Hur ofta ska du rebalansera för att optimera risk och avkastning?

Nu lanserar vi den efterlängtade möjligheten att kunna rebalansera din fondportfölj. Vad är då rebalansering, hur ofta ska man göra det och varför är det viktigt?

Varför ska man rebalansera portföljen?

En portfölj med olika vikter bland innehaven eller en portfölj som kombinerar aktie- och ränteexponering kommer inte förbli optimal över tid. Som ett enkelt exempel kan vi tänka oss en fondportfölj som består av 50 % aktieexponering och 50 % ränteexponering. Över tid kommer dessa vikter ändras, om börsen gått starkt under en period kanske du hamnar på 65 % aktieexponering och 35 % ränteexponering, som inte längre passar din riskaptit och investeringsfilosofi. Om du inte rebalanserar om din aktievikt kommer din aktieexponering vara som störst precis innan en eventuell större börsnedgång vilket innebär att du kommer att ha en längre återhämtningstid. Att då minska aktievikten och öka räntevikten för att återgå till de ursprungliga 50/50-vikterna kallas för att rebalansera din portfölj.

Annons

Högre avkastning till lägre risk med rebalansering

Det finns gott om efterforskning och litteratur på området som visar på varför det är viktigt att rebalansera för att bibehålla din tänkta risknivå och investeringsstrategi, samt för att sänka risken i din portfölj och öka avkastningen. I två analyser, en av David Swensen, CIO vid Yale University (2005) och en av Burt Malkiel och Charley Ellis (2013), tittade man på två olika 10-årsperioder och kom fram till liknande slutsatser; att portföljer som löpande rebalanserats i genomsnitt avkastat 0,4 % mer per år till en lägre risk.

Hur ofta ska man rebalansera? Två strategier

Tröskelbaserad rebalansering innebär att man vid förutbestämda avvikelser av vikterna i portföljen ombalanserar tillbaka till den initiala fördelningen. Här kan man ha olika regler för hur stora avvikelser man tillåter innan man rebalanserar, ett populärt alternativ är 5/25-strategin vilket innebär att balansera om när någon av tillgångarna i din portfölj avviker med det minst 25 % av dess totala allokering eller 5 % av initiala vikten.

Så för en tillgång som har en allokering på 40 % skulle du balansera om hela din portfölj om den tillgången någonsin når 35 % eller 45 % – det är +/- 5 % nominellt. För en tillgång med en mindre allokering som 10 %, skulle du balansera om när den når 7,5 % eller 12,5 % – det är +/- 25 % proportionellt.

Kalenderbaserad rebalansering innebär att man vid tidsbestämda intervall balanserar om portföljen, exempelvis kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis. Det finns ingen gyllene regel för vilken strategi eller tidsintervall som är bäst när det gäller ombalansering, det beror på hur portföljen är fördelad, men återkommande kommer man fram till att det är fördelaktigt att kontinuerligt rebalansera sin portfölj oavsett intervall eller strategi. Vanguard publicerade i slutet på 2022 en analys där man tittar på en portfölj med 60 % aktier och 40 % räntor, där man visar på att årlig rebalansering är mest optimalt.

I denna analys har man även tagit transaktionskostnader i beaktande, har man en aktieportfölj är det viktigt att väga in inverkan på hur ofta man ska rebalansera men eftersom man inte betalar något courtage vid fondhandel spelar det mindre roll i vårt verktyg.

Vilken strategi ska jag välja?

En tröskelbaserad strategi kräver mer övervakning och handpåläggning av dig som kund medan ett kalenderbaserat tillvägagångssätt är enklare och mindre tidskrävande att hantera. Om man följer slutsatserna i Vangards analys och rebalanserar sin portfölj årligen kan du med ett par enkla knapptryck per år bibehålla din tänkta risk och fördelning och samtidigt förhoppningsvis både sänka risken och öka avkastningen i din portfölj!

/William, Kundansvarig Private Banking

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och ska inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.