Jag har alltid varit väldigt ekonomisk, redan från barnsben. I 8-års åldern när mina vänner sparade på guldpengar så sparade jag på 20-lappar, de var ju värda dubbelt så mycket! Då lyckades jag spara ihop hela 1000 kr som min pappa fick sätta in på mitt bankkonto. I samma ålder, när mina vänner ville bli veterinär, polis eller fotbollsproffs var min dröm att bli Joakim von Anka.

I dag är mina framtidsdrömmar lite mer realistiska, för ett kassavalv med pengar på hög ger ju ingen avkastning. Mitt sparande i vuxen ålder är en aning mer genomtänkt, och jag började direkt när jag tog studenten och började jobba. Att för första gången ha en inkomst gjorde det möjligt för mig att lägga undan pengar varje månad, och jag gjorde det lite till av en sport; hur lite pengar kunde jag leva på?

När lönen kom flyttade jag omedelbart undan pengar och försökte klara mig på det jag lämnat kvar. Jag kunde alltid föra tillbaka pengarna om det blev lite tajt vid månadens slut, eller om det var något speciellt jag ville köpa, men då de inte fanns tillgänliga direkt på kontokortet så tvingades jag att tänka efter en extra gång innan jag köpte nåt. Och när man väl börjar fråga sig själv ”behöver jag verkligen den här?” så är svaret förvånansvärt ofta nej. Efter ett par månader hade jag sparat ihop en mindre hög (inte direkt kassavalvsvärdig dock), och satte då in dem på ett bundet sparkonto, vilket på den tiden gav 5% (!) i ränta.

En trygg bas spetsat med vågade insatser

När jag sedan började plugga kom denna buffert väl till pass då jag kunde använda dessa pengar till att ha drägliga studieår och jag lade mindre fokus på sparandet. Jag jobbade även extra på ett fondbackoffice under denna period och fick se flertalet exempel på hur ett långsiktigt sparande i fonder kunde ge betydande kapital i framtiden. Väl tillbaka i arbetslivet, nu som sparcoach på Avanza, skulle mina erfarenheter sättas på prov och jag bestämde mig för att spara lite mer seriöst. Så, på skakande nybörjarben, valde jag det som kändes tryggt och förståeligt för mig: fonder. Ett månadssparande på några hundra spritt över ett par fonder med olika placeringsprofil fick vara starten, och när jag väl blivit lite varm i kläderna ökade jag beloppen, och tillslut vågade jag mig även på aktier.

När jag funderade på hur jag skulle spara föreställde jag mig ett worst case scenario och frågade mig därefter huruvida jag var villig att ta den risken, för man aldrig ska satsa mer pengar än man har råd att förlora. Jag har därför valt att, utöver månadssparandet i fonder, ha ett räntekonto dit jag för över allt som finns kvar vid månadens slut. I dagens ränteläge är det dock svårt att blir skvadriljonär på ett räntekonto, så när den bufferten blir obefogat stor placerar jag en del av pengarna i fonder. Ibland inträffar det extraordinära saker (vi har inte glömt Brexit) som gör att det blir köpläge på börsen och då har jag medel som jag snabbt kan tillgå för att förhoppningsvis göra ett klipp.

Med detta, högst personliga, förfarande har jag ett tryggt månatligt sparande OCH ett lite mer sporadiskt ”i stundens hetta” sparande. Jag letar reda på den lille von Ankan i mig och ifrågasätter onödigt spenderade för att få mer pengar över till investeringar. Så fråga dig själv vem som är din sparidol, finn inspiration och mod i detta och våga börja spara, på ett sätt som känns bra för just dig.

/Emma-Maria Rosengren, sparcoach på Avanza

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.