Fond eller ETF: vad kostar samma marknadsexponering?

Med ETF:er och fonder kan du ofta få tillgång till liknande marknader – men kostnaden för att äga dem kan skilja sig åt. När blir den ena lösningen billigare än den andra? Här jämför Patrick Maxh, kundansvarig på Avanza Private Banking, en vanlig USA-fond med en ETF med liknande exponering och hur kostnaden för en engångsplacering utvecklas över tid.

ETF:ens historia

ETF:er är äldre än många tror. År 1990 noterades Toronto 35 Index Participation Units, ofta kallade TIPs, på Toronto Stock Exchange. TIPs brukar räknas som världens första fungerande ETF och följde ett index som omfattade 35 av de största och mest omsatta bolagen på Toronto-börsen. Tanken var att kombinera fondens breda riskspridning med aktiens flexibilitet: investeraren kunde köpa en hel indexkorg genom ett enda värdepapper och samtidigt handla det löpande under börsdagen.

Tre år senare tog ETF:erna steget över till USA. I januari 1993 lanserades SPDR S&P 500 ETF Trust, mer känd som SPY, av State Street Global Advisors och American Stock Exchange. Den blev USA:s första ETF och växte bland annat fram ur erfarenheterna från börskraschen 1987 och behovet av att snabbt kunna handla en bred marknadsexponering.

I Europa dröjde det till år 2000 innan ETF:er fick lokala noteringar. I oktober samma år lanserade OM-gruppens dotterbolag XACT Fonder XACTOMX, som noterades på Stockholmsbörsen och blev den första ETF:en i Sverige och Norden. Fonden följde ett index med börsens 30 mest omsatta aktier. Runt 2020 och 2021 ökade uppmärksamheten dock rejält i takt med att ETF-marknaden växte internationellt och fler investerare upptäckte kombinationen av bred riskspridning och handel i realtid. I Sverige blev det dock snarare ett uppmärksamhetslyft än ett brett genombrott.

Även om ETF:er länge var en nisch bland svenska sparare har intresset ökat under senare år. Historien visar samtidigt varför ETF:er fick sin särprägel: bred marknadsexponering kombinerad med möjligheten att handla under börsdagen. Men för spararen uppstår en praktisk följdfråga: vad kostar den här flexibiliteten jämfört med en vanlig fond? För att undersöka det jämför vi nu två produkter med likartad exponering mot den amerikanska aktiemarknaden.

Två produkter med liknande exponering

För att jämförelsen ska bli så rättvis som möjligt har vi valt en vanlig fond och en ETF med liknande inriktning. Båda ger bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden och har MSCI USA som utgångspunkt.

För att valet inte ska uppfattas som en rekommendation av någon särskild Avanza-produkt har vi valt två externa produkter. Jämförelsen är endast illustrativ och ska inte ses som investeringsråd eller marknadsföring av den ena produkten framför den andra.

Produkt	Inriktning	ISIN
Nordea USA Passiv A tillväxt SEK	Passivt förvaltad fond med USA-exponering mot MSCI USA	FI4000582507
iShares MSCI USA UCITS ETF USD (Acc)	Ackumulerande ETF med stora och medelstora amerikanska bolag	IE00B52SFT06

Nordea-fonden är passivt förvaltad och investerar huvudsakligen i amerikanska bolag som ingår i MSCI USA-indexet. Även ETF-alternativet följer samma index. Båda produkterna är ackumulerande: för Nordea-fonden framgår det av beteckningen ”tillväxt”, medan ETF:ens ”Acc” står för accumulating. Det innebär att utdelningarna från de underliggande bolagen återinvesteras i respektive fond i stället för att betalas ut till spararen.

Exponeringen är alltså mycket likartad men inte helt identisk. Nordea-fonden följer exempelvis fondbolagets policy för ansvarsfulla investeringar, vilket kan innebära att vissa bolag exkluderas. Därför kan utvecklingen skilja sig något mellan alternativen.

Vilka kostnader ingår?

För att kunna jämföra den totala kostnaden behöver vi ta hänsyn till mer än den årliga avgiften.

Kostnad	Vad innebär den
Årlig avgift	Den löpande kostnaden som dras ur fondens eller ETF:ens värde.
Courtage	Kostnaden för att köpa eller sälja ETF:en på börsen.
Spread	Skillnaden mellan köp- och säljkurs i orderboken.
Valutaväxling	En kostnad som kan uppstå när ETF:en handlas i en annan valuta än svenska kronor.

Den vanliga fonden kan köpas och säljas utan separat courtage. Vid handel i ETF:n kan däremot flera kostnader uppstå samtidigt.

Annons

Exempel: en engångsplacering på 100 000 kr

Vi utgår från att hela beloppet investeras vid ett och samma tillfälle. För att göra jämförelsen tydlig använder vi följande antaganden:

Nordea USA Passiv A: årlig avgift 0,21%.
iShares MSCI USA UCITS ETF: årlig avgift 0,03%.
Courtageklass PB: rörligt courtage på 0,055%.
Valutaväxling: 0,25% per riktning.
Antagen spread i ETF:n: 0,07%. Vi räknar med halva spreaden vid köpet.
Fondhandeln: inget separat courtage.
Vi bortser från framtida avkastning, skatter och förändringar i valutakurs.

Kostnaden vid köpet

Kostnad	Vanlig fond	ETF
Courtage	0 kr	55 kr
Valutaväxling	0 kr	250 kr
Antagen kostnad för spread	0 kr	35 kr
Totala initiala kostnader	0 kr	340 kr
Årlig avgift på 100 000 kr	210 kr	30 kr

ETF:n har alltså en lägre årlig avgift. Skillnaden är 0,18 procentenheter, vilket motsvarar ungefär 180 kr per år på ett kapital på 100 000 kr.

Samtidigt kostar ETF-köpet cirka 340 kr mer från början. Om vi bortser från framtida avkastning tar det därför ungefär 1,9 år innan den lägre årliga avgiften har kompenserat för de initiala kostnaderna.

Det innebär att den vanliga fonden kan vara billigare vid en kortare spartid, medan ETF:n kan bli mer kostnadseffektiv om placeringen behålls under en längre period.

Vad händer när innehavet säljs?

Kostnadsbilden förändras om investeringen senare ska säljas. För ETF:n tillkommer då normalt courtage, valutaväxling och spread även på vägen ut.

Om ETF-innehavet fortfarande är värt 100 000 kr vid försäljningen (vi gör det enkelt för oss) blir kostnaden i vårt exempel ytterligare cirka 340 kr. Den totala kostnaden för köp och försäljning blir då ungefär 680 kr.

Med samma antaganden tar det cirka 3,8 år innan ETF:ens lägre årliga avgift har kompenserat för kostnaderna vid både köp och försäljning. Beräkningen bortser från framtida avkastning samt förändringar i valutakurs och spread.

Den faktiska kostnaden kan därför bli både högre och lägre beroende på investeringsbelopp, aktuell courtageklass, handelsplats, valutakurs och spread när affären genomförs.

Samma exponering men olika kostnader

Det finns inget generellt svar på om en fond eller en ETF alltid är billigast. I vårt förenklade exempel tar det cirka 1,9 år innan ETF:ens lägre årliga avgift har kompenserat för kostnaderna vid köpet. Om vi även räknar med motsvarande kostnader vid en framtida försäljning förlängs tiden till cirka 3,8 år.

Brytpunkterna gäller endast utifrån våra antaganden men illustrerar hur spartiden kan påverka vilket alternativ som blir mest kostnadseffektivt. Den vanliga fonden kan vara billigare vid en kortare spartid, medan ETF:ens lägre årliga avgift kan få större betydelse ju längre placeringen behålls.

Kort sagt: jämför hela resan från köp och löpande avgift till en framtida försäljning. En låg årsavgift blir en fördel först när investeringen behålls tillräckligt länge för att väga upp övriga kostnader.

Avgifter, courtage, valutakurser och andra villkor kan förändras över tid. Kontrollera därför alltid aktuell information innan du fattar ett investeringsbeslut.

/ Patrick Maxh, kundansvarig på Avanza Private Banking

Avser ETF:er som följer UCITS regelverk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och ska inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Källor:

[1] TMX Group, Toronto Stock Exchange Celebrates 35 Years of ETF Innovation: https://www.tmx.com/en/newsroom/press-releases?id=1270&month=3&year=2025

[2] State Street Global Advisors, State Street SPDR S&P 500 ETF Trust: https://www.ssga.com/us/en/institutional/etfs/state-street-spdr-sp-500-etf-trust-spy

[3] Nasdaq, Nasdaq Stockholm: 160+ Years of Market Innovation: https://www.nasdaq.com/products/european-markets/stockholm

[4] Nasdaq, How Nasdaq Helped Shape 25 Years of ETF Innovation in Europe: https://www.nasdaq.com/newsroom/how-nasdaq-helped-shape-25-years-etf-innovation-europe

[5] XACT, Om XACT: https://www.xact.se/sv/About

[6] OM Gruppen, OM introducerar Sveriges första börshandlade fond – XACTOMX – den 30 oktober: https://news.cision.com/se/om-gruppen/r/om-introducerar-sveriges-forsta-borshandlade-fond—xactomx—den-30-oktober%2Ce30142

[7] MSCI, MSCI USA Index: https://www.msci.com/indexes/index/984000/msci-usa-index

[8] iShares, iShares MSCI USA UCITS ETF: https://www.ishares.com/uk/individual/en/products/253740/ishares-msci-usa-b-ucits-etf