Från tillgångslätt till tillgångstungt – den nya infrastrukturepoken

Marknadskommunikation

Fysiska tillgångar är tillbaka i fokus

Narrativet om att ”mjukvara äter världen” – att framtidens värdeskapande främst skulle ske i mjukvara snarare än i fysiska tillgångar – har fått ge vika för ett nytt tema: den fysiska infrastrukturen som krävs för att driva nästa steg i den digitala ekonomin.

Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens har utlöst en historisk investeringsvåg. Fler datacenter byggs idag än någonsin tidigare, samtidigt som investeringarna ökar längs hela värdekedjan – från halvledarfabriker och avancerad produktionsutrustning till byggmaskiner, råvaror, kraftproduktion, kylsystem och teknisk specialistkompetens.

Men AI är långt ifrån den enda drivkraften bakom dagens investeringsvåg. Kärnkraftsutbyggnaden är den högsta sedan 1980-talet, investeringarna i elnät och förnybar energi ökar kraftigt världen över, och även områden som satellitnätverk, rymdinfrastruktur och höghastighetståg lockar allt större kapital.

Kapitalinvesteringar, miljarder USD. Källa: Bolagens årsredovisningar (2025) och prognoser Q1 2026.

De största teknikbolagen lägger idag enorma summor på att bygga den infrastruktur som krävs för AI-eran. Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft väntas tillsammans investera över 700 miljarder dollar under 2026 – ungefär dubbelt så mycket som under 2025.

Gränserna för den tillgångslätta modellen

Under de senaste två decennierna har investerare gett företräde åt affärsmodeller som kräver minimala fysiska tillgångar. I traditionella industrier kräver tillväxt ofta ytterligare tillgångar: större fabriker, mer råvaror, fler maskiner och fler anställda. Programvara var den perfekta affärsmodellen: när produkten väl är utvecklad kostar det nästan ingenting att sälja ytterligare en kopia eller lägga till ännu en användare.

Många digitala plattformar har dessutom dragit nytta av så kallade nätverkseffekter – ju fler användare som ansluter sig, desto mer värdefull blir tjänsten. Samtidigt har de största teknikplattformarna byggt upp enorma databaser, vilket idag ger dem en naturlig fördel i AI-kapplöpningen.

Få affärsmodeller har därför haft lika många strukturella fördelar som de tillgångslätta.

Med alla de fördelar som talat för de tillgångslätta affärsmodellerna – vad har förändrats?

Å ena sidan har AI, trots att tekniken fortfarande befinner sig i ett relativt tidigt skede, satt press på de tillgångslätta affärsmodellerna och skapat osäkerhet kring delar av mjukvarusektorn. Allt kraftfullare AI-modeller riskerar att stöpa om marknaden, marginalisera befintliga aktörer och i vissa fall göra delar av den traditionella mjukvarubranschen föråldrade.

Å andra sidan kräver AI också en enorm mängd beräkningskapacitet. Det har utlöst en investeringscykel utan motstycke inom den fysiska infrastruktur som krävs för att bearbeta, överföra och försörja nästa generations digitala arbetslaster med energi. Det handlar bland annat om datacenter som ska hantera snabbt växande datamängder, men också om elnät och energiproduktion – från kärnkraft och solenergi till naturgas – som behövs för att möta den ökande efterfrågan på elektricitet.

I USA planerar elbolagen att investera minst 1,3 biljoner dollar mellan 2026 och 2030 för att modernisera elnäten och bygga ut produktionskapaciteten. På årsbasis motsvarar det cirka 30 procent högre investeringar än under 2025.

Annons

HALO-möjligheten

Skiftet från tillgångslätta till tillgångstunga affärsmodeller sträcker sig långt bortom AI. Investeringarna ökar också inom mer traditionella delar av infrastrukturen, såsom energiinfrastruktur, transportnät och telekom. Dessa tillgångar har länge betraktats som en del av den så kallade ”gamla ekonomin”, men har åter hamnat i fokus när pandemin, störningar i globala leveranskedjor, kriget i Ukraina och högre räntor påmint investerare om värdet av motståndskraft, säkerhet och kontroll över kritiska nätverk.

Detta är kärnan i begreppet ”HALO-tillgångar” (Heavy Assets with Low Obsolescence), eller tunga tillgångar med låg risk att bli tekniskt föråldrade. Det handlar om tillgångar som är svåra att replikera, tar lång tid att bygga och ofta är avgörande för att ekonomin ska fungera. I en värld präglad av högre räntor och ökad geopolitisk konkurrens kan sådana tillgångar därför bli allt mer värdefulla.

I takt med att AI, energisäkerhet och försörjningssäkerhet blir allt viktigare blir det också svårare att bortse från den strategiska betydelsen av tung infrastruktur. Om detta markerar början på en långsiktig strukturell förändring eller bara en naturlig ombalansering efter många år då tillgångslätta affärsmodeller dominerat återstår att se. Förutsättningarna för infrastrukturinvesteringar framstår dock som fortsatt starka.

// UBS: Angus Muirhead, Head of Thematic Equities and senior portfolio manager, & Audrey Forsell, portfolio manager, Thematic Equities.

Investeringar innebär alltid risk. Det finns ingen garanti för avkastning och investerat kapital kan minska i värde eller gå förlorat.

De åsikter och bedömningar som framförs är författarens egna vid tidpunkten för publicering och kan komma att ändras utan föregående meddelande. Informationen i detta material är avsedd att ge allmän information och ska inte betraktas som investeringsråd, investeringsrekommendation eller ett erbjudande om, eller en uppmaning till, köp eller försäljning av finansiella instrument. Dokumentet kan innehålla framåtblickande uttalanden som baseras på aktuella förväntningar och antaganden. Faktiska resultat, utfall eller händelser kan komma att avvika väsentligt från sådana uttalanden.