Börsen är en dans på taggiga rosor

Idag är det precis två veckor sedan börsfrossan i kölvattnet av inflationsoro och stigande långräntor fick oss att kollektivt få ont i magen. Många blev oroliga men faktum är att det tillhör det normala och över tid brukar det lösa sig ändå, om vi får tillåta oss att ta stöd av historien.

I förra inlägget ”Kraftigt börsfall – hur ska man tänka?” som du kan läsa här skrev jag om psykologin på börsen och att få tjänar pengar genom att gripas av panik i oroliga börstider. Så blev det även när börsen öppnade ned -3,8% på måndagen den 5 februari för att börja återhämta sig 60 sekunder senare. En intressant parallell är att det tog två veckor för Brexitfallet 2016, som var det största fallet under en enskild dag i modern tid sedan 1987, att återhämta hela tappet. Hur har patienten återhämtat sig denna gång då?

Börsutveckling sedan lägstanivån i börsfrossan (kurser kl. 10.00 20180216)

Jag tar mig friheten att säga att det är en rätt respektingivande uppgång sedan respektive index lägstanivå i börsoron. I Sverige blir OMXS30 viktigast att titta på eftersom de 30 mest omsatta aktierna står för nästan 60% av hela Stockholmsbörsens värde. I USA är motsvarigheten S&P 500 som är de 500 största börsbolagen.

Börsen svänger, det är normalt!

Börsen bygger på förväntningar om framtiden och långsiktigt är det bolagens samlade vinstutveckling som avgör riktningen. Den i sin tur är självklart beroende av många andra faktorer såsom konjunktur, tillväxt, inflation och sysselsättning för att nämna några. Svenska börsen föll ned i en korrektionsfas i samband med oron efter att ha fallit -11,5% sedan 6 november ifjol. En korrektion innebär att börsen fallit med mer än -10% och faller den mer än -20% kallas det en Bear Market eller björnmarknad.

Det här med korrektioner är dock inte så ovanligt och förekommer faktiskt ungefär lika ofta som gemene man får vårförkylning eller höstsnuva. Ibland kan det även bli allvarligt genom att åka på influensan eller en halsfluss. Senast Stockholmsbörsen hade halsfluss skulle jag nog säga var under perioden 27 april 2015 till 27 juni 2016 då börsen föll hela -27,8% som mest.

Intra-Year Drawdowns

Sajten LPL Financial Research skrev ett blogginlägg om historiska korrektioner på S&P 500 i USA som var så pass intressant att jag måste dela med mig av den till dig som läser detta. Bilden nedan (klicka på den för att förstora) visar Max Intra-Year Drawdowns på S&P 500, alltså de 500 största börsbolagen i USA.

Begreppet anger hur stor en nedgång är från toppen till botten under ett enskilt år. Jämför det med om du bor i en ski-lodge 1000 meter upp i ett berg och åker upp och ned fler gånger under en dag för att sedan avsluta dagen med en after-ski. Då har du ju börjat dagen på 1000 meter och avslutat den på 1000 meter men du har ju åkt upp och ned ganska mycket under dagen, samma sak gäller på börsen. Börsåret bestäms av skillnaden mellan den första och sista börsdagen men rätt mycket kan ju hända under året som inte syns när börsåret sammanställs. Ett bra exempel är börsåret 2016 som var ordentligt stökigt. Starten på året inleddes med kraftigt fall efter kinaoro, största intradagsfallet i modern tid i samband med Brexit och presidentvalet i USA men det till trots så avslutades börsåret med en uppgång på +4,86% exklusive utdelning.

Det intressanta i nedan bild är att hälften av alla börsår sedan 1980 bjöd på en korrektion, alltså en nedgång på minst -10% från toppen under året. Av de börsåren slutade 68% av dem på plus ändå. Under perioden så var den genomsnittliga ”intra year drawdown” -13,7% och totalavkastningen på S&P500 under korrektionsår var, det till trots, +7,2%. Det är tänkvärt i min bok.

Hur agerade du i börsfrossan?

/ Nicklas

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer