3 avgörande faktorer för börsen 2019

Efter den turbulenta avslutningen på 2018, kunde börsåret 2019 knappt ha startat bättre. Amerikanska indexet Dow Jones Industrial Average har stigit fem veckor i rad. Bästa winning-striken sedan sedan augusti 2018. Stockholmsbörsen är upp 6 procent sedan årsskiftet och på måndagen lämnade ”konjunkturindikatorn” Atlas Copco en rekordstark rapport. Allt är frid och fröjd med andra ord. Eller?

Börsåret 2019 har verkligen haft en flygande start och börser över världen stigit ordentligt. Stockholmsbörsen är i skrivande stund upp drygt 6 procent sedan årsskiftet och Nasdaq kompositindex nära 7%. Men det är en bräcklig optimism. För den recessionsoro som ändå får sägas vara huvudorsaken till den trista avslutningen på börsåret 2018, den är kanske inte överhängande men den finns helt klart kvar. För ekonomin i världen saktar in och i förra veckan reviderade IMF (Internationella valutafonden) ned sin tillväxtprognos för 2019. Bara marginellt, men för tredje månaden i rad, vilket kan ses som ett illavarslande tecken.

Samtidigt var det mycket pengar som lämnade aktiemarknaden under höstens börsoro. Pengar som nu kan fortsätta lyft börserna när de strömmar till marknaden igen. Och värderingarna, det vill säga prislappen på börsen, har ju också kommit ned. För även om världens börser är upp i år, så är de fortfarande en bra bit från toppnoteringarna i september. Stockholmsbörsen (OMXSPI) är till exempel upp 6 procent i år, men ner 10 procent sedan toppen i september. Samtidigt som förväntningarna på bolagens vinster inte reviderats ned i någon större omfattning, vilket gör att prislappen därmed är billigare idag än för ett halvår sen.

Det finns alltså en hel del som talar för såväl fortsatt börsuppgång som att detta snarare är ett litet lättnadsrally och att en surare börs lurar bakom hörnet. Det är såklart massa ingredienser som styr, men tidningen Financial Times pekar ut tre makrofaktorer som de menar är avgörande för hur börsåret 2019 landar.

Avgörande för börsen 2019

Amerikansk penningpolitik – Amerikansk ekonomi är urstark men väntas den bromsa in framöver. Och frågan är nu hur FED (amerikanska centralbanken) kommer att agera. FED är den centralbank som kommit längst i räntehöjningscykeln och höjde i december räntan till 2,5 procent.  FEDs egna protokoll indikerar två räntehöjningar till under 2019, något som många analytiker menar är det enskilt största hotet mot börsen eftersom det riskerar göra den ekonomiska inbromsningen kraftigare. Samtidigt kan det bli svårt för FED att inte höja räntan. Anledningen stavar en arbetslöshetssiffra som är nere på nivåer som vi inte sett sedan 60-talet, med löneökningar som följd. Något som mycket väl kan leda till stigande inflation och därmed tvinga fram ytterligare höjningar.

Kinesisk penningpolitik – I förra veckan kom siffror som visade att ekonomin i världens nästa största ekonomi, under förra året växte i den långsammaste takten på nära tre decennier. Förvisso var det fortfarande en tillväxt på 6,5 procent, men det är alltså lågt med kinesiska mått mätt. Prognoserna för årets tillväxt är än lägre och vissa bedömare pekar på att ekonomin i Kina just nu växer i en takt av 5,5 procent. Väl under målet på 6- till 6,5%. Tidigare har Kina alltid stävjat denna typ av avmattning genom att stimulativ finans- och penningpolitik, men det är osäkert om det gör det lika resolut denna gång dock. För den kinesiska ledningen har tydligt kommunicerat att man vill fokusera på kvaliteten i den ekonomiska tillväxten, inte kvantiteten. En begränsning som, även om den är helt rimlig, kan göra att vi kanske ska ta de här svagare kinesiska tillväxtsiffrorna på lite mer allvar än vad vi tidigare gjort.

Handelskonflikten – medan förhandlingar pågår råder det vapenvila, men det är ett eldupphör som bara gäller fram till 1 mars. Har de inte kommit fram till någon överenskommelse tills dess har USA sagt att de ska höja tullarna från 10 till 25 procent. Det skulle inte bara påverka handelsströmmar direkt, utan också trigga en ny oro på finansmarknaden. En finansmarknad som på grund av senaste årens höga skuldsättning är ovanligt känslig för negativa överraskningar.

Bolagsrapporter ger en fingervisning

Förutom dessa makrohändelser/policys lär investerare och analytiker få en bättre bild över var ekonomin är på väg senare den här veckan, när tech-giganter som Apple, Facebook och Amazon släpper sina kvartalsrapporter. Ljumma framtidsprognoser från dessa giganter lär öka rädslan för ett ordentlig nedställ i den globala tillväxten. Medan positiva överraskningar kan få samma effekt åt andra hållet.

Här hemma väntar också en rapporttung vecka. Hittills har den börja bra, med verkstadsjätten Atlas Copco som på måndagen släppte en rapport som överträffade analytikernas förväntningar. Något som optimisterna menar är ett tecken på att konjunkturoron varit/är överdriven, medan pessimisten å andra sidan menar att det snarare var en positiv reaktion p.g.a. lågt ställda förväntningar. Det blev helt enkelt inte sämre, men heller inte så värst mycket bättre än vad förväntningarna borde ha varit.

Alltså, precis som vanligt så är det extremt vanskligt, för att inte säga omöjligt, att spå var börsen är på väg i det korta perspektivet och själv väljer jag att lugnt förlita mig på att aktier över tid alltid varit det bästa tillgångslaget.

Hur tänker du?

//Johanna

P.s. Självklart ska vi inte, framför allt inte vi européer, glömma det som The Economist beskriver som The mother of all messes, d.v.s. Brexit.  Men drygt två månader kvar tills Storbritannien ska lämna EU, finns det fortfarande inget utträdesavtal och en hård Brexit (något som tidigare sågs som nästan otänkbart) tornar upp sig som ett allt mer möjligt scenario. Det skulle betyda att alla relationer mellan EU och Storbritannien klipps fullt ut vid midnatt 29 mars, utan nån som helst övergångslösning. Något som kan få betydligt större negativa konsekvenser än vad man tidigare räknat med. Låt oss hoppas att klyschan Bäst under press, gäller även i detta fallet och att brittiska parlamentet kan enas om en möjlig lösning. D.s.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg