{"id":3635,"date":"2025-01-02T09:00:18","date_gmt":"2025-01-02T08:00:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/?p=3635"},"modified":"2025-01-02T12:30:11","modified_gmt":"2025-01-02T11:30:11","slug":"borsaret-2025-och-tillbakablick-pa-aret-som-gick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/borsaret-2025-och-tillbakablick-pa-aret-som-gick\/","title":{"rendered":"B\u00f6rsen 2025 – som t\u00e5get eller ursp\u00e5rning?"},"content":{"rendered":"

Efter Trumps valseger och med st\u00f6d av MAGA-mantrat (Make America Great Again) spurtade den amerikanska b\u00f6rsen mot m\u00e5l. S\u00e5v\u00e4l det bredare S&P500 som Nasdaq 100 gick ovanligt starkt med hela 24% respektive 26% under 2024. OMXS30 f\u00e5r n\u00f6ja sig med i sammanhanget beskedliga 3,6% exklusive utdelningar och 6,8% inklusive utdelningar.<\/strong><\/p>\n

B\u00f6rsen handlar som bekant p\u00e5 framtida h\u00e4ndelser och centralbankernas s\u00e4nkningar, inte minst i Sverige, ger hopp om st\u00f6d \u00e5t b\u00f6rserna som sk\u00f6njer en ljusning av den mediokra ekonomiska utvecklingen i Europa. USA har \u00e5 andra sidan \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge endast visast sm\u00e5 tecken p\u00e5 att svalna. Tj\u00e4nstesektorn forts\u00e4tter att g\u00e5 starkt och i Europa uppvisar ink\u00f6pschefsindex f\u00f6r just tj\u00e4nstesektorn vissa tecken p\u00e5 tillv\u00e4xt. Den mer bekymmersamma delen i v\u00e5gsk\u00e5len \u00e4r att just tj\u00e4nstesektorn ocks\u00e5 ser \u00f6kat inflationstryck fr\u00e5n l\u00f6ner, n\u00e5got som kan g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l Fed som ECB att forts\u00e4tta sina mjuklandningsf\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: Infront<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

I bilden ovan summerar vi r\u00e4nteutvecklingen fr\u00e5n n\u00e5gra av v\u00e4rldens centralbanker. N\u00e4r vi gick in i 2024 prissatte marknaden hela sex s\u00e4nkningar fr\u00e5n Fed under \u00e5ret, totalt 150 punkter. Vi har f\u00e5tt leverans p\u00e5 totalt 100 punkter i tre s\u00e4nkningar. Den f\u00f6rsta s\u00e4nkningen blev lite ov\u00e4ntat en dubbels\u00e4nkning. Jag noterar att ordet dubbels\u00e4nkning blivit s\u00e5 popul\u00e4rt att det till och med tagit plats i \u00e5rets Nyordslista. Marknaden priss\u00e4tter tv\u00e5 s\u00e4nkningar fr\u00e5n Fed under n\u00e4sta \u00e5r och det ser ungef\u00e4r likadant ut avseende f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 Riksbanken och ECB. Fr\u00e5gan \u00e4r om Fed kan forts\u00e4tta leverera eller om inflationen biter sig fast och skapar hinder f\u00f6r fortsatta stimulanser? Obligationsinvesterarna i USA \u00e4r mest oroliga f\u00f6r ofinansierade finanspolitiska stimulanser vilket b\u00e5de riskerar att leda till h\u00f6gre budgetunderskott och inflation.<\/p>\n

Annons<\/span><\/ins><\/p>\n

 <\/p>\n

Flykt till dollar p\u00e5 valutamarknaden<\/strong><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: Infront<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

