Att göra en budget – och älska det

Vad tänker du när du hör ordet ”budget”? För de flesta är det ett dammigt och tungt ord som framkallar ångest. För mig innebär det lättnad. Jag gillar att ha kontroll över mitt liv och en förutsättning för det är att jag har koll på mina pengar. Det ger en lättnad som är svår att beskriva. Men ta mig inte på orden, prova själv och se vilka känslor kontroll på dina pengar framkallar för dig.

Jag älskar att göra min budget och reviderar den en gång i månaden, eftersom alla månader ser olika ut för mig. Jag kommer gå igenom exakt hur jag lägger upp min budget i det här blogginlägget.

Så här lägger jag upp min budget

Varje månad får jag in lön på kontot, och jag kontrollerar alltid mina lönespecer för att kunna räkna ut månadens budget eftersom det kan avvika om jag t.ex. har varit ledig, sjuk eller något annat. Sedan räknar jag ut hur många dagar det ingår i månaden (då räknar jag från lönedag till lönedag eftersom man får lön 25:e vissa månader och andra t.ex. den 23:e). Efter det drar jag av fasta kostnader och eventuella rörliga utgifter från min inkomst, och får en summa pengar som jag kan röra mig med. Jag får in min lön på ett konto och för sedan över pengar varannan vecka till ett annat konto som mitt kort är kopplat till.

Såhär ser min budget ut:
+ Inkomst
– Fasta kostnader
– Rörliga/ stora utgifter
= Att leva på-pengar

Fasta kostnader är samma varje månad

Varje månad så har jag saker jag behöver betala, såsom bostadskostnad, mat, CSN etc. Alla dessa kostnader är återkommande och jag ser det därför inte som något jag ska ta från mina ”att leva på”-pengar”. Jag föredrar att dra av alla kostnader jag har innan jag börjar spendera mina pengar, det ger mig kontroll över hur mycket jag kan göra av med. Mina fasta kostnader inkluderar:

  • Bostad
  • Mat
  • SL-kort (eller annan kollektivtrafik)
  • CSN återbetalning
  • Naglar
  • Frisör (jag går till frisören var fjärde månad ungefär men jag väljer ändå att lägga undan lite varje månad för att slippa en stor utgift när dagen väl kommer)
  • Telefon
  • Välgörenhet
  • Sparande

Varför är sparande och välgörenhet en fast kostnad?

Som ni ser har jag satt välgörenhet och sparande som en kostnad, och ska man vara begreppsbesserwisser så är det ”fel”. Men jag väljer ändå att sätta dessa två poster i denna del av min budget eftersom de återkommer varje månad och är samma summa.

Gällande sparande har jag alltid levt efter 90/10-regeln. Jag lägger alltså undan 10 procent av min inkomst direkt och lär mig leva på 90 procent av den. Jag har aldrig trott på att lägga undan det som ”blir kvar i slutet av månaden”, för tro mig – det kommer inte finnas några pengar kvar. Bättre att lägga undan direkt så man inte kan ta av dem.

Bostadsbudget – hur gör man?

Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om men jag gör så att jag lägger undan en viss summa varje månad, och sen dras räntan, amortering, avgift, försäkringar osv. från den summan och så lägger jag undan resterande på ett sparkonto för kommande räntehöjningar/oförutsedda utgifter i mitt hem. Detta tycker jag att alla borde göra för att gardera sig så att man klarar svårare tider.

Rörliga utgifter varierar

Här brukar jag planera inför semestern, resor, julklappar osv. Eftersom jag alltid sätter mig ner i januari och ser över mitt kommande år så försöker jag förbereda rörliga utgifter så mycket som möjligt. Jag vet ju att jag alltid kommer att köpa julklappar i december och därför börjar jag lägga undan lite pengar redan i september, oktober och november för det. Då blir det inte lika stor utgift när december kommer sen. Om jag ska på bröllop eller vet om någon betydande födelsedag gör jag likadant. Allt för att sprida ut mina rörliga utgifter över året för att undvika toppar och dalar i min ekonomi.

Att leva på-pengar är det jag får spendera

När jag har räknat på alla fasta kostnader (som är samma varje månad) och de rörliga utgifterna så drar jag bort dessa från min inkomst. Då får jag ut hur mycket pengar jag har kvar att leva på. Och dessa spenderar jag sedan som en vanlig människa. Men jag tar aldrig av mitt sparande. Då har jag gjort något fel i min budget och får revidera det till nästa månad.

Överkurs – veckobudgetar

Eftersom jag är en riktigt budgetnörd så delar jag upp mina ”att leva på”-pengar på olika veckor. Det är för att förhindra att jag spenderar hela lönen den första veckan och ändå sitter där och gråter i slutet av månaden.

Såhär gör jag:
Att leva på pengar / Dagar i månaden = Budget per dag
Budget per dag * 14 = Två veckors-budget, dvs såhär mycket kan jag spendera på två veckor

Nästa tvåveckorsperiod för jag över lika mycket pengar från mitt lönekonto till mitt kort och får då spendera dessa pengar. Blir det dagar över efter dessa 28 (dvs två stycken tvåveckorsperioder), vilket det brukar, så för jag över de pengarna efter att 28 dagar har passerat.

Hoppas att du blev lite klokare budgetmässigt. Och kom ihåg – alla har sin egen nivå och man bör lägga sig på en nivå efter sitt intresse. Sno min budget rakt av eller sätt upp din egen. Här hittar du ett Exceldokument som är uppbyggt på detta inlägg som du kan ladda ner. Byt ut siffror (allt är exempelsiffror) och poster till dina egna så är du på god väg.

Lycka till!

/ Hanna Zetterberg
Budgetnörd och digital marknadsförare på Avanza

#tjejersomsparar

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg