Testa dina ekonomikunskaper

Av Johanna Kull

06 mar 18

Share


En av fem svenskar förstår inte vad ränta innebär och en av tre saknar baskunskaper om aktier och aktiefonder. Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen. Ekonomiska kunskaper som är helt nödvändiga för att vi ska kunna göra medvetna val. Här kan du testa om du själv skulle få ekonomiskt körkort. 

Finansinspektionen släppte idag en ny rapport om hushållens privatekonomi och finansiella förmåga. Rapporten är ömsom ljuv musik, ömsom skräckläsning för en en sparnörd som mig. På plussidan är att andelen hushåll som aldrig har slut på pengar vid månadens slut ökat till 79  procent (69 procent vid tidigare undersökning 2009) och att intresset för privatekonomi ökat.Bra där, men

På minussidan är att gruppen som uppger att de har det svårt ekonomiskt är lika stor idag som vid senaste undersökningen 2009. 13 procent av hushållen skulle inte kunna hantera en oförutsedd utgift på 20 000 kr utan att ta lån. Lån som knappast tillhör den billigaste sortens lån.

Oroväckande är också att det ökade intresset för privatekonomi inte lett till att kunskaperna om privatekonomi ökat. Precis som vid förra mätningen är det alltför många som inte kan svara på relativt enkla frågor om inflation, ränta och risk.

Det här är oroväckande. Jag menar inte att alla måste ha en ekonomutbildning eller på en lunchrast kunna förklara Riksbankens räntepolitik. Nej det handlar om att du, för att göra medvetna val, i frågor som påverkar din ekonomi allra mest (och därmed påverkar hela ditt liv) måste ha en viss grundläggande kunskap. Vi kan kalla det för ekonomiskt körkort. Utan detta körkort ökar risken för att du ska spara i för dig fel produkter, ta dåliga lån eller i värsta fall bli lurad av oseriösa rådgivare (läs säljare).

Frågorna som Finansinspektionen ställde till 1 000 slumpmässigt utvalda vuxna hittar du här nedan. Ta och testa dig själv. Skulle du få ekonomiskt körkort? Inom parentes ser du andelen som svarade rätt på just denna fråga). Svaren hittar du längst ned på sidan.

Frågor som mäter finansiell förmåga

1) Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 procents ränta. Hur mycket tror du att du skulle ha på kontot efter 5 år om du låter pengarna växa på kontot? (78%)
a) Mer än 102 kr
b) Exakt 102 kr
c) Mindre än 102 kr

2) Anta att räntan på ditt sparkonto är 1 procent och inflationen 2 procent. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du då vid årets slut att kunna köpa för….? (61%)
a) Mer
b) Lika mycket
c) Mindre

3) Är följande påstående sant eller falskt? Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond? (69%)
a) Sant
b) Falskt

Frågor som mäter räknefärdighet

4) Om sannolikheten att få en sjukdom är 10%, hur många av 1 000 personer kan förväntas få sjukdomen? (80%)

5) En bilhandlare erbjuder en begagnad bil för 60 000 kr. Det är två tredjedelar av vad den kostade som ny. Hur mycket kostade bilen som ny? (56%)

6) Fem personer vinner på ett lotteri och ska dela lika på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner kronor, hur mycket får var och en? (67%)

Ta kontrollen

Hur stod du dig? Förhoppningsvis fick du alla rätt. Speciellt på de tre första frågorna. Är det något som är oklart där, rekommenderar jag dig annars att läsa på. Använd dig gärna av Avanza Akademin. Det är en bra sida att klicka runt på, både för nybörjare och mer sparvana. Och det här säger jag inte för att vara en jobbig typ som vill förvandla dig till en ekonomijunkie som jag. Nej det handlar helt enkelt om att det är kunskaper som vi behöver i vår vardag. Kunskaper som det kan bli väldigt dyrt att inte ha.

Lycka till!