Om vi g\u00f6r en tillbakablick p\u00e5 valutamarknaden ser vi samma m\u00f6nster som p\u00e5 b\u00f6rsen. Starkare dollar \u00e4r det som dominerar bilden. Emerging Markets brukar ta stryk n\u00e4r dollarn g\u00e5r stark och 2024 \u00e4r inget undantag. S\u00e4mst har det g\u00e5tt f\u00f6r brasilianska realen som tappat hela 22% mot dollarn (USD har st\u00e4rkts med 22%) f\u00f6ljt av mexikanska peson som tappat 17% och turkiska liran som tappat 16%. Samtliga har utmaningar med statsfinanserna. Den svenska kronan har klarat sig betydligt b\u00e4ttre men tappar \u00e4nd\u00e5 2,8% mot euron och 8,1% mot dollarn. Euron har tappat 2,5% mot dollarn. R\u00e4nteskillnader brukar driva v\u00e4xelkurser men under 2024 har vi ocks\u00e5 sett en starkare dollar g\u00e5 hand i hand med starkare b\u00f6rs n\u00e4r sparare k\u00f6per globalfonder med ett mycket stort inslag av USA och d\u00e4rmed dollar. Omv\u00e4nt g\u00e4ller dvs om vi skulle f\u00e5 se uth\u00e5lliga svaghetstecken p\u00e5 amerikanska b\u00f6rser under 2025 l\u00e4r det sannolikt bidra till en dollarf\u00f6rsvagning. Det kan \u00e5 andra sidan i sin tur gynna just Emerging Markets och \u00e4ven Sverige som uppvisat en relativt stark korrelation med just EM, delvis drivet av v\u00e5ra stora exportbolag.<\/p>\n

Hur l\u00e4nge kan USA forts\u00e4tta utklassa \u00f6vriga b\u00f6rser?<\/strong><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e4lla: Infront<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

I bilden ovan visas b\u00f6rsutvecklingen f\u00f6r S&P 500, tyska DAX, OMXS30 samt MSCI World (DM), MSCI Emerging Markets (EM) och MSCI China de senaste fem \u00e5ren.<\/p>\n

USA har stigit med 84%, MSCI World 59%, DAX 50% och OMXS30 38%. Emerging Markets har under samma period tappat 3,2% och MSCI China summerar till -24%. De tre indexen f\u00f6r MSCI \u00e4r alla uttryckta i USD och den starka dollarn har s\u00e5ledes ocks\u00e5 p\u00e5verkat indexutvecklingen negativt.<\/p>\n

H\u00f6g koncentration utg\u00f6r potentiell risk p\u00e5 sikt<\/strong><\/h2>\n

Koncentrationen av risk \u00e4r nu historiskt h\u00f6g f\u00f6r S&P 500 d\u00e4r de s\u00e5 kallade Magnificent seven med Apple, Microsoft, Nvidia, Amazon, Tesla, Meta och Alphabet tillsammans st\u00e5r f\u00f6r cirka 34% av index. Den totala avkastningen f\u00f6r S&P500 kommer till cirka 85% fr\u00e5n dessa bolag.<\/p>\n

Om vi j\u00e4mf\u00f6r med OMXS30 st\u00e5r de sju st\u00f6rsta bolagen, Atlas Copco, Investor, Volvo, Assa Abloy, SEB, Ericsson och ABB f\u00f6r cirka 46% av index men d\u00e5 inneh\u00e5ller index endast 30 bolag totalt. Avkastningen fr\u00e5n de sju bolag med h\u00f6gst vikt utg\u00f6r cirka 80% av den totala indexavkastningen \u00e5r 2024.<\/p>\n

Utvecklade marknader eller emerging markets?<\/strong><\/h2>\n

\"\"<\/p>\n

K\u00e4lla: Infront<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e5t oss zooma ut f\u00f6r att se hur tillv\u00e4xtmarknader (MSCI EM) och utvecklade marknader (MSCI DM) g\u00e5tt historiskt de senaste 20 \u00e5ren. Den lila kurvan visar den historiska utvecklingen av EM i f\u00f6rh\u00e5llande till DM (EM minus DM). I ett mycket l\u00e5ngt perspektiv har de b\u00e5da haft en liknande utveckling dvs skillnaden ligger n\u00e4ra 0. Fr\u00e5n slutet av \u00e5r 2020, n\u00e4r Magnificent 7 b\u00f6rjade utklassa resten av b\u00f6rserna, ser vi en tydlig divergens d\u00e4r EM tappar mot DM. Det sker samtidigt som Kina har stora problem med s\u00e5v\u00e4l fastighetssektorn som banksektorn och den inhemska ekonomin. Kina utg\u00f6r en relativt stor andel av EM med \u00a027% vikt. Den starka dollarutvecklingen har ocks\u00e5 haft en negativ inverkan p\u00e5 indexutvecklingen de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

Hur kan jag t\u00e4nka som investerare n\u00e4r jag blickar fram\u00e5t?<\/strong><\/h3>\n

