Så här navigerar du rapportsäsongen

Snart drar rapportsäsongen i gång och därmed blir det för stunden lite mer fokus på bolagens siffror snarare än makro, som styrt börsen med järnhand senaste tiden. I samband med boksluten får vi även utdelningsförslagen – lilla julafton för utdelningsjägare om man så vill.

Det är ett mycket turbulent börsår vi snart ska lägga till handlingarna, efter att vi synat kvartalsrapporterna för det fjärde kvartalet. Ifjol höll makroekonomiska faktorer såsom tillväxt, inflation och ränta marknaden i ett järngrepp.

Under rapportsäsongen kommer marknaden fokusera på vad bolagen säger om framtiden. Det gör den naturligtvis alltid, men kanske extra mycket denna gång. 2023 förväntas förvisso bli ett mellanår men nu är det inte längre tabu att börja fundera kring 2024 och börsen är som bekant framåtblickande. När vi nu går in i rapportsäsongen så gör vi det med en uppgång på +45% för snittbolaget på Stockholmsbörsen sedan respektive akties årslägsta senaste året.

Vinstvarningar är ett tydligt rapporttecken

Man vet att det är dags för rapportsäsong när vinstvarningarna börjar trilla in. Bolag bör vinstvarna om marknadens förväntansbild väsentligt avviker från de siffror som bolaget ruvar på. När en vinstvarning är på sin plats är frustrerande nog ingen vetenskap. Men om bolaget har presenterat en guidance för intäkter eller resultat så ligger det närmare till hands.

Inför denna rapportsäsong har vi fått ett antal. Electrolux, Kindred, Ubisoft, Logitech, Uponor, Lamor, Eltel och Fiskars är några av dem. Omvända vinstvarningar har kommit från Boozt, Viking Line och Københavns Lufthavne.

Electrolux noterade svagare konsumentefterfrågan, lagerminskningar och en förhöjd kostnadsnivå. Tre faktorer som lär vara återkommande hos många bolag, speciellt konsumentnära sällanköp. Men att 2022 varit- och 2023 lär blir utmanande är ingen nyhet.

Annons

Vad bör man titta på i rapporterna?

Det är alltid intressant att läsa VD-ordet. Däri lyfter bolaget (ja, det är ju långtifrån alltid så att VD själv skriver denna novell) upp det som de tycker är allra mest relevant att kommentera just nu. Med 1 – 2 sidor är det också tillgängligt för de många att ta till sig. Ibland får vi även lite framåtblickande spaningar, vilket är högvaluta i dessa tider.

Marknaden lär leta efter positiva signaler kring efterfrågan, normaliserade lagernivåer hos kunder, mer välfungerande försörjningskedjor, bättre tillgång till komponenter, sjunkande fraktkostnader och energipriser samt generellt inbromsande kostnadsökningar med ljus och lykta.

Under perioden med hög inflation har ”pricing power” varit på tapeten. Alltså hur enkelt det är för bolagen att höja sina priser och därigenom skjuta vidare kostnadsökningarna på kunden och på så vis bevara sina marginaler. För producerande bolag vittnar en hög och stabil bruttomarginal om just detta. De bolag som under kvartalet kommer kunna visa på lyckade prishöjningar för att kompensera stigande kostnader lär bli uppskattade.

I perioder av sval efterfrågan är det vanligt att man också adresserar kostnadsbasen, håll tätt bakåt. Stigande intäkter och ljusare tider kan vi hoppas på men att skära i kostnader är något bolagen faktiskt kan och bör ägna sig åt. Hur väl de lyckas med detta ser vi i rörelsemarginalen som visar resultatet efter bolagets rörelsekostnader i förhållande till omsättningen. Ju svårare bolaget har att försvara bruttomarginalen desto viktigare att hålla tätt bakåt för att vårda rörelsemarginalen.

Intressanta nyckeltal i rapporterna

Sammantaget kan sägas att omsättningstillväxt, lönsamhet, skuldsättning och sist men inte minst utdelningsförslagen kommer synas i sömmarna. Just skuldsättningen är också något som fått stort fokus under fjolåret. Speciellt med tanke på den stressade företagsobligationsmarknaden där kostnaderna för upplåning steg rejält. För en del bolag kan det bli extra kännbart med stigande finansieringskostnader, speciellt om skuldsättningen är hög.

En generell tumregel brukar sägas vara att nettoskulden i förhållande till rörelseresultatet före av- och nedskrivningar (Net Debt/EBITDA) inte bör överstiga 3x. Sen beror det naturligtvis på verksamhetens karaktär. Ju mer konjunkturstabil en verksamhet är desto mer lån kan man rimligtvis bära utan att investerarkollektivet nödvändigtvis behöver få magsår, och vice versa.

Om skuldsättningen är låg påverkas bolaget mindre av stigande finansieringskostnad samtidigt som det ger slagläge att växa via förvärv. Prislapparna på potentiella förvärv har trots allt kommit ned, vilket till viss del kompenserar den högre finansieringskostnaden. Bolag som inte har målat in sig i ett hörn via (för) hög skuldsättning har därmed fin potential att komma ut starkare ur denna turbulenta period.

Här kan du se när dina bolag rapporterar

Du kan se när dina bolag rapporterar under ”Kalender” som du hittar här på sajten. Så fort bolagen släppt sina bokslut och därmed presenterat sina utdelningsförslag så kommer det även synas i din utdelningsgraf som du hittar här. Funktionen finns också i appen under Min ekonomi > Kalender.

Lycka till,
Nicklas

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.