\u00e5n Avanza.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Man brukar prata om att aktier \u00e4r en vintersport, att sommaren \u00e4r en lugnare period och att b\u00f6rsen historiskt inte har presterat lika bra d\u00e5. Det finns flera uttryck f\u00f6r det h\u00e4r: \u201dK\u00f6p till sillen och s\u00e4lja till kr\u00e4ftorna\u201d, \u201dSell in May and Go Away\u201d eller \u201dThe Halloween Effect\u201d. Men finns det ett m\u00f6nster \u00e4ven p\u00e5 den svenska marknaden och kan man is\u00e5fall utnyttja det som investerare?<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":2800,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[9,3,26],"tags":[],"class_list":["post-2776","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktier","category-avanza","category-makro-marknad"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2776","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2776"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2776\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2813,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2776\/revisions\/2813"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2800"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2776"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2776"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2776"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}