Så gör du vardagsekonomin enkel och strukturerad

Tidigare i år skrev jag ett blogginlägg om hur jag la upp min budget, och jag tänkte fortsätta på det spåret för att ge tips på hur man kan strukturera upp sin vardagsekonomi så smidigt som möjligt. Det skönaste är ju när allting bara flyter på, eller hur?

Observera att jag inte utgår från min egen lön i detta inlägg samt använder fiktiva siffror rakt igenom.

Utgångspunkt i budgeten

Eftersom de här tipsen har utgångspunkt i mitt andra blogginlägg kör jag en snabb recap. Varje månad delar jag upp alla mina utgifter i fasta kostnader (som är samma varje månad) och sedan rörliga utgifter (som varierar).

De fasta kostnaderna jag har är:
– Bostad
– Mat
– SL-kort
– CSN återbetalning
– Naglar
– Frisör
– Telefon
– Välgörenhet
– Sparande

Fem konton och stående överföringar ger struktur

Jag har delat upp min vardagsekonomi i fem olika konton:

Allmänt konto – Baskonto som jag utgår från, där min lön hamnar
Kortkonto – Här har jag mina disponibla pengar som jag kommer åt via kortet
Boendekonto – Detta använder jag för att förvara pengar som är relaterade till mitt boende på
Fasta kostnader – Här hamnar pengar som ska täcka t.ex SL-kort, naglar, frisören etc.
Matkonto – Well, it’s all about food here

På det allmänna kontot sätts min lön in varje månad. Och det är också från det här kontot som jag satt upp de stående/automatiska överföringarna.

De ser ut såhär:

Boende = 8000 kr till Boendekontot
Dessa pengar räcker till månadsavgift, ränta, amortering, försäkring, andra räkningar och dessutom ett sparande enbart för framtida räntehöjningar. Jag känner att jag behöver ta höjd för att räntorna kommer öka i framtiden, så jag inte sitter där och behöver äta nudlar och må dåligt (även om nudlarna kanske är goda).

Mat = 1500 kr till Matkontot
Jag har ett singelhushåll, det är bara jag och mitt ego som huserar i min lägenhet, och många av er kommer säkert ha betydligt större summor här. Men regeln jag sätter är att dessa pengar ska gå till storhandling och matplanering – och det ska prioriteras. Kaffe ute på stan och restaurangmiddagar tas från mitt Kortkonto, och ingår alltså inte i denna summa.

SL-kort = 860 kr till Fasta kostnader
Denna är ju ganska given. Det kostar vad det kostar.

Naglar = 500 kr till Fasta kostnader
Jag gör mina naglar varje månad och det blir samma summa varje gång, så det är inget mer avancerat här.

Frisör = 400 kr till Fasta kostnader
Jag går till frisören ungefär var fjärde månad, men jag lägger undan ca en fjärdedel av den summan varje månad för att slippa en stor utgift jag väl ska bli fin i håret.

Har autogiron på resten

Jag har även ett antal autogiron som går externt och tas direkt från mitt Allmänna konto. Det är t.ex. sparande (som hamnar på en annan bank. Och med ”annan” menar jag Avanza 😉 ), CSN-återbetalning, telefonkostnader och välgörenhet. Alla finns självklart däremot redan med i budgeten så jag har räknat bort dessa från de pengarna jag får spendera.

Rörliga utgifter hamnar på sparkontot

Som jag nämnde i det andra blogginlägget så planerar jag mitt år och mina rörliga utgifter i förväg så gott det går. Om jag vet att jag ska ha sommarsemester så lägger jag undan för det redan i mars, april och maj. Dessa överföringar gör jag manuellt varje månad. Dels för den psykologiska effekten, så att jag känner att jag sparar, men dels för att det blir för meckigt att sätta upp automatiska regler för dessa. Jag vill ju att det ska bli enklare, inte krångligare.

När jag lägger undan för kommande rörliga utgifter så lägger jag pengarna tillfälligt på ett sparkonto i en annan bank. Inte för att det kommer ge så mycket ränta med dagens räntenivåer, utan för att skilja det från de pengarna jag faktiskt får spendera. Men säg att jag t.ex. tänkte semestra för 6 000 i sommar, då för jag över 2000 kr i mars, 2000 kr i april och 2000 kr i maj till sparkontot. Och sen får de ligga där tills jag ska använda dem under sommaren.

De pengar jag inte ser känns inte

Eftersom jag överför en stor del av min lön till andra konton så ”kan” jag inte spendera dem. För att kunna spendera dem krävs det att jag loggar in på min bankapp och gör en överföring till mitt kortkonto, och det är en ganska stor (medveten) tröskel. Att jag gör dessa överföringar har dessutom visat sig ha en väldigt positiv psykologisk effekt, för när jag gör av med pengar som t.ex. ligger på Fasta kostnader-kontot eller Matkontot känner jag aldrig att jag ”spenderar pengar” (som många kan få ångest av, including myself osv) eftersom har jag planerat för dessa utgifter i förväg.

Börja smått, men planering är nyckeln

Jag har utarbetat mitt system under ett par år, så för mig känns det superenkelt och givet. Men om du precis ska börja strukturera upp din ekonomi hade jag börjat med att göra en budget och sedan sätta upp automatiska överföringar till olika konton. På så sätt får du koll på hur mycket du har att spendera genom att du tar bort dina fasta kostnader och liknande ur ekvationen.

Lycka till!

/Hanna Zetterberg, Strukturälskare och digital marknadsförare på Avanza

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.