Då lämnar Riksbanken och Fed räntebesked 2025 – och så låg väntas räntan bli

De snabba räntehöjningarna vi fått känna på de senaste åren har nu äntligen vänt till räntesänkningar i jakten på ett nytt ”normalläge”. Här går jag igenom alla datum för räntebesked 2025 och hur ränteförväntningarna ser ut.

Alla ränteändringar som skett 2024

I Sverige fick vi en första räntesänkning i maj 2024, då styrräntan sänktes från räntetoppen 4% till 3,75%. Sedan dess har vi fått fyra räntesänkningar till och styrräntan har nu kommit ner till dagens 2,50%.

Datum för räntebesked 2025 för Riksbanken i Sverige, Fed i USA och ECB i Eurozonen

För er som vill ha koll när nya räntor meddelas och vara på tårna för att få försprång i bolåneförhandlingen har vi samlat alla datum för räntebesked 2025.

Hur väntas räntan förändras framöver?

Vid räntebesked i december kommunicerade Riksbanken att vi kan vänta oss i alla fall en ”enkelsänkning”(0,25 procentenheter) till under första halvåret 2025. Det skulle innebära att styrräntan kommer ner till i alla fall 2,25%. Men prognoserna skiljer sig mycket åt vilket tyder på osäkerhet – till exempel lämnade Konjunturinstutitet en prognos i december som visade en förväntan på hela fyra räntesänkningar till i år och att styrräntan därför kommer ner till 1,5%.

Det kommer sannolikt bli en utmaning för Riksbanken att hitta en nivå på styrräntan som bedöms vara ”neutral”. En neutralränta, eller normalränta, är den räntenivå som varken bidrar till att bromsa in ekonomin eller som stimulerar den, utan som istället syftar till att låta ekonomin hitta sitt nya normala med en sund tillväxt.

Som alltid finns det dock en hel del osäkerhetsfaktorer. Den mest påtagliga osäkerhetsfaktorerna är vad omvärldens centralbanker väljer att göra. Här är det bland annat en stor utmaning att USA:s ekonomi som visat på motståndskraft vilket gör att deras räntesänkningar med prognoser släpar efter, vilket påverkar Sverige och inte minst kronans värde i förhållande till dollarn. När Trump tillträder som president finns det också risker kopplat till hans löften om bland annat tullar och sänkta inhemska skatter och i vilken grad det kan påverka penningspolitiken.

En annan osäkerhetsfaktor är krigssituationerna vi har i Ukraina och Mellanöstern. Dessa kan ge upphov till betydande utbudsstörningar som kan komma att påverka inflationen.

I början på 2024 när räntesänkningarna påbörjades fanns en oro att värdet på den svenska kronan skulle påverkas negativt (försvagas) av att Riksbanken sänkte räntan först – men till mångas förvåning så hade den första räntesänkningen faktiskt en motsatt effekt. När räntan lämnades oförändrad i juni så försvagades kronan medan kronan stärktes igen vid augustis sänkning, tvärtemot vad ekonomisk teori säger att den bör göra. Jag tror det beror på att en sänkt ränta påverkar efterfrågan på svenska kronor än mer positivt än en högre ränta – särskilt när marknaden vet att lägre räntor är på väg i flera länder.

De sista månaderna har kronan försvagats igen, det återstår att se om fler räntesänkningar lyfter värdet eller om vi verkar hittat ett nytt lågt ”normalt” kronläge…

Tips för den nyfikne!

I samband med varannat räntebesked ger Riksbanken ut dokumentet ”Penningpolitisk rapport”. I den presenteras en prognos för hur räntan kommer förändras framöver. Vill man ha extra koll på hur beslutsfattarna ser på framtiden kan det vara nyttig att spana in det – även om man ska ha med sig att det är just en prognos. Ni hittar den här på Riksbankens sajt.

Annons

Vad påverkar ränteförändringar?

En av de faktorer som främst påverkar Riksbankens beslut om räntehöjningar är inflationen. I det fall inflationen inte håller sig runt inflationsmålet enligt prognos, kan Riksbanken behöva göra styrränteförändringar för att styra inflationen tillbaka runt målet. Så därför kan det vara bra att hålla utkik efter inflationssiffror också, det är en bra indikation för eventuella ränteförändringar, de publiceras av SCB i mitten på varje månad.

Så fungerar styrräntan

Styrräntan (tidigare reporäntan) bestäms av Riksbanken. Riksbanken styr Sveriges penningpolitik och är oberoende av vilket parti som styr Sverige, det ska alltså ej förväxlas med finanspolitik, som beslutas av regeringen.

Sverige är en liten öppen ekonomi i ett världssammanhang. Det innebär att världens centralbanker har stor påverkan på Sverige. Om andra stora centralbanker som Europeiska centralbanken (ECB) eller USA:s centralbank (Fed) gör ändringar i sina räntor är det stor sannolikhet att Sverige tar efter.

För bostadsägare med bolån är styrräntan intressant eftersom den, förenklat, påverkar kostnaden för banker att låna pengar. Det kan i sin tur spilla över på ditt bolån. Men, en höjning av styrräntan betyder inte att din bolåneränta nödvändigtvis ökar med lika mycket som styrräntan höjs. Banker sätter själv räntan och har möjlighet att höja med såväl mer eller mindre än styrräntans förändring. Dock betyder sänkt styrränta med stor sannolikhet att bankerna kommer sänka räntan i någon grad.

/Felicia Schön, Privatekonom

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.