Börskraschen som kom av sig
I USA noterade det breda indexet S&P 500 nyligen en ny rekordnivå, blott 129 dagar efter inledningen av coronakraschen 19 februari. Nedgången höll i sig i 18 dagar i Sverige och 23 dagar i USA om än den var den snabbaste nedgången i världshistorien. Återhämtningen därefter har varit kraftfull och bjudit på en uppgång över 50% på några få månader.
Techsektorn har gynnats
Techsektorn har blivit en relativ vinnare under pandemin och det glada 80-talets oljebolag har som bekant förbytts till digitala ettor och nollor. Microsofts VD Sataya Nadella sa i sitt VD-ord i våras att de sett ett digitalt språng på några få månader som under vanliga omständigheter rimligtvis skulle ta närmare två år. Under samma period har vi sett Apple bli världens högst värderade börsbolag i termer av börsvärde när de inte bara passerade oljebolaget Saudi Aramco utan även som första amerikanska bolag passerade ett börsvärde på 2 000 miljarder dollar eller Stockholmsbörsen två gånger om.
Börsrallyt sedan bottennoteringen i mars är över 50% och en fjärdedel av uppgången är hänförlig till de 5 största techbolagen, alltså Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet (Google) och Facebook.
Techsektorn är överlägset störst på den amerikanska börsen
S&P 500 består av 11 olika sektorindex och techsektorn är överlägset störst med en vikt på 27,5 %. Det innebär att sektorn nästan är dubbelt så stor som sektortvåan hälsovård, om man unnar sig lite förlåtande överslagsräkning. Annorlunda uttryckt kan man säga att sektorn är större än de sex minsta sektorerna tillsammans.
Här är det många som muttrar över värderingen på teknikbolagen, men då ska vikomma ihåg att svenska OMXS30 består av ungefär 50 procent bank och verkstad. Bland våra fyra storbanker är det blott en enda som gett en positiv totalavkastning de senaste 5 åren. En aningen skavande fakta är dock att de 5 största bolagen utgör över 20 % av det samlade värdet på hela S&P 500. Men å andra sidan så sa jag ju nyss att bank och verkstad i Sverige utgör 50% så vad ärskillnaden? Frågan är väl om det är teknikbolag eller bank och verkstad som har de ljusaste framtidsutsikterna. Sen behöver ju det ena inte förta det andra heller, det går bra att äga både amerikansk tech och svensk bank och verkstad.
I sammanhanget kan det vara värt att notera att millenials är den största befolkningsgruppen i USA som tillika är världens största ekonomi och kapitalmarknad. Amerikansk BNP utgörs till två tredjedelar av konsumtion och den därmed största konsumtionsgruppen älskar digitala varumärken och graviterar i stor utsträckning mot techbolag i sina investeringar enligt Nasdaq.
Betyder det här att exempelvis bank är helt ute i frysboxen? Nej, det kan man faktiskt inte säga. Om vi istället blickar mot de fintechbolag som är verksamma inom digitala/mobila betalningar med ett större teknikinnehåll så ser vi en helt annan bild målas upp de senaste 5 åren:
Sammanfattningsvis kan nog sägas att coronapandemin skapat ett enormt digitalt språng som påskyndat utvecklingen och den totala adresserbara marknaden för många techbolag. Framtiden lär vara mer digital, inte mindre. Däremot sker digitaliseringen överallt och det är nyttigt att komma ihåg att det finns en rik flora dito utanför akronymen FAANG. Utöver denna sektor så får vi hoppas på en bredare återhämtning på börsen från mer klassisk industri, det kan driva börsen framåt.
Aktierna som stigit mest på S&P 500 senaste 5 åren
Vilka aktier har då stigit mest på börsen de senaste 5 åren? Du gissade rätt, techbolagen!
- AMD +4 498 %
- Nvidia +2 073 %
- Amazon +519 %
- MSCI +508 %
- ServiceNow +501 %
- Take Two +474 %
- Adobe +463 %
- Copart +455 %
- LAM Research +441 %
- Paypal +433 %
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter fraån Avanza.