//Johanna

Rätt svar: 1) Mer än 102 kr, 2) Mindre, 3) Falskt, 4) 100 personer, 5) 90 000 kr, 6) 400 000 kr

Relaterade inlägg

Kommentarer

10 svar till “Testa dina ekonomikunskaper”

  1. Jag kan undra varför man inte lär sig detta i grundskolan. Jag lärde mig företagsekonomi, dans (!) och andra ämnen som jag haft väldigt lite nytta av i vuxen ålder, men inte privatekonomi.

  2. Precis som MrSpiff undrar så undrar även jag varför man inte lär sig detta i skolan. Om jag får ändra min skolgång så borde den här typen av utbildning vara en del av eller direkt ersätta det som vi kallade ”Hemkunskap”. Det går givetvis att spinna vidare och motivera en mängd ämnen som detta kan ersätta. Oavsett är jag oerhört besviken över att jag inte fick privatekomoni intvingat som ung.

    • Nästan alla dessas frågor täcks in av det man lär sig i grundskolan.
      Frågorna 1 och 2 handlar om procent, vilket man lär sig i åk 7-9
      Fråga 3 handlar om statistik vilket man lär sig i åk 7-9
      Frågorna 4, 5 och 6 handlar om, förutom procent, bråk vilket man börjar lära sig redan i åk 1-3

      Tror inte att folk svarar fel för att det inte ingår privatekonomi i kursplanen. Jag tror folk svarar fel för att de helt enkelt ha glömt det de lärde sig i grundskolan.

      Om vi tar frågan folk var sämst på, fråga 5, så har det egentligen ingenting med privatekonomi att göra. Frågor liknande ”Om 60 000 är två tredjedelar av X, vad är då X?” är något som definitivt lärs ut i grundskolan, ändå svarar endast 56% rätt på denna.

      Jag håller helt med om att vi borde ha lite mer inslag av privatekonomi i skolan, men jag är tyvärr tveksam till att det hade förbättrat resultatet. De som inte kommer ihåg grundläggande bråk kommer nog inte heller komma ihåg grundläggande privatekonomi…

      https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

      • Jo, visst har man fått utbildningen att lösa frågorna ovan rent teoretiskt. Som ni antyder är det ju ren matematik/statistik. Däremot att applicera den lärdomen på framtida privatekonomiska situationer är inget naturligt inslag i skolgången (nu relaterar jag till mig egen skolgång, har inga barn själv så kan inte uttala mig om hur det ser ut idag. Det kanske är annorlunda nu och ett icke-problem). Samtidigt kan man tycka att det är ens eget ansvar som elev att ta till sig den här typen av utbildning och aktivt söka efter den, men det är en så pass påtaglig del av alla elevers framtid att det behöver ”forceras” som lärdom. Men…finns inte intresset så kommer de nog inte komma ihåg privatekonomi heller som du säger Tobbe..

        • Jag tror ett ämne som uttalat handlar om pengar, hur du själv påverkar din ekonomi, skulle locka fler att engagera sig. Än vad kapitel 11 i matteboken eventuellt gör. Min erfarenhet är att de som har ”svårt för skolan” inte sällan är de som lyckas bäst som entreprenörer. De har ett driv och ser andra möjligheter. Jag har själv två tidigare skolkamrater som hade det kämpigt i skolan, som idag driver framgångsrika företag.


    • Man har nog lärt ut den kunskap som krävs för att utan vidare ta sig an ovanstående uppgifter så länge man haft ett skolväsende i sverige. Att det finns de individer som av olika anledningar inte tar till sig informationen är ett helt annat bekymmer.

  3. Ska man vara petig är ju fråga 2 felformulerad. Man har ju mer pengar att handla för, pengarna försvinner ju inte från kontot. Det enda som förändras med inflationen är ju värdet på pengarna dvs man får mindra för pengarna.

  4. Fråga nr 2. Man får fler kronor på kontot men i realiteten har värdet minskat. Något konstigt ställd fråga

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.