Obligationernas roll i portföljen

Obligationer kan fylla en viktig roll i en sparportfölj. De kan dämpa svängningar på aktiemarknaden och ge en mer stabil och förutsägbar avkastning. Hur du väljer att spara med räntor bör anpassas efter både din sparhorisont och riskvilja. Rätt använda kan obligationer bidra till ett långsiktigt och balanserat sparande, skriver Peter Bergman, förvaltare av Avanza Ränta Global.

Obligationer som stötdämpare

En av de viktigaste rollerna för obligationer är att fungera som stötdämpare i en portfölj. Historiskt har räntor ofta fallit när aktiemarknaden gått in i svåra perioder, vilket har gynnat obligationer.

Anta att du har en portfölj värd 1 miljon kronor, där 60 procent är placerat i aktier och 40 procent i obligationer. Om aktierna faller med 20 procent förlorar du 120 000 kronor. Om räntorna samtidigt faller och obligationerna stiger med 10 procent bidrar räntedelen med cirka 40 000 kronor. Portföljens totala värdeminskning blir då 80 000 kronor i stället för 120 000 kronor. Den här effekten är betydligt starkare för obligationer med längre löptid.

Obligationer som alternativ till aktier

En annan roll för obligationer är att erbjuda en avkastning som liknar den från aktier men till en mycket lägre volatilitet. Som vi också såg i inlägget om kreditrating så kan ett High Yield bolag ofta betala 4-5% i kreditspread + ränta på 4% = totalt 8-9% om året i kupong.

Det här är ett alternativ till en aktieplacering där du som sparare vet din avkastning så länge som du tror bolaget kommer att betala sina lån. Historiskt sett så har High-Yield hållit en risknivå på ca 50% av börsen mätt som volatilitet och med god avkastning. Långsiktiga studier visar att High Yield avkastar omkring 70-80% av börsens avkastning över tid.

Kort och lång ränta: samma andel, helt olika resultat

Två portföljer kan ha exakt samma andel räntor men beter sig helt olika.

Om 40 procent av portföljen är placerad i korta obligationer med två års duration och räntan faller med 1 procent, stiger räntedelen med cirka 2 procent. Det innebär att hela portföljen ökar med ungefär 0,8 procent.

Om samma 40 procent av portföljen istället är placerad i långa obligationer med 20 års duration stiger räntedelen med cirka 20 procent. Då ökar hela portföljen med omkring 8 procent. Skillnaden är stor trots att ränteandelen är densamma.

20 års duration existerar i princip inte i SEK, men resonemanget gäller för alla löptider. Ju längre löptid på obligationen desto större värdeförändring beroende på ränterörelse.

Om du som sparare har en lång sparhorisont så är en obligationsfond med lång duration att föredra. Över tid kan du hoppas på högre avkastning och du reducerar en del av de risker vi nämnt, som tex återinvesteringsrisken. Sparar du istället kortsiktigt så bör även durationen i fonden vara kortare.

Global spridning och valutarisk

På samma sätt som på aktiemarknaden kan global spridning minska risken även i räntedelen. Globala företagsobligationsfonder investerar i många länder och branscher, vilket ger bättre riskspridning, effektivare förvaltning och bättre likviditet. Samma argument som för aktier – bred global diversifiering är att föredra.

Nackdelen är valutarisk. För att ta bort den används valutasäkring. Valutasäkringen kan innebära en kostnad men säkrar värdet på utländska obligationer. Kostnaden för valutasäkring varierar beroende på räntenivå i utlandet (USD) och i SEK.

Om en amerikansk företagsobligation ger 4 procent i ränta och kostnaden för att säkra valutan är 1,6 procent återstår bara cirka 2,4 procent i faktisk avkastning.

Hur bör man tänka som långsiktig sparare?

För långsiktigt sparande, är det ofta klokt att matcha löptiden på räntesparandet med den tid då pengarna ska användas. Det kan kännas oväntat, men i sådana fall kan långa obligationer innebära lägre risk än korta, eftersom man minskar risken att behöva återinvestera till sämre räntor i framtiden.

Som vi diskuterade så tenderar långa obligationer att gå bra när börserna faller och i synnerhet när börserna går riktigt dåligt och centralbankerna sänker räntorna i syfte att få igång ekonomin.

Över lång tid, och vi ser på data från USA över 30, år så kan vi se att statsobligationer avkastat omkring 4%, Investment Grade Obligationer 5% och High Yield ca 6.3% per år. Börsen under samma period ligger på 8,2%

Räntedelen ska därför inte ses enbart som ett alternativ till sparkonto. Rätt sammansatt kan den bidra med både stabilitet, högre totalavkastning och skydd när marknaden är orolig.

Läs mer om hur obligationer fungerar och vilka risker som är viktiga att känna till.

// Peter Bergman, förvaltare av Avanza Ränta Global 

Tänk på att investeringar i fonder innebär en risk att du inte får tillbaka pengarna du satte in. Avanza Ränta Global är en matarfond som investerar minst 85% (och i praktiken 100%) av sina tillgångar i mottagarfonden Captor Global Fixed Income. För legala dokument, se avanza.se. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.