Då lämnar Riksbanken och Fed räntebesked 2024 – och vad betyder styrränta?
Mellan 2022 och 2023 höjde Riksbanken styrräntorna kraftigt från 0 till 4 procent för att motverka den skenande inflationen. Inflationsbekämpningen har lyckats, Riksbanken har gjort sin första räntesänkning och nu är förväntan fler räntesänkningar under andra halvåret. Men hur fungerar styrräntan egentligen? Och när får vi räntebesked i år?
Så fungerar styrräntan
Styrräntan (tidigare reporäntan) bestäms av Riksbanken. Riksbanken styr Sveriges penningpolitik och är oberoende av vilket parti som styr Sverige, det ska alltså ej förväxlas med finanspolitik, som beslutas av regeringen.
Sverige är en liten öppen ekonomi i ett världssammanhang. Det innebär att världens centralbanker har stor påverkan på Sverige. Om andra stora centralbanker som Europeiska centralbanken (ECB) eller USA:s centralbank (Fed) gör ändringar i sina räntor är det stor sannolikhet att Sverige tar efter.
För bostadsägare med bolån är styrräntan intressant eftersom den, förenklat, påverkar kostnaden för banker att låna pengar. Det kan i sin tur spilla över på ditt bolån. Men, en höjning av styrräntan betyder inte att din bolåneränta nödvändigtvis ökar med lika mycket som styrräntan höjs. Banker sätter själv räntan och har möjlighet att höja med både mer eller mindre än styrräntans förändring. Dock betyder sänkt styrränta med stor sannolikhet att bankerna kommer sänka räntan i någon grad.
Datum för räntebesked 2024 för Riksbanken i Sverige, Fed i USA och ECB i Eurozonen
Med höga räntor är det många hushåll som är hårt pressade och längtar efter fler lättnader för räntekostnaderna – för den som vill ha koll har vi samlat alla datum för räntebesked 2024: Nytt för 2024 är att svenska räntebesked ges oftare, hela åtta (planerade) räntebesked.
Hur kommer räntan förändras 2024?
I samband med vartannat räntebesked ger Riksbanken ut dokumentet ”Penningpolitisk rapport”. I den presenteras en prognos för hur räntan kommer förändras framöver. Vill man ha extra koll på hur beslutstagarna ser på framtiden kan det vara nyttig att spana in – även om man ska ha med sig att det är just en prognos. Den senaste rapporten släpptes i samband med räntebeskedet den 27 juni.
I Sverige fick vi en första räntesänkning i maj med 0,25 procentenheter. Därefter valde Riksbanken att lämna räntan oförändrad vid junis räntebesked. Vid augustis räntebesked sänktes styrräntan ytterligare 0,25 procentenheter och styrräntenivån är nu 3,5 procent.
Nästa räntesänkning i Sverige väntas i september, givet att inget oförutsägbart inträffar. Riksbanken har själva signalerat att vi kan vänta oss två eller tre sänkningar till i höst och det gör att vi kan räkna med en styrränta runt 2,5-3,0 procent vid årsskiftet.
Personligen tror jag inte det är omöjligt att vi kommer få se fler räntesänkningar än så, men det beror till mångt och mycket på vad omvärldens centralbanker gör. Framförallt påverkas vi av Fed och ECB. Historiskt har Riksbanken tydligt följt efter hur andra centralbanker, som Fed och ECB, gjort med styrräntan. Men denna gång tog Riksbanken faktiskt ledartröjan och var först ut – det beror på att svensk ekonomi har kylts av mer och snabbare, sannolikt på grund av att svenskarna är högt belånade med stor del rörliga räntor vilket gör oss räntekänsliga.
Det fanns en oro att värdet på den svenska kronan skulle påverkas negativt (försvagas) av att Riksbanken sänkte räntan först – men till mångas förvåning så hade den första räntesänkningen faktiskt en motsatt effekt när den initiala reaktionen lagt sig och kronan stärktes mot såväl euron som dollarn. När räntan lämnades oförändrad i juni så försvagades kronan medan kronan stärktes igen vid augustis sänkning, tvärtemot vad ekonomisk teori säger att den bör göra. Jag tror det beror på att en sänkt ränta påverkar efterfrågan på svenska kronor än mer positivt än en högre ränta – särskilt när marknaden vet att lägre räntor är på väg i flera länder.
Annons
Vad påverkar ränteförändringar?
En av de faktorer som mest påverkar Riksbankens beslut om räntehöjningar är inflationen. Inflationsuppdateringar i Sverige presenteras av Statistiska Centralbyrån i mitten av varje månad för föregående månad. Dvs i mitten av augusti publiceras statistik för inflationstakten juli 2023 – juli 2024.
I det fall inflationen inte håller sig runt inflationsmålet enligt prognos, så kommer Riksbanken behöva justera styrränteförändringarna så att inflationen inte späs på igen. Så därför kan det vara bra att hålla utkik efter inflationssiffror också, det är en bra indikation för eventuella ränteförändringar.
Inflationen tycks faktiskt vara besegrad för nu – så tror vi alla kan se fram emot ekonomiska lättnader framöver. Pjuh!
/Felicia Schön, Privatekonom
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.