Sektorer som en fingervisare

Vi vet att OMXS30 ger oss en helhetsbild över utvecklingen av de trettio mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen och vi har även en rad andra index, både svenska och utländska index, som är värda att hålla ett öga på för att bevaka marknadsläget. Vi har inte minst det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 och tyska DAX. Gemensamt för dessa index är att de största och mest omsatta bolagen är inkluderade, men i många avseenden så kan det även vara intressant att dela upp börsens bolag i olika segment och kategorisera dem baserat på vilken industri de befinner sig i. När man gör den typen av gruppering så brukar man referera till börsens olika sektorer.

Åtta centrala sektorer

Indelningen av såväl de svenska som många andra internationella börser brukar man i regel kunna gör i åtta huvudsakliga sektorer som presenteras nedan

Energi
Råvaror
Industri
Konsument
Hälsovård
Finans
Fastighet

IT

De ovan nämnda sektorer kan i sin tur brytas ned ytterligare i konsumentvaror, konsumenttjänster, telekommunikation och inte minst spelsektorn som senaste åren har haft en stor tillväxt.

Att titta på sektorindelningen kan vara ett hjälpsamt jämförelseverktyg, inte minst för att informationen om de olika sektorerna kan användas för att jämföra utvecklingen mellan aktier i samma sektor, och på så sätt lokalisera aktier som både har över- och underpresterat sektorn i stort. Om du tex har en aktie som har underpresterat relativt hela sektorn så kan det vara en god idé att kontrollera varför och kanske agera utifrån det om det finns en bra förklaring. Detsamma gäller förstås vid ett omvänt förhållande. Det kan även vara intressant att jämföra sektorer sinsemellan och få en bild över vilka som leder utvecklingen senaste perioden.

Defensiva sektorer

När man talar om defensiva sektorer så brukar man bland annat refererar till läkemedel och telekom. Anledningen till att dessa bolag anses vara defensiva beror på att de vanligtvis inte ska påverkas av en svagare konjunktur i samman utsträckning som exempelvis cykliska bolag, och förklaringen till det är att bolagens produkter och tjänster ska ha en fortsatt stadig efterfrågan oavsett marknadsläget. Om vi tex tittar på bolag som producerar livs- och läkemedel så kommer konsumtionen av dessa produkter att finnas även under tuffare tider. Baksidan med dessa bolag är att de inte presterar lika väl i en starkare konjunktur som cykliska bolagen.

Cykliska sektorer

Cykliska bolag är känsligare än de defensiva bolagen i den mening att de påverkas mer av förändringar i konjunkturen. Så en stark och välmående ekonomi kommer att gynna utvecklingen för dessa bolag. Cykliska kan i sin tur delas in i två kategorier där vi å ena sidan har cykliska som kan följa med en tidig konjunkturuppgång, och å andra sidan så har vi sencykliska bolag vars utveckling tar längre tid. Några cykliska bolag som kan nämnas är Atlas Copco och Volvo, medan byggbolagen som JM, PEAB och NCC är typexempel på de som tillhör den sencykliska kategorin.

Använd jämförelsen av sektorerna som ett verktyg

Saknar du beslutsstöd eller vill addera ett verktyg när du ska söka igenom marknaden efter tänkbara köp eller säljkandidater, så kan just detta vara ett bra komplement. Vill du få en bild över hur Atlas Copco förhåller sig till sina sektorkollegor eller leta reda på vilken aktie inom energisektorn som har underpresterat trots ett starkt oljepris, så kan en analys av sektorn vara vägledande. Med hjälp av handelsterminalen Infront så kan du enkelt få en överblick över de olika sektorerna, se vilka som ingår i dessa och jämföra dessa med varandra.

Med sökorden ”Sector” eller ”Six sector” i Infront så kan du enkelt påbörja ditt arbete med sektoranalysen.

Hör gärna av dig om det skulle dyka upp några frågetecken!

/Alexander Jovanovic

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen.