Hur använder jag belåning?

Ett sätt att öka sin avkastning är att använda belåning men det är enklare sagt än gjort och fallgroparna är många. Låt oss kika närmare på hur man kan använda belåning i sitt sparande.

Den som är satt i skuld är icke fri – ett numera klassiskt citat från vår tidigare statsminister Göran Persson. Citatet har självklart bäring och påminner om risken med all form av belåning.

Däremot kan en viss belåning i portföljen skapa en överavkastning, något vi sett i AP7 Såfa, alltså ickevals-alternativet i premiepensionen. För att exemplifiera kan sägas att en person som investerar 100.000 kr på börsen och sparar 2000 kr löpande varje månad under 40 år till 7% årlig avkastning kommer ha sparat ihop 6,8 miljoner kronor. Om denne med hjälp av belåning kan få 8% i årlig avkastning efter lånekostnader så ökar sparandet till 9,4 miljoner kronor istället, alltså 2,6 miljoner kronor mer eller 38%.

Anledningen till varför jag jämför på så lång horisont som 40 år är för att det ger stor effekt över tid. Alla ekonomiska tal blir stora över tid, precis enligt skolboken när ränta-på-räntaeffekten kommer på tal. Dock är det faktiskt så, även om teorin talar i favör, att många tenderar att köpa aktier när det är dyrt och sälja när det är billigt. En belåning ovanpå toppen kan då istället bli som att hälla salt i kaffet i tron om att det är socker.

Hur använder jag belåning?

Jag har använt belåning i mitt sparande i många år men då jag är en försiktig general så är det inte främst för att få hävstång utan snarare flexibilitet. Den historiska volatiliteten på börsen räcker mer än tillräckligt för att jag ska få min dos av spänning i vardagen.

Istället för hävstång är det alltså flexibiliteten att kunna investera närsomhelst då en sättning på marknaden eller ett läge synnerligen sällan uppstår kring löning varje månad. Istället kan jag nyttja min kreditlina för att sedan en eller några veckor senare betala tillbaka pengarna.

Vidare har jag även en ”amorteringsportfölj” där jag kan finansiera mig betydligt lägre än den förväntade löpande utdelningen på innehaven vilket blir ett ”spreadcase”. Alltså att jag kan finansiera mig betydligt lägre än den förväntade löpande utdelningen i de värdepapper jag köper. Men den portföljen sjunger nog på sista versen då framtiden säkerligen lär bjuda på stigande inflation och räntenivåer, vilket stänger dörren för upplägget.

3 sätt att använda belåning i min värld:

  • För att få en hävstång i sitt sparande
    Om du köper en aktie för 100 kr och aktien stiger 1% så har du tjänat en krona eller en procent. Om du köper samma aktie men investerar 50 kr av egna pengar och 50 kr lånade dito så kommer uppgången på 1% eller en krona motsvara 2% på dina 50 kr, exklusive räntekostnad. En hävstång gör att din investering svänger MER åt båda håll.
  • För att tjäna pengar på ett spreadcase
    Om du tror att du kan få en avkastning som överstiger räntekostnaden, minskat med skattereduktionen, så finns det ju en logik att låna. Om du kan låna pengar till 2% men tror att du kan få en avkastning på exempelvis 6% så kan du tjäna pengar på mellanskillnaden. Här är det viktigt att påminna om att du tar risken, en investering kan falla -4% en enskild vecka eller till och med en enskild dag så viktigt att komma ihåg risken.
  • För att skapa en flexibilitet
    Detta är min personliga favorit. Som tidigare sagt så kommer en sättning eller ett läge i marknaden sällan exakt när man vill eller i samband med löning. Värdepappersbelåning gör det möjligt för mig att alltid ha kapital tillgängligt om ett läge dyker upp. När sedan lönen kommer så betalar jag tillbaka den utnyttjade krediten helt enkelt.

Vad bör man tänka på?

Till att börja med vill jag säga att belåning inte är någon självklarhet i sparandet, tvärtom, men rätt utnyttjat kan det skapa möjligheter. I min värld är det största hotet mot ett långsiktigt lönsamt sparande den egna psykologin och att man får ont i magen när börsen är sur. Det finns förmodligen lika många investeringsfilosofier som investerare och det gäller att hitta det upplägget som passar en själv bäst.

Tumregel som jag själv använder är att belåningen max får vara 30% av portföljen och då helst efter en nedgång i marknaden snarare än efter en lång börsuppgång. Anledningen till varför jag själv använder tumregeln 30% är för att om vi får en nedgång på -50%, vilket vi fick vid IT-kraschen likväl som finanskrisen, så kommer en belåningsgrad på 30% efter en bördsnedgång då uppgå till hela 60%. Har du en belåningsgrad på 50% och börsen halveras så har du raderat ut hela ditt kapital.

Investeringsregler är viktiga men ännu viktigare om du använder belåning. Sätt upp egna regler för hur mycket du får belåna portföljen (kanske mätt i antal månadsspar), när du ska betala tillbaka, hur stora enskilda bolag får bli i portföljen, när du ska köpa mer kontra när du ska sälja av. Förbered dig för hur du ska agera om det inte riktigt blir som du tänkt dig.

Var försiktig med dubbelexponering nu vill jag inte skicka med moraliska pekpinnar men jag vill ändå säga att det inte riktigt är att rekommendera att använda en värdepappersbelåning för att köpa hävstångsprodukter, då blir det en högoktanig kaka på kaka som nog innebär en onödigt hög risk.

 

Sist men inte minst.. en värdepappersbelåning i min värld ger handlingsfrihet och flexibilitet, något jag värdesätter högt men som bloggen förespråkar så finns risker om man använder den på ett sätt som inte passar en själv. Använder du en värdepapperskredit och i så fall hur?

Lycka till,
Nicklas

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.

Relaterade inlägg