B\u00f6rsen handlar i framtiden och nu priss\u00e4tter marknaden ett P\/E-tal om cirka 25 f\u00f6r S&P500, 17 f\u00f6r OMXS30, 15 f\u00f6r DAX, 13 f\u00f6r Emerging Markets och 11 f\u00f6r Kina. Det \u00e4r varken dyrt eller billigt om man f\u00e5r tro marknaden men risken har \u00f6kat f\u00f6r USA n\u00e4r man sitter i Sverige. Dels har dollarn g\u00e5tt starkt dels har b\u00f6rsen i USA en h\u00f6g v\u00e4rdering med h\u00f6g koncentration till ett f\u00e5tal bolag. Om dessa bolag inte skulle leva upp till marknadens f\u00f6rv\u00e4ntade vinstillv\u00e4xt kan det leda till b\u00e5de s\u00e4mre b\u00f6rs och svagare dollar \u00f6ver tid. B\u00e5da p\u00e5verkar en kronbaserad investerare negativt. En globalfond inneh\u00e5ller ofta cirka 60-70% exponering mot USA.<\/p>\n

En svagare dollar brukar gynna tillv\u00e4xtmarknadsvalutor och svenska kronan. Centralbankerna har en del kvar att g\u00f6ra men det mesta \u00e4r nog redan gjort och markanden priss\u00e4tter nu det som komma skall i stor utstr\u00e4ckning. Om centralbankernas sammanlagda s\u00e4nkningar f\u00e5r avsedd effekt p\u00e5 ekonomierna b\u00f6r konsumenterna f\u00e5 det lite b\u00e4ttre och kunna spendera lite mer i detaljhandeln och bland s\u00e4llank\u00f6psvaror. Den geopolitiska arenan l\u00e4r dessv\u00e4rre forts\u00e4tta inneh\u00e5lla relativt stor grad av os\u00e4kerhet f\u00f6renat med risker som kan komma att p\u00e5verka v\u00e4rldens ekonomier och inflation negativt.<\/p>\n

Det \u00e5terst\u00e5r att se om USA med Trump i Vita Huset kan komma att forts\u00e4tta g\u00e5 som t\u00e5get? Om s\u00e5 blir fallet \u00f6kar risken f\u00f6r en stram arbetsmarknad med inflationsrisker p\u00e5 uppsidan. Det kan komma att g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r Fed att mjuklanda ekonomin. R\u00e4ntemarknaden riskerar att hamna i ett l\u00e4ge d\u00e4r investerare vill ha mer betalt f\u00f6r att \u00e4ga amerikanska statsobligationer med h\u00f6gre l\u00e5ngr\u00e4ntor som f\u00f6ljd. Det skulle sannolikt inverka negativt p\u00e5 b\u00f6rsen. Marknaden priss\u00e4tter alltj\u00e4mt den perfekta m\u00e5nlandningen i form av en mjuklandning med inflationen mot m\u00e5let om 2%, en stark arbetsmarknad och en samtidigt fortsatt stark tillv\u00e4xt, den b\u00e4sta av alla v\u00e4rldar helt enkelt.<\/p>\n

Lycka till p\u00e5 b\u00f6rsen 2025!<\/p>\n

\/ Magnus Lilja, Chef Avanza Private Banking<\/p>\n

Historisk avkastning \u00e4r ingen garanti f\u00f6r framtida avkastning. En investering i v\u00e4rdepapper\/fonder kan b\u00e5de \u00f6ka och minska i v\u00e4rde och det \u00e4r inte s\u00e4kert att du f\u00e5r tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss f\u00f6r eventuella fel i aktie- och fondinformationen som l\u00e4mnas p\u00e5 denna sida. \u00c5sikter och slutsatser som framkommer i bloggen \u00e4r skribentens egna och ska inte ses som investeringsr\u00e5d och\/eller \u00e5sikter fr\u00e5n Avanza<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter Trumps valseger och med st\u00f6d av MAGA-mantrat (Make America Great Again) spurtade den amerikanska b\u00f6rsen mot m\u00e5l. S\u00e5v\u00e4l det bredare S&P500 som Nasdaq 100 gick ovanligt starkt med hela 24% respektive 26% under 2024. OMXS30 f\u00e5r n\u00f6ja sig med i sammanhanget beskedliga 3,6% exklusive utdelningar och 6,8% inklusive utdelningar. B\u00f6rsen handlar som bekant p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":3518,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[3,36,38,26,40,34],"tags":[],"class_list":["post-3635","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-avanza","category-fixed-income-och-fx","category-magnus-lilja","category-makro-marknad","category-private-banking","category-usa"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3635","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3635"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3635\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3686,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3635\/revisions\/3686"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3518"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3635"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3635"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3635"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}