Så skyddar du din ekonomi från räntehöjningar

Riksbanken har gjort ordentliga höjningar av styrräntan för att få ner inflationen. Men vad innebär den höga räntan för din privatekonomi? Här är sex tips för din plånbok i det nya ränteläget.

1. Skaffa koll på dina utgifter

Har du inte redan gjort det är det hög tid att skaffa en överblick av dina utgifter för att se om det är något som du kan skala ner på. Enklast är att titta på dina utgifter en månad tillbaka och använda detta som en utgångspunkt. Ofta har vi dragit på oss olika former av abonnemang som kanske inte är nödvändiga. Många hundralappar varje vecka finns att spara på att skippa utelunchen eller takeaway-kaffet. För de som kan är cykel fortfarande ett realistiskt alternativ till kollektivtrafik. Likaså finns det fler fördelar än rent ekonomiska att springa i skogen framför att betala för att få springa på ett löpband.

2. Bygg upp en buffert

Det är alltid viktigt att ha en buffert på plats. Inte minst de höga energipriserna och räntorna har under hösten understrukit detta. Har du inte en buffert är det alltså hög tid att spara ihop till en sådan.

Eftersom bufferten ska användas till det oförutsedda behöver den ligga på ett sparkonto (gärna ett sparkonto med fria uttag och ränta) och inte investeras på börsen. Tvärtom är din buffert nyckeln till att lyckas med investeringarna på börsen eftersom du då aldrig behöver sälja av dina fonder och/eller aktier i panik om du får en oväntad utgift.

Hur stor behöver bufferten vara?

Ett vanligt råd kring buffertens storlek är ungefär tre månadsinkomster efter skatt men det är viktigt att du utgår från din egen situation. Har du rörliga bolån, familj, osäker anställning och/eller rörlig avgift för din elförbrukning kan det vara läge att skruva upp bufferten.

De flesta bedömare överens om att inflationen så småningom mattas av och att räntorna därmed stabiliseras. Dessutom har de flesta politiska partier utlovat olika former av stöd för att underlätta för hushållens plånböcker. Även om vi absolut inte är där nu kan det alltså vara värt att bära med sig att den period vi nu befinner oss i början av sannolikt kommer att klinga av under nästa år då Sverige väntas gå in i en lågkonjunktur. Då är det dags att se över sin buffert igen då det är det viktigt att inte ha för stor buffert som ligger oinvesterad på ett sparkonto med låg avkastning.

Annons

3. Amortera ner dina lån

Har du dyra konsumtionslån är det viktigt att betala av dessa så snart du kan. Ofta har dessa lån så höga räntor och avgifter att den vara du köpte för lånet snabbt blir dubbelt så dyr. Ta reda på vilka lån som har högst ränta och betala av dessa först. 

Genom att amortera bolånet minskar du också din räntekänslighet. Därför är det bra att försöka amortera ner bolånet till en lägre nivå för att ge din plånbok lite större marginaler. Har du inte möjlighet att amortera kan du vända dig till din bank för att be om amorteringsfrihet.

4. Pressa din bolåneränta

Ett effektivt sätt att få ner dina utgifter och minska räntekänsligheten är att pressa ner din bolåneränta genom att antingen förhandla med din bank eller byta. Här kan du jämföra ditt bolån och se vad du skulle spara på att flytta till oss.

5. Spara och investera på börsen

Trots senaste dagarnas börsturbulens – inte minst till följd av oron för inflationen och stigande räntor – bör det långsiktiga sparandet ligga på börsen eftersom den historiska genomsnittliga avkastningen varit ungefär 7% per år. Även om sparräntorna kommit upp lite senaste månaderna finns det i dag knappast några alternativ till den historiska avkastning som börsen hittills uppvisat. Historien visar alltså att förr eller senare vänder börsen upp igen och då vill du gärna ha investerat i nedgången för att få åka med tåget upp. 

6. Pressa dina sparavgifter

En dold utgift som många inte tänker på är den vi har för vårt sparande. Precis som ränta-på-räntaeffekten kan göra underverk för ditt långsiktiga sparande gröper avgifterna ur dina framtida pengar. Om du månadssparar 3 000 kronor i 20 år med en genomsnittlig årlig avkastning på 7% kommer en fondavgift på 1,4% att kosta dig hela 200 000 kronor mer än om fondavgiften varit 0,4%.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd och/eller åsikter från Avanza.