Partiernas ISK-förslag: Så kan din skatt påverkas efter valet 2026

ISK har blivit en het valfråga – men partierna är långt ifrån eniga om hur sparformen ska beskattas framöver. Förslagen sträcker sig från lägre skatt och höjt skattefritt belopp till högre skatt för de med större kapital. Här går jag igenom vad partierna vill göra med ISK, hur förslagen kan påverka dig och hur ISK-skatten egentligen fungerar.

V: Sänka skattefria nivån till 50 000 kr, höjd skattesats för de som har mer än 2 msek

MP: Behålla skattefria nivån på 300 000 kr, öppna för höjd skatt för de som “har mer”

S: Behålla skattefria nivån på 300 000 kr, höja skattesatsen för de med “störst kapital”

C: Behålla skattefria nivån på 300 000 kr, inget förslag om förändrad skattesats

L: Höja skattefria nivån till 500 000 kr, inget förslag om förändrad skattesats

M: Höja skattefria nivån till 500 000 kr, inget förslag om förändrad skattesats

KD: Behålla skattefria nivån på 300 000 kr, inget förslag om förändrad skattesats

SD: Behålla skattefria nivån på 300 000 kr, öppna för lägre skatt för “småsparare”

Enligt senast kända officiella svar från respektive parti, se källhänvisning längre ned.

Så kan du påverkas av partiernas förändringar på ISK

Vid en beräkning av hur sparare kan komma att påverkas vid förändringar på ISK så blir det tydligt att den skattefria nivån har störst påverkan på de som har mindre sparande. För den som har mindre än 300 000 kr blir skattesubventionen, naturligt, 100%. Medan det för någon som har 1 miljon blir det runt 30% skattesubventionerat och för den som har 5 miljoner blir det en subvention på knappt 6%.

Beräkningen är förenklad och baserad på en konstant summa på kontot under året och på skattesatsen som gäller för 2026 (1,065%). Beräkningen tar inte heller hänsyn till eventuellt höjda skattesatser som V, MP och S flaggat för, eftersom det inte framgår hur mycket skattesatsen kommer höjas och på vilka nivåer.

ISK-förändringar: läs partiernas intervjusvar 

I våras intervjuade vi samtliga Riksdagspartier kring bland annat ISK-frågan i videoformat som publicerades i Avanzas sociala medier. Nedan är deras svar transkriberade från inspelningen. 

*Observera att svaren är från mars-april 2026 och vissa partier, bland annat Miljöpartiet, har därefter backat kring att sänka den skattefria nivån – vilket är varför svaren skiljer sig från ovan sammanfattning som är hämtad i augusti 2026 och är senaste kända information från respektive parti.

Frågorna till samtliga: Hur mycket på ISK ska vara skattefritt? Högre eller lägre skatt på ISK?

Vänsterpartiets Ida Gabrielsson (ekonomisk-politisk talesperson): 

“50 000 kr. Samma (skatt, reds anm) för nästan alla. När man har över 2 miljoner vill vi att vanlig kapitalskatt ska gälla, men det är väldigt få som det skulle omfatta. Det skulle vara en annan sak om det bara gick till dem som hade 200 000 kronor, men nu går den till den som har en miljon också. Vi tror att man får fler att spara om man använder pengarna på annat sätt än att gynna alla, så att säga. Och det är redan en ganska förmånlig sparform, ISK.” 

Miljöpartiets Janine Alm Ericsson (ekonomisk-politisk talesperson):

“Det ska vara enkelt och roligt att spara och investera och vi vill att småspararna ska ha bra förutsättningar för det. Men vi tycker att de som har betydligt mer pengar också måste bidra mer. Vi vill inte att det ska bli högre skatt på småsparare. Vi vill att småspararna ska ha bra förutsättningar, men vi ser att de som har mycket också kan bidra lite mer. I höstens budget så föreslog vi (en skattefri nivå, reds anm) 50 000 kr. Men det är ingenting som vi har fastslagit inför kommande budget.”*

Socialdemokraternas Mikael Damberg (ekonomisk-politisk talesperson):

“Det ska vara ingen skatt alls på vanligt folks sparande. Däremot så ska det vara en lägre skatterabatt för de som har enormt mycket pengar. 300 000 kr skattefri nivå är bra.”

Centerpartiets Elisabeth Thand Rinqqvist (partiledare):

“Vi tycker att skatten är bra som den är idag. 300 000 kr som idag tycker vi är ett bra tak. Det var vi med och införde.” 

Liberalernas Johan Britz (ekonomisk-politisk talesperson):

“Lägre skatt, sparande ska uppmuntras. Liberalerna såg ju till att vi har ett skattefritt tak nu på 300 000 kr, det fanns ju inte tidigare och jag tycker vi ska gå vidare med det, så varför inte en halv miljon?”

Moderaternas Elisabeth Svantesson (finansminister):

“Lägre skatt. Jag är jätteglad att jag har kunnat sänka skatten två år i rad på ISK och det har varit bra för många – de allra flesta har ju ett skattefritt sparande idag på ISK. Man kan tänka sig ändå att man förändrar taket men man kan ju också sänka skatt på annat sätt. Det finns ju flera sätt att underlätta.”

Kristdemokraternas Hans Eklind (ekonomisk-politisk talesperson):

“Vi vill inte ha högre skatt. Skatten på ISK är en schablonskatt och det innebär att det är statslåneräntan plus 1%-enhet * 30%. Och statslåneräntan den rör sig upp och ner och den var negativ under 2019-2020, sen klev den upp till 2,31% 2022. Då har vi sagt att varför vi höjer det här fribeloppet och gör det skattefritt upp till 300 000 kr var för att det var ett sätt att också kompensera för stigande statslåneräntor. Vi var med och förhandla fram höjningen från 150 000 kr till 300 000 kr och det gör att fler än sju av tio som idag sparar på ISK kan göra det skattefritt. Det är bra för att det talar om att sparandet är en bra reform som skapar en större ekonomisk trygghet hos hushåll och familjer.”

Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt (ekonomisk-politisk talesperson):

“Definitivt inte högre i alla fall, det kan jag säga är typ ett vallöfte. Men nu har vi ju klubbat sänkningar i två omgångar och jag kan inte lova att det blir lägre heller utan vi är ganska tillfreds med det som vi redan har gjort.”

“Det som var vår ingång när vi satt och förhandlade det här redan på Tidö slott för snart fyra år sedan, det var inte att man skulle ha en sån här skattefri nivå som det blev till slut. Det var andra partier som ville ha det. Det vi ville ha var att man heller hade sänkt skatten bara rent generellt. Det blir lite enklare att förstå. Typ reviderat den här senaste höjningen som Magdalena Andersson drev igenom. Men nu har vi accepterat att det blir på det här sättet och det är nog ingenting som vi kommer vilja riva upp utan vi respekterar de reformer som vi har gjort gemensamt inom Tidögänget – så 300 000 kr skattefritt.”

ISK:s historia – så har det förändrats politiskt

2012: Alliansregeringen inför ISK med målet att göra det enklare att spara i aktier och fonder, och slippa deklarera varje enskild transaktion. Schablonräntan grundas på statslåneräntan.

2016: Rödgröna regeringen inför ett påslag på skatten så att schablonräntan på ISK utökas 0,75 procentenheter ovanpå statslåneräntan. Det införs även ett undre golv på 1,25 procentenheter. Motiveringen är att ränteläget är för lågt. 

2018: Rödgröna regeringen lägger till ytterligare ett påslag på skatten så att schablonräntan på ISK utökas 1,0 procentenheter ovanpå statslåneräntan. Motiveringen är att ränteläget är för lågt. 

2025: Tidöregeringen inför en skattefri nivå på 150 000 kr på ISK

2026: Tidöregeringen inför en skattefri nivå på 300 000 kr på ISK 

Så fungerar skatten på ISK 

Något förenklat kan man säga att ISK-skatten baseras på det totala värdet på ditt ISK-konto. 

Men i själva verket baseras skatten på ett genomsnitt av värdet på ditt konto vid ingången av varje kvartal och värdet av de insättningarna du gjort under året – detta är det som kallas kapitalunderlag och är den summan som du sedan blir beskattad på. 

Vad skattesatsen är baseras på vad statslåneräntan var den 30 november året innan det aktuella skatteåret, plus ett påslag på 1 procentenhet – vilket sammanlagt kallas schablonränta. Dessutom finns ett golv som säger att schablonräntan aldrig kan vara lägre än 1,25%. Skattesatsen tas sedan fram genom att multiplicera schablonräntan med 30%. 

För att få fram vad du ska betala i skatt i kronor tar du ditt kapitalunderlag (minus den skattefria delen som är 300 000 kr) och multiplicerar med skattesatsen. 

I skrift låter det betydligt krångligare än vad det i själva verket är, så låt oss ta ett sifferexempel istället: 

Statslåneräntan 30 november 2025 var fastställd till 2,55% och därför blev skattesatsen för 2026 alltså: (2,55% + 1% = 3,55%) * 0,3 =1,065%

Värdet på ditt konto 1 januari: 300 000 kr

Värdet på ditt konto 1 april: 330 000 kr

Värdet på ditt konto 1 juli: 360 000 kr

Värdet på ditt konto 1 oktober: 400 000 kr

Insättningar under året: 60 000 kr (5 000 kr i månaden)

Kapitalunderlag: (300 000 + 330 000 + 360 000 + 400 000 + 60 000)/4 = 362 000 kronor. Skatten blir då 362 000 kr – 300 000 kr (skattefritt) = 62 000 kr * 1,065% = 660 kr.

→ Men, detta är ingenting du behöver räkna ut själv utan allting kommer förtryckt i deklarationen och sköts automatiskt – detta behöver du bara ha koll på om du vill räkna på olika skattealternativ för att veta vad som är bäst för dig i olika scenarion.

 

/Felicia Schön, Sparekonom

Källor:

Sverigedemokraterna: https://www.sd.se/a-till-o/smasparare/ 

Kristdemokraterna: Videointervju med Avanza

Moderaterna: https://moderaterna.se/nyhet/vallofte-sankt-skatt-pa-sparande/ https://moderaterna.se/var-politik/privatekonomi/ 

Liberalerna: https://www.liberalerna.se/prioriterade-fragor/en-starkare-ekonomi 

Centerpartiet: Videointervju med Avanza

Socialdemokraterna: https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/sparande 

Miljöpartiet: Mailkontakt med Miljöpartiets pressavdelning

Vänsterpartiet: Videointervju med Avanza

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.