Investera hållbart med hjälp av Agenda 2030

Det är få som har undgått att vi står inför många stora globala utmaningar framöver, inte minst det faktum att vi befinner oss i en pandemi. Stor vikt behöver även läggas på andra viktiga frågor såsom klimatkrisen, fattigdom samt ojämlikheter och orättvisor i världen.

I månadsbrevet för januari skrev vi om EU Taxonomin och hur förordningen påverkar såväl företag som dina investeringar. Bollen är helt klart i rullning när det kommer till det gemensamma arbetet mot en långsiktigt hållbar framtid. I september 2015 antogs den hittills mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling, då världens stats- och regeringschefer i FN:s medlemsländer antog de globala målen i Agenda 2030. Målen bygger på de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbarhet. Med överenskommelsen har vi förbundit oss att till 2030 ha uppnått följande fyra framsteg:

1. Avskaffa extrem fattigdom
2. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen
3. Främja fred och rättvisa
4. Lösa klimatkrisen

För att uppnå dessa framsteg finns 17 mål vilka är integrerade och odelbara. Det betyder att även om målen är numrerade så har de inte olika prioritet, utan för att målen ska uppnås behövs framgång inom samtliga områden. När vi når framgång inom ett område så kommer det att underlätta för framgång inom nästa. Med hänsyn till detta har man för att konkretisera vad som behöver göras delat upp överenskommelsen inom 17 övergripande mål med 169 tillhörande delmål. Även om målen är integrerade och går hand i hand, kan man se att de har olika teman. Låt oss dyka ner i ett par av de globala målen för att se vad de innebär, och samtidigt fundera över om det finns exempel på företag med verksamhet som bidrar till målen på något sätt.

Mål 7 – Hållbar energi för alla
För oss i västvärlden är el något som ofta tas för givet, någonting vi alltid har tillgång till. Det är först när elen slocknar som vi märker hur beroende vi är av den. Helt plötsligt kan man inte längre använda internet, ladda elektronik, tvätta kläder eller laga mat på spisen. Även för våra företag är elen helt vital. Utan tillgång till el står fabrikerna still och kan inte producera. Världen har länge varit beroende av el från fossila källor såsom olja och kol. När vi använder fossila bränslen utsätter vi får planet för stor skada genom utsläpp av växthusgaser. Vi behöver därför ändra vårt sätt att producera el. Detta på ett sätt som möjliggör god tillgång till el, samtidigt som planeten inte tar skada.

Sol, vind och vattenkraft utgör förnyelsebara källor för elproduktion. I Norden har vi många företag som verkar inom dessa områden. Inom området vindkraft finns det både större aktörer såsom danska Ørsted och Vestas Wind Systems, till mindre svenska bolag såsom SeaTwirl, Eolus Vind och Arise. Solkraft är ett annat stort område där det finns många internationella spelare. Här återfinns amerikanska bolag såsom First Solar och SunPower Corp, men även svenska Etrion och SolTech Energy Sweden, båda de senare med stor del av sin verksamhet i Asien. Ser vi istället till utvinning av energi från vatten så hittar vi bland annat Minesto och Eco Wave Power.

Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion

Om hela världen skulle leva som vi gör i Sverige idag skulle det behövas nästan 4 jordklot. Sverige använder följaktligen naturens resurser nästan 4 gånger snabbare än vad planetens ekosystem kan regenerera. Ser vi till motsvarande konsumtionsnivå för hela mänskligheten så landar den på 1,6 jordklot. Detta är givetvis inte rimligt och målet om hållbar konsumtion och produktion är satt för att vi inte ska leva över naturens resurser. För att nå målet måste vi tillsammans ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser för att minska det ekologiska fotavtrycket.

En stor utmaning inom området är att kraftigt minska mängden producerad mat som slängs och här finns det många olika vägar att gå. Norska Tomra systems arbetar utöver sin tillverkning av pantautomater, med att utveckla produkter som minskar matsvinnet. Amerikanska Xylem arbetar bland annat med tekniker för att minska mängden konsumtion av vatten i samband med matproduktion. Ett svenskt bolag som istället lagt fokus på kretsloppsodling av tomater och fisk är Peckas Naturodlingar. Ser vi till behovet att minska köttkonsumtionen återfinns flera internationella aktörer som erbjuder växtbaserade alternativ till kött, såsom Beyond Meat, Modern Meat och Very Good Food Company. I Sverige hittar vi exempelvis Midsona som bland annat äger varumärket Kung Markatta och AAK som är en producent av vegetabiliska oljor och fetter.

Kikar vi istället på klädindustrin återfinns på svenska marknaden bolaget Re:Newcell, som är verksamma inom textilåtervinning. Ett annat exempel är Yaytrade där du kan köpa och sälja begagnade kläder.

Mål 14 – Hav och marina resurser
Fler än 3 miljarder människor världen över är på ett eller annat sätt beroende av haven för sin försörjning. Ungefär 70% av planeten täcks av hav, som är en viktig komponent i det som gör vår jord möjlig att leva på. I mål 14 ligger därför fokus på att skydda haven och säkerställa ett hållbart ekosystem.

En alltför stor del av plasten vi tillverkar återvinns inte utan hamnar istället i våra hav. En del av dessa är dryckesförpackningar som vi istället kan ta vara på och återvinna. Återvinningen leder till mindre utsläpp av växthusgaser, då det krävs resurser såsom energi och råolja för att tillverka plastförpackningar. Här återfinns återigen Tomra Systems som tillhandahåller returhantering av dryckesförpackningar, både pet-flaskor och aluminiumburkar. Ett annat bolag som tar tillvara plasten är finska Neste som producerar bränsle av plastavfall. På tal om återvinning finns det flera stora amerikanska bolag som arbetar med just detta, såsom Waste Management, Republic Services och Waste Connections.

För de som tror på minskad användning av plast kan diverse olika cellulosa-baserade produkter utgöra ett substitut. Sverige är stora producenter av skog och varor kopplat till skogsindustrin. Det finns stora skogsägare i bolagen SCA och Holmen, där det förstnämnda innehar norra Europas största privata skogsinnehav. I en annan del av kedjan finns bolag som till stor del producerar förpackningsmaterial. Här finns tydliga exempel i svenska BillerudKorsnäs samt finska Stora Enso och Huhtamäki.

Vad är hållbart för dig?

Det finns många olika områden att investera inom kopplat till målen i Agenda 2030. Låt inlägget primärt fungera som inspiration. Det är viktigt att du först ställer dig frågan om vad du anser vara hållbart. Därefter kan du hitta och analysera bolag inom det område du är mest intresserad av. Observera att ett bolag kan bidra positivt till ett mål samtidigt som det bidrar negativt till ett annat. Förhoppningsvis kan EU-Taxonomin ge oss bra verktyg framgent.

Förhoppningsvis har vi lyckats bidra med inspiration om hur man kan tänka kring bolag som långsiktigt kan gynnas av det globala arbetet mot en hållbar värld – för alla.

Ps. För dig som är intresserad av att investera hållbart vill vi slå ett slag för vår fondlista. Här kan du sortera fram fonder anpassade efter dina önskemål. Bland annat kan du sortera fram listor utifrån bransch och hållbarhetsbetyg. Du kan även enkelt exkludera de fonder som gör investeringar som inte går i linje med dina önskemål för hållbarhet.

Nedan listar vi de 15 mest ägda fonderna bland våra Private Banking-kunder inom de fonder vi kategoriserar ”Miljö” och ”Ny energi”.

Lycka till med investeringarna!

Louise och Alexander, Kundansvariga på Private Banking

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza. 

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Kommentarer