Hur såg svenskarnas aktiesparande ut 2019?

Hur såg svenska folkets aktiesparande ut ifjol? Svaret på den frågan får vi i värdepapperscentralen Euroclears senaste rapport över aktieägandet i Sverige. För tredje året i rad publicerar de en intressant rapport som ger oss mycket matnyttig information kring hur vi faktiskt investerar. Vilka aktier är våra folkaktier och vilka aktier har lockat till köp under året? Låt oss titta närmare på det!

I bilden ovan ser vi hur Stockholmsbörsen utvecklades ifjol (OMXS30). Inklusive återinvesterad utdelning steg börsen +30,72% vilket är en nyttig påminnelse när vi nu ser börsen resa snabbt söderut på grund av coronavirusets framfart över världen.

Fjolårets uppgång kom förvisso som en motreaktion på nedgången under höstfrossan 2018 där börsen tappade -17,9%. Börsen är rörlig materia men perspektiv är bra. Trots en dramatisk uppgång ifjol så gick vi i mål med blott en uppgång på +5,49% över toppnivån från 29 augusti 2018 innan frossan inleddes. Nåväl, låt oss se hur sparandet i Sverige såg ut under perioden.

Hur ser aktieägandet på börsen ut?

Vid utgången av fjolåret fanns det 2,2 miljoner unika aktieägare hos Euroclear Sweden. Under året såg de en tydlig ökning av antalet aktieägare men ser man till hela årtiondet så har antalet aktieägare minskat. Dessvärre tror jag det finns många som inte heller kommit tillbaka till börsen sedan IT-kraschen som brände många. Som bekant brukar man ju säga att bränt barn skyr elden. Av antal unika ägare så utgjorde svenska privatpersoner 85,9% följt av 11,8% utländska ägare och 2,3% svenska juridiska personer.

Småspararna dominerar på börsen men tittar vi på ägandet sett ur marknadsvärde så äger utländska aktieägare motsvarande 40% och svenska juridiska personer 48% vilket lämnar kvar 12% åt småspararna. Det är dock glädjande att sparandet är så pass utbrett och vi gillar ju som bekant börsen i Sverige. Gräsrotsrörelsen är stark.

Totalt ägde 1,9 miljoner privatpersoner svenska aktier vid årsskiftet och har ökat stadigt under året. Euroclear skriver att det privata aktieägandet därmed har ökat för femte året i rad och nu äger nästan var femte privatperson aktier.

Yngre personer fortsätter öka

Jag har varit engagerad i Unga Aktiesparare och Aktiespararna sedan tonåren och vet att aktieintresset tenderar att öka i takt med stigande ålder. Vi är dock i behov av en föryngring, alltså att även yngre generationer hittar till detta allmänbildande och förhoppningsvis lönsamma intresse. Med det sagt behöver vi inte mindre seniorer, de har en enorm erfarenhet och kunskapsbas, men vi behöver säkerställa ett aktieägande över generationer. Därför är det glädjande att se att den positiva trenden fortsätter, det är nämligen så att ålderskategorin 21-30 åringar fortsätter att öka, vilket den tydligt gjort under förra årtiondet.

Utländska aktieägare

Under förra årtiondet minskade det utländska aktieägandet på svenska börsen. Vid ingången av årtiondet ägde utländska aktieägare 33% av aktierna på Stockholmsbörsen. I slutet på förra året var den siffran 26,5%. Tittar vi på marknadsvärdet istället för antal aktier så minskade även det ifjol, på marginalen, medan röstandelen ökade lite grann.

Har vi blivit bättre på riskspridning?

Aktiespararna brukar säga att man bör sikta på att äga 10 – 15 aktier i 5 – 6 olika branscher. Detta för att minimera den bolagsspecifika risken, för även om vi utgår från att vi har stenkoll på bolagen vi äger (vilket är väl optimistiskt antagande) så kan allt hända. En karismatisk företagsledare kan förolyckas eller bolaget kan ju faktiskt råka ut för brott och bedrägerier av olika slag. Nu senast såg vi hur den kinesiska kaffekedjan Luckin Coffee såg sin aktiekurs falla över -80% efter att det uppdagats att några anställda hade mixtrat med bolagets försäljningssiffror. Det tillhör ovanligheten skall sägas, men visar på att riskspridning faktiskt är av godo.

