Expertens utsikter för råvarurmarknaden 2026

Råoljepris ner? Från råvarumarknadens perspektiv tänker man på att Venezuela har världens största oljereserver på Orinoco-fältet, ett fält de själva lyckats missköta så att det inte producerar till närmelsevis på den nivå det skulle. Det är lätt att tänka att oljan nu börjar flöda igen – med lägre oljepris som följd. Här analyserar råvaruexperten Torbjörn. 

Först och främst är det mest ”heavy oil” med högt svavelinnehåll, som Venezuela har mest av. Vanligt råolja exempelvis från Norge påminner om motorolja när man tar på den. Den rinner lätt och klibbar inte. ”Heavy Sour”, däremot, påminner om koncentrerad mörk sirap. Den klibbar mycket och rinner inte med lätthet. Priset ligger typiskt sett ca 8 dollar per fat lägre än för nordsjöolja. ”Heavy Sour” är en sämre sorts råolja.

Ett fat tjock olja innehåller längre kolväten och mer kol-atomer än lätt olja. Förutom destillation för att få ut olika kolväten, kan man använda raffinaderi-utrustning för att dela på längre kolvätemolekyler. Man kan också tillföra väte-atomer från metan i naturgas. USA har gott om billig naturgas både för energin som behövs för processen och som input till uppgraderingen. På det här sättet blir tjock olja ett sätt att höja värdet på naturgas. Raffinaderier i USA har dessutom den utrustning som behövs. 

Generellt sett ger tung råolja något mindre bensin och något mer diesel än lätt olja. Med brist på diesel i världen, med ett relativt sett högt pris, är detta attraktivt, men hur ser marknadsläget ut i stort?

Redan mättad marknad

Världen kommer i år, 2026, att ha ett utbudsöverskott av råolja på 3,8 till 4,1 miljoner fat om dagen, enligt International Energy Agency (IEA). Utifrån lageruppbyggnad under 2025 rapporterade Qatar News Agency att utbudsöverskottet skulle kunna ha varit 1,9 miljoner fat om dagen förra året. Utbudsöverskottet ökar alltså troligen och uppgår gissningsvis till ca 3-4 procent av konsumtionen, som totalt ligger på ca 100 miljoner fat om dagen. 

Ökad produktion från Venezuela sker till låga priser och riskerar att sänka priset ytterligare. När det redan ser motigt ut – Exxon sade att Venezuela är ”oinvesterbart” – ger ett lågt pris ännu mindre motiv att satsa.

Politiska konsekvenser

Det stämmer antagligen rätt väl att Venezuela har sökt lättare intäkter från narkotikaexport än av oljeproduktion. Syrien var ett land som gjorde detsamma. Den nya presidenten i Venezuela förefaller vara av ungefär samma virke som Maduro. Signalen har emellertid gått fram till andra liknande länder som Bolivia och Colombia. Budskapet har också gått fram att Ryssland inte är ett land att lita på. De övergav Syrien och de övergav Venezuela. Ryska vapen fungerade inte alls mot amerikanska. Kina har också bokstavligen tappat mark. 

Några dagar senare blev frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur klart. Mercosur utgörs huvudsakligen av BRICS-landet Brasilien. Venezuela blev suspenderat från Mercosur för nio år sedan och omfattas inte av frihandelsavtalet och kommer inte att omfattas ens om Venezuela släpps in i Mercosur igen. 

På det hela taget är den politiska konsekvensen en betydande seger för västvärlden och för frihandel. Dessutom har destruktiv droghandel effektivt motarbetats. Allt annat lika ökar detta tillväxten i världen och efterfrågan, bland annat på råvaror och bland dem, på råolja. 

Oljemarknaden

Det tar tid att öka produktionen av råolja i Venezuela. Låt säga att det tar två till tre år. Då borde oljemarknaden handla ner priset på terminer med leverans om två till tre år. I USA säljer oljebolagen ofta på dessa löptider för att hantera sin prisrisk. 

Ett lägre terminspris gör det mindre lönsamt att producera i USA vilket borde dämpa produktionen där. Den effekten borde synas med kortare eftersläpning, upp till sex månader. Konsekvensen borde alltså vara att oljepriset med kort tid till leverans går upp, allt annat lika. 

Detta är alltså andra anledningen i resonemanget som pekar på ett högre oljepris. Det är alltså inte helt tvärsäkert att oljepriset på kort sikt går ner. Det är inte ens säkert att Venezuela per automatik kommer att öka sin produktion, därför att någon måste göra detta och i Venezuelas politiska ledning verkar det enda som skett vara att den mogne Maduro plockats bort och gett plats för en yngre variant av samma sort, möjligen marginellt bättre. 

Terminsmarknaden har emellertid inte uppvisat några tecken på lägre pris på 2-3 års löptid. Marknaden räknar alltså inte med någon ökad produktion och export av råolja från Venezuela. Den senaste veckan har priset istället gått upp. 

Förnybart

Det råder alltså redan idag ett överskott på råolja på 3-4 procent av produktionen. Detta finns antagligen i priset redan. Det finns förmodligen också en riskpremie för att Rysslands export kollapsar. 

Väldigt låga priser på förnybara råvaror som socker och majs för etanol och sojaolja för biodiesel konkurrerar också med råoljan. 

Dessutom är efterfrågan på koppar uppenbarligen stark. Lagren på London Metal Exchange är så låga att de knappast kan bli lägre. Det är inte bara ökad efterfrågan från den pågående elektrifieringstrenden, utan även några stora gruvor som drabbats av problem, exempelvis Freeport-McMoRans superstora gruva Grasberg. 

Elektrifiering är både geopolitiskt säkrare än råolja och i många fall billigare, än fossila bränslen. Innovationer kommer slag i slag som sänker kostnadskurvan för elektrifiering. Den här trenden mot ökad elektrifiering är knappast över. Det betyder ett fortsatt efterfrågesug efter koppar och andra metaller och en avmattning i efterfrågeökningen på råolja. 

Utsikter för råvarurmarknaden 2026

Den trots allt begränsade insatsen från USA att gripa Maduro, och ”ta kontrollen” över Venezuelas oljetillgångar har kanske i praktiken begränsad effekt. Ryssland och Kina tappade den kontroll de hade. Detta är kanske det viktigaste. Även det, och frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur, en ännu viktigare händelse, har positiva effekter på världsekonomin. Det ökar i sin tur efterfrågan på råvaror. 

Jag tror att den fenomenala avkastningen på guld och silver förra året kommer att ge plats till en bredare prisuppgång på råvaror i år. Koppar har följt efter och noterat nya prisrekord. Andra industrimetaller som t ex aluminium har också följt med men inte i samma utsträckning. Det senaste året är kopparpriset på LME +45 procent högre men aluminium bara +24 procent. Den senaste månaden är ställningen +15 till koppar och +11 procent för aluminium. Hittills i år är det oavgjort på +6 procent. 

Jordbruksprodukter, exempelvis vete handlas under produktionskostnad. Konsumtionen har ökat mer än produktionen och priset handlas lågt i förhållande till den historiska relationen mellan lager och pris. Haussen i guld, som spred sig till silver, följt av koppar och nu aluminium och nickel har ännu inte kommit till jordbruksprodukter. Man kanske inte måste sälja guld, men det kan vara en bra idé att bredda innehaven till fler råvaror. 

Torbjörn Iwarson, ordförande i investeringskommittén, Centaur Commodity A fund.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.