Fondsparande 101 – så sparar jag i fonder

Av Avanza

22 jan 18

Share

Hur vet man vad man ska välja i en djungel av fonder? När jag startade mitt första fondsparande för några år sedan blev jag chockad av hur stort utbudet var. Fantastiskt, men vad väljer man? Jag började med några fonder från de bolag jag kände till. Eftersom jag jobbar på Avanza (och tidigare jobbat på ett större pensionsbolag som förvaltar egna fonder) var jag smått färgad av detta och mitt val landade på några av fonderna de erbjöd. Jag känner personerna som förvaltar fonderna, gillar bolagens värderingar och tycker de är grymma generellt. På Avanza finns det över 1200 fonder och för mig var det en trygg start att gå på varumärken jag kände igen.

Aktiv vs passiv förvaltning

Fondsparandet jag satte igång bestod helt av indexfonder. Sådana fonder följer, som namnet antyder, ett index. Här har personen bakom fonden egentligen ingen nämnvärd påverkan eftersom fondens uppgift är att följa indexet. Jag köpte en globalfond men ville även ha exponering mot Asien, USA och tillväxtmarknader och valde därför indexfonder som investerade i detta. Viktigast när man valt vilka index man vill följa är att kika på avgifterna. Skillnaden mot en aktivt förvaltad fond (som ofta är dyrare) är att grundtanken, om fonden lyckas, är att hålla sig så nära indexet som möjligt. Förvaltaren tar alltså inga egna ”bets” och väljer inte aktier efter vilka man tror kan flyga.

Efter att ha jobbat med fonder ett tag och även haft förmånen att träffa majoriteten av Avanzas fondbolag utökade jag min portfölj när jag fick fler favoriter. Jag insåg att det fanns riktigt duktiga förvaltare som med sin enorma kunskap om vissa geografiska regioner eller branscher brann för sin fond och försökte skapa avkastning genom att välja de bolag han eller hon trodde på själv. Detta är alltså aktiv förvaltning och motsatsen till indexfonder, förvaltaren baserar i dessa fall ofta sina investeringsbeslut på riktigt gedigen research och besök hos företagen i fråga. Här har jag valt några fonder där jag verkligen har förtroende för fondförvaltaren i fråga som med sin egen modell och strategi förhoppningsvis lyckas skapa avkastning som är bättre än indexet de jämför sig emot. Här är jag villig att betala en högre avgift eftersom jag självklart vill att förvaltaren för exempelvis min Asienfond ska resa runt i området och besöka bolagen i fråga, för att verkligen få en god insyn i vilka som är värda att investera i.

Kort sagt:

  • För index går jag på vilka marknader/branscher jag vill ha exponering mot och siktar på låga avgifter
  • Vid aktiv förvaltning väljer jag bolag/ förvaltare jag tror på och är beredd på att avgiften kan vara högre än en indexfond

Avgifter, vad betyder allt och vilka är viktiga att titta på?

Det här är SÅ viktigt! Long story short var finansbranschen med om kanske den största ändringen på flera år när vi vid årsskiftet implementerade regelverket Mifid2. Innebär en hel del förändringar men det absolut viktigaste, och bästa, är att det nu råder en total transparens i vad finansiella produkter kostar. In i minsta detalj. Detta innebär bland annat att många tagit fram en helt ny uppställning för att visa vad fonder kostar. Vi på Avanza har valt att visa en total avgift för fonden som är baserad på: fondens löpande avgift (fast förvaltningsavgift plus ”adminkostnader”), eventuella transaktionskostnader (courtage när förvaltaren köper och säljer aktier i fonden) och övriga avgifter (framförallt rörlig avgift om fonden tar ut en sådan). Alla dessa siffror är estimat från fondbolagen som oftast är baserade på vad de tagit ut i avgifter historiskt.

Några viktiga take aways för denna nya kostnadsredovisning;

  • Kan vara illavarslande om en indexfond skiljer sig mycket åt i avgift om man tittar på den klassiska fasta förvaltningsavgiften mot den nya totalavgiften. Indexfonder tar sällan ut rörliga avgifter, det som kan dra iväg en smula är courtageavgifter (särskilt om fonden baseras på ett utländskt index) vilket alltså höjer den delen som heter transaktionskostnader.
  • Fonder med rörlig avgift (vanligt bland hedgefonder) har alltid ett ”high watermark” som bestämmer när den rörliga avgiften tas ut. Det kan t.ex. uttryckas som ”20 % av överavkastning jämfört med TBILL”. Detta innebär att fonden tar ut 20 % i avgift på all avkastning som överstiger denna jämförelseränta. Man kan alltid se i fondens fondfaktablad vilket index/ränta de jämför sig mot och alltså när dessa avgifter tillämpas. Rörlig avgift kan också kallas prestationsbaserad avgift, eller performance fee om man är riktigt international, kärt barn har många namn.
  • Det är viktigt att fortsatt även kika på fondens historiska avkastning och inte bara stirra sig blind på avgiften. Avkastningskurvan är alltid fondens avkastning efter avgifter, om en fond ser riktigt dyr ut kan det ändå innebära att den levererat en fantastisk avkastning.

Kanske en kliché – men en blandning är alltid bäst

Slutligen har jag blivit itutad att inte lägga alla ägg i samma korg. Låter klokt. Det behöver inte innebära att köpa en fond för varje världsdel: en bredare världen- eller globalfond ÄR redan en blandning av olika geografiska områden, för att man själv ska slippa sätta ihop den kombon.

Däremot var det som slog mig direkt att jag, trots mitt val av global- och världenfonder, var väldigt exponerad mot Sverige när jag kikade på fondernas geografiska fördelning. Det kallas home bias och återfinns i många fonder. Det innebär kort sagt att de flesta sparare tror lite, lite mer på det egna landet eftersom det är den marknaden man känner till och gärna tror extra gott om. Jag försöker tänka på att inte ha för mycket viktning mot Sverige i mitt sparande – tittar jag på hela min ekonomi skulle jag i så fall vara oerhört exponerad mot svenska marknaden. Jag har en del av sparandet i några favoritaktier som alla är svenska bolag, jag äger en bostadsrätt i Stockholm, ett sommarhus på Gotland och får min lön i svenska kronor… All and all, totalt sett mycket Sverige i mina investeringar redan som det är.

Utöver att försöka ha en bra blandning av olika regioner kan man försöka kika på att sprida exponeringen mot olika branscher. Om jag investerat mycket i Sverigefonder är chansen stor att jag ligger mycket i bank och industri eftersom våra största svenska bolag består av just detta, då kompletterar jag med lite tech-/råvarufonder eller annat kul för att sprida risken.

För att sammanfatta:
Jag fondsparar i en härlig mix av mina favoriter av breda, billiga indexfonder tillsammans med några aktivt förvaltade fonder där jag verkligen tror på förvaltaren i fråga. Alla fonder (såväl aktivt som passivt förvaltade) från bolag jag gillar och kan ta till mig. Totalt sett har jag en blandning av olika regioner och branscher men jag har aktivt valt att vara lite mer tiltad mot övriga världen än Sverige eftersom jag anser mig vara så pass exponerad mot Sverige i mitt sparande ändå.

Hur sparar du i fonder?

Våga prova, heja heja!

/Linnea Wiklund, fondnörd och fondspecialist på Avanza

#tjejersomsparar

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer