{"id":4568,"date":"2026-05-29T12:22:10","date_gmt":"2026-05-29T10:22:10","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/?p=4568"},"modified":"2026-06-01T08:56:28","modified_gmt":"2026-06-01T06:56:28","slug":"nar-oljan-stiger-dags-att-se-over-portfoljen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/nar-oljan-stiger-dags-att-se-over-portfoljen\/","title":{"rendered":"N\u00e4r oljan stiger: dags att se \u00f6ver portf\u00f6ljen?"},"content":{"rendered":"

Alla oljekriser har orsakat l\u00e5gkonjunktur. Det beror till stor del p\u00e5 att l\u00e4nders regeringar har reagerat med finanspolitiska stimulanser. Detsamma sker nu, med kompensation till s\u00e4rskilt drabbade grupper, exempelvis lantbruket. Det skriver Torbj\u00f6rn Iwarson, Partner p\u00e5 r\u00e5varufonden Centaur Commodity, och st\u00e4ller sig fr\u00e5gan: finns det anledning att se \u00f6ver allokeringen i portf\u00f6ljen?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rsta inflationsloopen \u00e4r aktiv<\/h2>\n

En f\u00f6re detta kollega sa en g\u00e5ng till mig att inom nationalekonomin talar man n\u00e4stan aldrig om feedback-loopar. Det st\u00e4mmer egentligen inte. F\u00f6r om inte allt, s\u00e5 handlar v\u00e4ldigt mycket inom nationalekonomin om just feedback-loopar.<\/p>\n

Oljekriser \u00e4r ett bra exempel, som den vi har nu. I skrivande stund h\u00f6r jag att ett fredsavtal mellan USA\/Israel och Iran \u00e4r n\u00e4ra en f\u00f6rhandlingsl\u00f6sning. Vi har h\u00f6rt det f\u00f6rut. Det ligger i USA:s intresse att det snart blir fred, men ligger det i Irans intresse? Iran h\u00f6ll p\u00e5 att vittra s\u00f6nder av protester i b\u00f6rjan av \u00e5ret, men nu r\u00e5der intern fred. Det \u00e4r n\u00e4stan som h\u00e4mtat ur boken 1984, d\u00e4r krig som bekant \u00e4r fred.<\/p>\n

Det som nu h\u00e5ller p\u00e5 att ske i marknaden \u00e4r gr\u00f6na skott av klassiska feedbackloopar efter en oljeprisuppg\u00e5ng.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta har vi kostnadsinflationsloopen, f\u00f6r det andra l\u00f6ne- och prisspiralen och f\u00f6r det tredje inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningsloopen.<\/p>\n

Kostnadsinflationsloopen<\/h2>\n

N\u00e4r ca 10-15 procent av oljeutbudet \u00e4r stoppat i Hormuz-sundet fick det priset p\u00e5 r\u00e5olja och drivmedel att g\u00e5 upp. Upp till 50 procent av all kv\u00e4veg\u00f6dsel p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden \u00e4r stoppad med prisuppg\u00e5ng som f\u00f6ljd. Stoppet har varat s\u00e5 l\u00e4nge att n\u00e5gon kommer att bli utan. Kostnaderna f\u00f6r att producera allt fr\u00e5n metaller till livsmedel har \u00f6kat drastiskt och om inte priset stiger p\u00e5 dessa varor, kommer de inte att produceras. Priset p\u00e5 dessa kostnadspressade varor kommer allts\u00e5 att stiga.<\/p>\n

Det som h\u00e5ller tillbaka prisuppg\u00e5ngen \u00e4r att m\u00e5nga, eller rentav de flesta, tror att detta stopp snart \u00e4r \u00f6ver. Folk har trott detta hela tiden i tre m\u00e5nader. Krisen m\u00e4rks inte fullt ut, d\u00e4rf\u00f6r att l\u00e4nders strategiska lager t\u00f6ms. USA:s r\u00e4cker i drygt ett \u00e5r. Ju l\u00e4ngre tid det tar till fred, desto mer i spel kommer kostnadsinflationsloopen.<\/p>\n

L\u00f6ne- och prisspiralen<\/h2>\n

N\u00e4r konsumentpriser stiger, finns naturligtvis en \u00f6nskan om kompensation fr\u00e5n l\u00f6ntagare om h\u00f6gre l\u00f6ner. Det \u00e4r det h\u00e4r som ekonomer kallar f\u00f6r inflation, d\u00e4rf\u00f6r att l\u00f6ner som h\u00f6jts knappast s\u00e4nks. N\u00e4r l\u00f6ner h\u00f6js finns incitament hos f\u00f6retagen att h\u00f6ja priser.<\/p>\n

Inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningsloopen<\/h2>\n

Vad folk tror om inflation p\u00e5verkar ocks\u00e5 deras beteende. Om folk tror att priserna kommer att h\u00f6jas, kommer de att k\u00f6pa billigt nu ist\u00e4llet f\u00f6r dyrare senare. Om folk d\u00e4remot tror att priserna kommer att sjunka v\u00e4ntar de med sina k\u00f6p, och d\u00e5 f\u00e5r du en deflationsspiral.<\/p>\n

Vi kan mycket v\u00e4l ha en deflationsspiral vad g\u00e4ller konsumtion av fossila br\u00e4nslen samtidigt som vi har en inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningsspiral p\u00e5 andra varor. Folk kanske till exempel \u201dskjuter upp\u201d sin flygsemester. Eller s\u00e5 sparar de pengarna ist\u00e4llet. Kanske \u00e4r det inst\u00e4llda semesterkassor som f\u00f6rklarar b\u00f6rsens uppg\u00e5ng?<\/p>\n

Det verkar inte som om folk f\u00f6rv\u00e4ntar sig inflation, d\u00e4rf\u00f6r att USA:s president ideligen s\u00e4ger att ett fredsavtal, som \u00e4r h\u00e5llbart, strax \u00e4r i hamn. F\u00f6rv\u00e4ntningar g\u00e5r att styra och d\u00e4rmed g\u00e5r inflation till viss del att styra. \u00c5 andra sidan h\u00e5ller m\u00e5nga eller alla regeringar p\u00e5 med finanspolitisk stimulans f\u00f6r att kompensera dem som drabbas av kostnadsinflation. Regeringen meddelade till exempel den 22 maj att lantbruket ska f\u00e5 ett statligt st\u00f6d p\u00e5 1,6 miljarder kronor. Enligt Cochranes \u201dFiscal Theory of the Price Level\u201d \u00e4r detta inflationsdrivande, d\u00e4rf\u00f6r att folk f\u00f6rst\u00e5r att den \u00f6kade statsskulden bara kan betalas med inflation. Fr\u00e5gan \u00e4r bara n\u00e4r folk f\u00f6rst\u00e5r det.<\/p>\n

Det finns naturligtvis olika tidshorisont p\u00e5 de h\u00e4r looparna. Kostnadsinflationsloopen \u00e4r startad, medan l\u00f6ne- och prisspiralen inte \u00e4r det. Inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningsloopen \u00e4r delvis det. Hur ska man tolka att l\u00e4ngre r\u00e4ntor g\u00e5tt upp till den h\u00f6gsta niv\u00e5n p\u00e5 n\u00e4stan 20 \u00e5r i USA? Det m\u00e5ste rimligen vara h\u00f6gre inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningar.<\/p>\n

Vad \u00e4r effekten av h\u00f6gre inflation?<\/h2>\n

Effekten av h\u00f6gre inflation \u00e4r l\u00e4tt att fastst\u00e4lla mot historiska data. Sedan 1996 har aktier haft ett \u201dKPI-beta\u201d p\u00e5 -3. Det betyder att om KPI g\u00e5r upp +1 procent s\u00e4nks avkastningen p\u00e5 aktier med -3 procent. Detta \u00e4r helt statistiskt s\u00e4kert. \u00c4nnu mer statistiskt s\u00e4kert \u00e4r det att obligationer faller i v\u00e4rde. Den enda tillg\u00e5ng som g\u00e5r upp i v\u00e4rde \u00e4r r\u00e5varor.<\/p>\n

Avkastningsloopen<\/h2>\n

Om historien \u00e4r en guide och det inte \u00e4r annorlunda den h\u00e4r g\u00e5ngen, kommer den h\u00e4r prisuppg\u00e5ngen att ge en l\u00e5g avkastning p\u00e5 aktier det kommande \u00e5ret. Oljemarknaden kommer att ge strax \u00f6ver noll, obligationer ungef\u00e4r vad r\u00e4ntan p\u00e5 dem \u00e4r, men r\u00e5varor f\u00f6rutom olja ger h\u00f6gst.<\/p>\n

I tabellen nedan visas effekten av en oljeprisf\u00f6r\u00e4ndring \u201ddet senaste \u00e5ret\u201d mot f\u00f6r\u00e4ndring (avkastning) f\u00f6r aktier, obligationer, r\u00e5varor utom fossila br\u00e4nslen, konsumentprisindex och sj\u00e4lva oljan \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Datat \u00e4r skattat p\u00e5 m\u00e5nadsdata fr\u00e5n och med \u00e5r 1978.<\/p>\n

\"Tabell<\/p>\n

Tabellen visar att kostnadsinflationsloopen finns. Den visar dessutom att det finns en stark koppling mellan kostnadsinflationsloopen och avkastningen p\u00e5 finansiella tillg\u00e5ngar.<\/p>\n

I tabellen ser vi att obligationers avkastning endast ges av \u201dGrundavkastningen\u201d, 7 procent i \u00e5rlig avkastning, vilket \u00e4r snittet av r\u00e4ntan mellan 1978 och 2025. Det \u00e4r inte den niv\u00e5n som r\u00e4ntan ligger p\u00e5 nu f\u00f6r obligationer i Sverige. Den avkastningen m\u00e5ste allts\u00e5 ligga kring 3 procent. Inte heller \u00e4r inflationen idag 3,2 procent, utan mycket l\u00e4gre. Tendensen f\u00f6r inflationen \u00e4r dock att den ska g\u00e5 upp. Man kan ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig om en grundavkastning f\u00f6r aktier ska ligga p\u00e5 20 procent eller om den idag ska ligga en bit under h\u00e4lften. R\u00e5varor utom olja ser allts\u00e5 ut att kunna surfa p\u00e5 kostnadsinflationsloopen.<\/p>\n

I kolumnen l\u00e4ngst till h\u00f6ger ser vi en prognos p\u00e5 avkastningen givet en oljeprisuppg\u00e5ng p\u00e5 +75 procent. Med skattade parametrar f\u00f6r grundavkastning och oljebeta f\u00e5r man exempelvis f\u00f6r r\u00e5varor exklusive energi-delen en f\u00f6rv\u00e4ntad avkastning det kommande \u00e5ret p\u00e5 6,6% + 0,038 x 75% = 9,4%<\/p>\n

Historiskt ligger oljepriset l\u00e4gst i fram\u00e5tblickande avkastning. Oljeprisuppg\u00e5ngar \u00e4r ofta tillf\u00e4lliga, men feedbacklooparna forts\u00e4tter att verka i minst ett \u00e5r efter.
\nOm vi nu inte ska vara ett offer f\u00f6r omst\u00e4ndigheterna \u2013 hur drar man nytta av detta? Svaret borde vara enkelt, om man tror att det inte \u00e4r annorlunda den h\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n

\/\/ Torbj\u00f6rn Iwarson, Partner p\u00e5 r\u00e5varufonden Centaur Commodity<\/p>\n

Historisk avkastning \u00e4r ingen garanti f\u00f6r framtida avkastning. En investering i v\u00e4rdepapper\/fonder kan b\u00e5de \u00f6ka och minska i v\u00e4rde och det \u00e4r inte s\u00e4kert att du f\u00e5r tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan ocks\u00e5 \u00f6ka eller minska p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i valutakursen. Vi reserverar oss f\u00f6r eventuella fel i aktie- och fondinformationen som l\u00e4mnas p\u00e5 denna sida. \u00c5sikter och slutsatser som framkommer i bloggen \u00e4r skribentens egna och skall inte ses som investeringsr\u00e5d och\/eller \u00e5sikter fr\u00e5n Avanza.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alla oljekriser har orsakat l\u00e5gkonjunktur. Det beror till stor del p\u00e5 att l\u00e4nders regeringar har reagerat med finanspolitiska stimulanser. Detsamma sker nu, med kompensation till s\u00e4rskilt drabbade grupper, exempelvis lantbruket. Det skriver Torbj\u00f6rn Iwarson, Partner p\u00e5 r\u00e5varufonden Centaur Commodity, och st\u00e4ller sig fr\u00e5gan: finns det anledning att se \u00f6ver allokeringen i portf\u00f6ljen? F\u00f6rsta inflationsloopen \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":56,"featured_media":4579,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[9,3,26,40,25],"tags":[],"class_list":["post-4568","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktier","category-avanza","category-makro-marknad","category-private-banking","category-strategi"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4568","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/users\/56"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4568"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4568\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4573,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4568\/revisions\/4573"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4579"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4568"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4568"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4568"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}