{"id":4851,"date":"2026-11-02T07:38:02","date_gmt":"2026-11-02T06:38:02","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/?p=4851"},"modified":"2026-11-02T09:15:54","modified_gmt":"2026-11-02T08:15:54","slug":"fond-eller-etf-vad-kostar-samma-marknadsexponering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.avanza.se\/private-banking\/fond-eller-etf-vad-kostar-samma-marknadsexponering\/","title":{"rendered":"Fond eller ETF: vad kostar samma marknadsexponering?"},"content":{"rendered":"

Med ETF:er och fonder kan du ofta f\u00e5 tillg\u00e5ng till liknande marknader \u2013 men kostnaden f\u00f6r att \u00e4ga dem kan skilja sig \u00e5t. N\u00e4r blir den ena l\u00f6sningen billigare \u00e4n den andra? H\u00e4r j\u00e4mf\u00f6r Patrick Maxh, kundansvarig p\u00e5 Avanza Private Banking, en vanlig USA-fond med en ETF med liknande exponering och hur kostnaden f\u00f6r en eng\u00e5ngsplacering utvecklas \u00f6ver tid.<\/strong><\/p>\n

ETF:ens historia<\/strong><\/h3>\n

ETF:er \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n m\u00e5nga tror. \u00c5r 1990 noterades Toronto 35 Index Participation Units, ofta kallade TIPs, p\u00e5 Toronto Stock Exchange. TIPs brukar r\u00e4knas som v\u00e4rldens f\u00f6rsta fungerande ETF och f\u00f6ljde ett index som omfattade 35 av de st\u00f6rsta och mest omsatta bolagen p\u00e5 Toronto-b\u00f6rsen. Tanken var att kombinera fondens breda riskspridning med aktiens flexibilitet: investeraren kunde k\u00f6pa en hel indexkorg genom ett enda v\u00e4rdepapper och samtidigt handla det l\u00f6pande under b\u00f6rsdagen.<\/p>\n

Tre \u00e5r senare tog ETF:erna steget \u00f6ver till USA. I januari 1993 lanserades SPDR S&P 500 ETF Trust, mer k\u00e4nd som SPY, av State Street Global Advisors och American Stock Exchange. Den blev USA:s f\u00f6rsta ETF och v\u00e4xte bland annat fram ur erfarenheterna fr\u00e5n b\u00f6rskraschen 1987 och behovet av att snabbt kunna handla en bred marknadsexponering.<\/p>\n

I Europa dr\u00f6jde det till \u00e5r 2000 innan ETF:er fick lokala noteringar. I oktober samma \u00e5r lanserade OM-gruppens dotterbolag XACT Fonder XACTOMX, som noterades p\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsen och blev den f\u00f6rsta ETF:en i Sverige och Norden. Fonden f\u00f6ljde ett index med b\u00f6rsens 30 mest omsatta aktier. Runt 2020 och 2021 \u00f6kade uppm\u00e4rksamheten dock rej\u00e4lt i takt med att ETF-marknaden v\u00e4xte internationellt och fler investerare uppt\u00e4ckte kombinationen av bred riskspridning och handel i realtid. I Sverige blev det dock snarare ett uppm\u00e4rksamhetslyft \u00e4n ett brett genombrott.<\/p>\n

\u00c4ven om ETF:er l\u00e4nge var en nisch bland svenska sparare har intresset \u00f6kat under senare \u00e5r. Historien visar samtidigt varf\u00f6r ETF:er fick sin s\u00e4rpr\u00e4gel: bred marknadsexponering kombinerad med m\u00f6jligheten att handla under b\u00f6rsdagen. Men f\u00f6r spararen uppst\u00e5r en praktisk f\u00f6ljdfr\u00e5ga: vad kostar den h\u00e4r flexibiliteten j\u00e4mf\u00f6rt med en vanlig fond? F\u00f6r att unders\u00f6ka det j\u00e4mf\u00f6r vi nu tv\u00e5 produkter med likartad exponering mot den amerikanska aktiemarknaden.<\/p>\n

Tv\u00e5 produkter med liknande exponering<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6relsen ska bli s\u00e5 r\u00e4ttvis som m\u00f6jligt har vi valt en vanlig fond och en ETF med liknande inriktning. B\u00e5da ger bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden och har MSCI USA som utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n

F\u00f6r att valet inte ska uppfattas som en rekommendation av n\u00e5gon s\u00e4rskild Avanza-produkt har vi valt tv\u00e5 externa produkter. J\u00e4mf\u00f6relsen \u00e4r endast illustrativ och ska inte ses som investeringsr\u00e5d eller marknadsf\u00f6ring av den ena produkten framf\u00f6r den andra.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n
Produkt<\/strong><\/td>\nInriktning<\/strong><\/td>\nISIN<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
Nordea USA Passiv A tillv\u00e4xt SEK<\/td>\nPassivt f\u00f6rvaltad fond med USA-exponering mot MSCI USA<\/td>\nFI4000582507<\/td>\n<\/tr>\n
iShares MSCI USA UCITS ETF USD (Acc)<\/td>\nAckumulerande ETF med stora och medelstora amerikanska bolag<\/td>\nIE00B52SFT06<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

Nordea-fonden \u00e4r passivt f\u00f6rvaltad och investerar huvudsakligen i amerikanska bolag som ing\u00e5r i MSCI USA-indexet. \u00c4ven ETF-alternativet f\u00f6ljer samma index. B\u00e5da produkterna \u00e4r ackumulerande: f\u00f6r Nordea-fonden framg\u00e5r det av beteckningen \u201dtillv\u00e4xt\u201d, medan ETF:ens \u201dAcc\u201d st\u00e5r f\u00f6r accumulating. Det inneb\u00e4r att utdelningarna fr\u00e5n de underliggande bolagen \u00e5terinvesteras i respektive fond i st\u00e4llet f\u00f6r att betalas ut till spararen.<\/p>\n

Exponeringen \u00e4r allts\u00e5 mycket likartad men inte helt identisk. Nordea-fonden f\u00f6ljer exempelvis fondbolagets policy f\u00f6r ansvarsfulla investeringar, vilket kan inneb\u00e4ra att vissa bolag exkluderas. D\u00e4rf\u00f6r kan utvecklingen skilja sig n\u00e5got mellan alternativen.<\/p>\n

Vilka kostnader ing\u00e5r?<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6r att kunna j\u00e4mf\u00f6ra den totala kostnaden beh\u00f6ver vi ta h\u00e4nsyn till mer \u00e4n den \u00e5rliga avgiften.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Kostnad<\/strong><\/td>\nVad inneb\u00e4r den<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
\u00c5rlig avgift<\/td>\nDen l\u00f6pande kostnaden som dras ur fondens eller ETF:ens v\u00e4rde.<\/td>\n<\/tr>\n
Courtage<\/td>\nKostnaden f\u00f6r att k\u00f6pa eller s\u00e4lja ETF:en p\u00e5 b\u00f6rsen.<\/td>\n<\/tr>\n
Spread<\/td>\nSkillnaden mellan k\u00f6p- och s\u00e4ljkurs i orderboken.<\/td>\n<\/tr>\n
Valutav\u00e4xling<\/td>\nEn kostnad som kan uppst\u00e5 n\u00e4r ETF:en handlas i en annan valuta \u00e4n svenska kronor.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n

Den vanliga fonden kan k\u00f6pas och s\u00e4ljas utan separat courtage. Vid handel i ETF:n kan d\u00e4remot flera kostnader uppst\u00e5 samtidigt.<\/p>\n

Annons<\/span>
\n