Efter ränteturbulensen: Vad väntar nu?

För ett och ett halvt år sedan lanserade vi två räntefonder med Avanza för att hjälpa sparare att hitta avkastning och stabilitet i en marknad som för de flesta privatsparare varit något dunkel. Fonderna lanserades efter att en period med extremt låga räntor bytts till en höginflationsperiod med kraftiga rörelser både i räntemarknaden och den mer välbekanta aktiemarknaden. Vi på Captor som förvaltar fonderna tycker det är dags för en uppdatering av marknadsläget för dessa två fonder och tänker att vi börjar med en genomgång av ränte- och kreditmarknadernas utveckling under denna period.

Räntemarknaden 

Efter femton år av väldigt låga räntor var världen oförberedd för den inflationschock som kom i efterdyningarna av de massiva covid-stimulanserna i slutet av pandemin. Kraftiga räntehöjningar och inverterade räntekurvor har präglat västvärldens marknader sedan dess, men i Europa börjar vi nu sakta få en mer normaliserad räntemarknad. Med en normaliserad räntemarknad menar vi en marknad där realräntor är positiva och där det finns en tydlig riskpremie i räntekurvan. Att låna ut pengar ska vara förknippat med en real avkastning, annars är, som det ofta talades om under den extrema lågränteperioden, inte räntor ett alternativ för investering.

Sedan ett drygt år tillbaka har den breda KPI-siffran legat under 2% i årstakt, vilket skulle ge en positiv realränta i kortänden även efter Riksbankens räntesänkningar ner till nuvarande 2%. Den senaste inflationssiffran för juni 0,7%, upp från 0,2% i maj. Tittar vi på Riksbankens mått KPIF, inflation med fastränta, så är bilden framåt inte lika tydlig för lägre inflation och lägre räntor. Den senaste siffran låg på 2,8% och årstakten har legat mellan Riksbankens mål på 2% och dryga 3% de senaste ett och ett halvt åren. Vi bedömer att Riksbanken utifrån detta mått hade kunnat låta styrräntan ligga kvar på 2,25% eller till och med 2,5%, men att de genom kommunikation om stöd för att stärka konjunkturen lite redan bundit sig vid räntesänkningsmasten.

Annons

Riksbanken styr kortänden av räntekurvan med sin styrränta, medan konjunkturutsikter och riskpremier normalt styr långänden av räntekurvan. Under Riksbankens experimenterande med Quantitative Easing, dvs Riksbankens köp av längre obligationer, hölls även långänden av kurvan artificiellt låg. När Riksbanken inte längre agerar så aktivt i marknaden har lutningen kommit tillbaka och tioårsräntan är numera ca 0,7% högre än tvåårsräntan. Skillnaden mellan tio- och tvåårsräntorna är en indikation på marknadens framtidstro.

Vi ser nu en politisk enighet i Sverige och Europa om att lånefinansiera satsningar på försvar, infrastruktur och energi. Dessa satsningar kommer om de blir av att ge ett ökat utbud av längre obligationer. Det bör hålla längre räntor fortsatt höga. Historiskt har två-tio-ränteskillnaden varit högre än den är idag, men vi har historiskt mycket kapital som ska investeras i form av fonderade pensionspengar, nationella fonder och privat kapital vilket bör hålla längre riskpremier något lägre framåtblickande.

Kreditmarknaden

Bolagens finansieringskostnad, den så kallade kreditspreaden, har stabiliserats under de senaste åren när effekterna av de högre räntorna blivit mer tydliga. Bolag med för stor skuldsättning har omstrukturerat som SBB, eller gjort selektiv konkurs, som SAS och Intrum. Marknaden i stort har kunnat skicka sina högre kostnader både för råmaterial och finansiering vidare och vant sig vid det nya normala. Fastighetssektorn brottas fortfarande med stigande vakanser, nybyggandet har legat på is ett antal år, men fastighetsbolagen verkar ändå ha ridit ut den värsta krisen. Globala kreditmarknaden har med sina betydligt längre räntebindningstider klarat sig relativt oskadd genom de senaste årens turbulens. Nu, med prat om ökade investeringar inom både försvar och industri ser många bolag framtiden an med tillförsikt. Kreditspreadar har tillfälligt påverkats av konflikter i världen, men de har återhämtat sig snabbt till en normalnivå.

Avanzas räntefonder

Så, om vi nu har lagt ut en bild av ränte- och kreditmarknader som kommer vara i närheten av där de är idag, hur kommer det påverka avkastningen för ränteplaceringar framöver? Den som investerade i Avanzas räntefonder från start har fått en avkastning på ca 5,7% för Avanza Ränta Kort respektive 12,2% för Avanza Ränta Global.

Stabilitet och trygghet i Avanza Ränta Kort

Avanza ränta kort har sedan sin start i december 2023 levererat trygg, transparent och värdebevarande förvaltning till en väldigt låg avgift. De 5,7% i totalavkastning motsvarar en årlig räntabilitet på 3,6%. Fondens exponering mot korta AAA-ratade obligationer gör den till en solid parkeringsplats för kapital. Nu i en värld där Riksbanken återigen sänkt räntan kommer den framtida avkastningen bli lägre, men fonden behåller sin plats som den självklara likviditetsbuffertplaceringen i en långsiktig förvaltning. Fondens framtida avkastning påverkas på grund av den korta räntebindningstiden omedelbart av Riksbankens styrränta medan men marknadsrörelserna är väldigt små. Fonden har under sin livstid visat varför den har en plats i en portfölj som en stabil placering när marknaden skakar oavsett om det är av politiska eller ekonomiska skäl.

Långsiktig ränteplacering i Avanza Ränta Global

Med sin mix av Investment Grade och High Yield-obligationer har Avanza Ränta Global avkastat 12% sedan fonden lanserades. Det motsvarar en årlig räntabilitet på 7,2% vilket är väl i linje med aktiemarknadens avkastning under perioden.

Den underliggande bolagsrisken i fonden är också de stora internationella företagen som ingår i välkända aktieindex. Dessa bolag är normalt inte jättehögt belånade, men stora bolag har skuldboksstorlekar i relation till sin storlek i aktieindex, så likviditeten i den globala kreditmarknaden är mycket god. Investeringscykeln är dessutom kortare i räntemarknaden än i aktiemarknaden, vilket innebär att avkastningen är mer förutsägbar, så länge bolagen klarar av att betala sina skulder har den framtida avkastningen levererats. Avanza Ränta Global är också optimerad för svenska sparare och undviker med sin bas i svenska kronor det avkastningstapp som valutasäkring kan ge. Fondens avkastning framåtblickande beror på kreditspreadar, räntenivåer och riskpremier i räntekurvan. Relationen mellan det förväntade bidraget från var och en av dessa har så klart påverkats av det nya marknadsläget.

Med sin uppbyggnad kan fonden till god likviditet leverera avkastning utan risk för inlåsning. Fondens konstruktion är optimerad för svenska sparare som kan ha svårt att hitta bra effektiva företagsobligationsplaceringar.

// Daniel Karlgren, Fondförvaltare, Avanza Ränta Global och Avanza Ränta Kort.

Tänk på att investeringar i fonder innebär en risk att du inte får tillbaka pengarna du satte in. Avanza Ränta Global är en matarfond som investerar minst 85% (och i praktiken 100%) av sina tillgångar i mottagarfonden Captor Global Fixed Income. För legala dokument, se avanza.se. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.