Något som gett mig lite magont till och från senaste åren är den bristfälliga riskspridningen i folkportföljen. Under IT-euforin och efterföljande krasch var det inte ovanligt att man helt enkelt ägde Ericsson eller Telia, alternativt en kombination av de två. Sveriges vanligaste finansiella sambohushåll i aktievärlden. I bilden nedan ser vi att svenskarna hade strax över 3 aktier i portföljen i snitt men att varannan person nöjde sig med en enda aktie i portföljen under 2014, det är så nära skräckfilm man kan komma i börsvärlden. Nu kan det dock faktiskt vara så att dessa sparare har majoriteten av sitt sparande i fonder med naturligt god riskspridning eller investerar dem på något annat sätt. Det säger dock inte någonting om totalen och hur dessa personers ekonomi och sparande är allokerat.

Det till trots är det glädjande att trenden senaste åren är tydlig. Snittsiffran för hur många aktier vi har i portföljen trendar uppåt. Ifjol ägde vi i snitt 4,1 aktier jämfört med 3,9 aktier året innan. I början på decenniet var den siffran 3 stycken. Något som är ännu viktigare är att antalet finansielle singelhushåll minskar, alltså sparare som enbart har en enda aktie i portföljen. Från att ha toppat på en nivå där varannan person ägde en enda aktie så har vi sett en tydlig trend nedåt, ifjol landade den siffran på 43,9%. Det ska jämföras med 49,5% vid ingången av förra årtiondet, små små steg framåt med andra ord.

Folkaktierna

Så vilka är då de svenska folkaktierna? Telia har flest aktieägare och ”firar” 20 år på börsen 13 juni i år men det har inte riktigt varit någon lönsam historia, inte ens om vi räknar med återinvesterad utdelning. I skrivande stund har den gett en totalavkastning på +8% senaste 20 åren och sänkte nyligen utdelningen på grund av minskade intäkter från annonsverksamhet och uppskjutna sportevenemang som tynger bolagets ”TV & Media” enhet.

Telia är dock inte folkaktien nr 1 längre – bolaget har förvisso flest antal aktieägare om än de minskade under fjolåret men Ericsson har faktiskt flest svenska privatpersoner som ägare. Tittar vi på de aktier som har flest svenska privatpersoner som äger, vilket torde vara det mest relevanta för epitetet folkaktierna, så är faktiskt Ericsson etta, följt av Swedbank på andra plats. Inte förrän bronsplats hittar vi Telia. Samtliga bolag som kvalar in i folkaktieportföljen tillhör OMXS30, alltså indexet med de 30 mest omsatta aktierna och som värdemässigt utgör ungefär 60% av Stockholmsbörsen.

 

Bolagen som fick flest nya ägare ifjol

Vilka aktier fick då flest nya ägare under fjolåret? Backar vi bak till 2018 så var det MTG, Investor och Kinnevik som fick flest nya ägare, en investmentbolagstrio eftersom MTG delades ut till aktieägarna i Kinnevik. Ifjol var det återigen ett investmentbolag i toppen. Latour kom in på börsen 1985 och har sedan dess fram till årsskiftet ifjol, gett sina aktieägare en totalavkastning på 160 016% eller 24,2% om året. Det innebär att 10 000 kronor investerat växt till 15,8 miljoner kronor, oaktat skatt och kostnader för att återinvestera utdelningen. Det är naturligtvis ingen garanti för framtiden men visar onekligen charmen med långsiktighet på börsen, speciellt om en eller några aktier går extra bra.

På andra plats hittar vi Swedbank som såg antalet aktieägare öka dramatiskt hos oss allt sedan Uppdrag Gransknings program som sändes 19 februari ifjol. Den kvalar in på andraplats bland samtliga aktieägare i Sverige. På tredje plats hittar vi Swedish Match och även i coronatider så verkar snuset inte vara något man tummar på. Aktien har gett en totalavkastning på +20,35% i år samtidigt som börsen backat -18,45%. Swedish Match är också den aktien i OMXS30 som presterat allra bäst senaste 5 åren. Totalavkastningen uppgår till +195% eller +24,2% om året.

 

Favoritbolagen bland kvinnor och män

Av bolagen med flest manliga ägare så återfinns 30% av dem på Stockholmsbörsens storbolagslista Large Cap. Bland kvinnorna återfinns 75% av bolagen på Large Cap, det är en betydande skillnad och säger något om riskaptit. Av Stockholmsbörsens totalt 386 aktier i skrivande stund återfinns 135 av dem på Large Cap och deras marknadsvärde utgör 91% av hela börsens totala värde.

 

Vill du läsa hela rapporten från Euroclear så hittar du den här. Det är intressant läsning så rekommenderar det!

 

Kommentera gärna om du känner igen dig eller vill dela med dig av hur du sparar på börsen!

Avkastning på dig,
Nicklas

 

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter fraån Avanza. 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer